Handling: Sedan tre år tillbringar Lelle de ljusa sommarnätterna med att köra bil. Han kör utmed väg 95 som skär genom landet från Skellefteå i nordvästlig riktning förbi Arvidsjaur, Arjeplog och mynnar vid norska gränsen, den väg som kallas Silvervägen. För tre år sedan försvann hans sjuttonåriga dotter spårlöst och hennes försvinnande gnager sönder Lelle inifrån.
Till den lilla orten Glimmersträsk anländer Meja och hennes mamma. Meja är lika gammal som Lelles dotter var när hon försvann. Medan höstens mörker närmar sig knyts Lelles och Mejas öden ihop och när ytterligare en ung flicka försvinner blir deras liv för evigt sammantvinnade.
Silvervägen är en stämningsfull och berörande psykologisk spänningsroman. Med den lilla orten som fond, där alla känner alla, utvecklar sig ett drama om att aldrig ge upp, om att orka vara stark när det är som mörkast.
Jag var tveksam till att lyssna på den här boken eftersom jag har svårt för psykologiska thrillers. Men jag hade inga problem här. Eller jo, lite. Men då först mot slutet.
Under en stor del av boken får vi följa Lelle och Meja växelvis. Genom dem får vi lära känna eller bara träffa ett antal olika människor. Vi får också åka längs med den ödsliga Silvervägen. Så även om det finns en obehaglig stämning så handlar en stor del av boken att komma Lelle och Meja nära.
Meja har haft en tuff uppväxt. Hon är van att flytta från plats till plats. Att aldrig få rota sig och få kompisar. Och att ta hand om sin mamma. Lelle letar efter sin dotter. Natt efter natt kör han längs Silvervägen och letar sig in på småvägarna på jakt efter spår av sin dotter.
Jag tyckte mycket om den och hade ingen problem att lyssna på den (ibland går jag över till en skriven bok när det blir för obehagligt). Det enda är att den blivit otroligt hyllad och därför var förväntningarna väldigt höga! Sånt är alltid jobbigt. Troligtvis borde jag ha väntat längre med att lyssna på den.
I slutändan blir det betyg 4 av 5.
En av mina favoriter i år :)
SvaraRaderaJag förstår att den fångade många!
RaderaDen här vann jag i en utlottningen och trots att den står i den prioriterade prioriteringshyllan så är den inte läst än :(
SvaraRaderaJag tror att du kommer uppskatta den när du väl läser den. Förr eller senare kommer det bli av :).
RaderaDen här har jag också lyssnat på. Hade hört gott om den och hade ganska höga förväntningar och ibland kan de ställa till det, men jag tyckte om den, stämningen gav det där lilla extra ;)
SvaraRaderaStämningen gör mycket för boken. Och även hur Meja framställs. Hon känns så äkta på något sätt.
Radera