Mellan himmel och Lou av Lorraine Fouchet

Riktigt underbar!

Handling: Jo och hans fru Lou såg fram emot att njuta av att åldras tillsammans på den charmiga lilla ön Groix utanför Bretagnes kust. Istället står nu Jo ensam efter att Lou hastigt gått bort. Lou var familjens klister och den som upprätthöll de bräckliga banden till barnen och barnbarnen, något hon bestämt sig för att fortsätta med även från andra sidan graven. I sitt testamente ger Lou sin man ett sista uppdrag: att göra vad som krävs för att barnen ska bli lyckliga. Men Jo, som under åren glidit allt längre ifrån sina barn, möts av en son på defensiven och en dotter som slickar sina sår efter flera havererade förhållanden. Det är ingen lätt uppgift han har fått, men kanske kan den också bjuda på fina och oväntade överraskningar. 

Det här är en riktigt bra fransk roman. Och jag svajar på betyget här - den är nära en femma och det är inte ofta jag ger det i betyg. Frågan är om jag kommer minnas den väl om ett tag. Jag tror det, men är inte säker. Så betyget kan mycket väl ändras till en femma.

Jo och Lou är ett mycket lyckligt par. Men lycka ger inga garantier utan Lou dör efter en tids sjukdom. En sjukdom som dessutom fått Jo att komma ännu längre ifrån sina barn än han redan var. Jo var den som satsade på sitt jobb som läkare medan Lou var den som fanns där för barnen. Men när testamentet lästs upp får Jo ett hemligt uppdrag av sin fru. Och det är att se till att komma till rätta med deras relation och få barnen att bli lyckligare.

Jag lyssnade på boken och i börjande hade jag jättesvårt med alla franska namn och vem som var vad. Men efter hand klarnade det, bland annat utifrån situationen först.

Boken berättas med många olika röster. Det är mest barnens, barnbarnens, sonens frus röst förutom Jo och även Lou lite kort från graven. Men förutom en röst med reflektioner så finns det inget övernaturligt med boken. Det är ingen som hör Lou.

Ibland har jag svårt för böcker när det blir för många iblandade. Men här handlar boken om en familj och deras relationer och det är det som gör att det ändå blir så bra. Det finns så mycket smärta som måste bort.

Även om boken är rätt allvarlig så har den lite smålustiga situationer med vilket lättar upp. Sen finns det även en rätt allvarlig händelse där jag som normalt sett brukar somna senast halv tolv när det är jobb dagen efter, fortfarande låg och lyssnade halv ett när jag tvingade mig att stänga av.

Slutbetyget just nu är 4+ av 5.