lördag 29 juni 2024

Bron över Tangagata av Eirikur Örn Norddahl

En roman om ensamhet och relationer!

Handling: I Isafjördur är det produktionsstopp på räkfabriken och Halldór har blivit arbetsbefriad. Han ägnar dagarna åt att driva runt i stan och sitta i köket och blicka över gatan mot grannen Gyda i vilken han är hopplöst förälskad. Mellan dem skiljer ett djupt dike när ett vägarbete har grävt upp Tangagata, men så en sen natt får Halldór hjälpa Gyda att kravla sig upp ur diket.

Nu efter att jag läst boken kollar jag på Tangagata i Isafjördur på Google maps och önskar nästan att jag gjort det lite tidigare för att då verkligen kunna förnimma orten och gatan när jag läste. När jag läste såg jag något som liknade en svensk villagata framför mig och inte det som Google maps visade.

Vi läsare får följa Halldór som precis blivit dagledig då räkfabriken går dåligt. När boken börjar är det väldigt oklart hur det ska bli framöver. Han känns som en rätt ensam man även om han har lite vänner runt sig. Texten är lite lätt underfundig där han betraktar sitt liv och sin ort under sin nyvunna fritid. 

Mitt emot honom bor Gyda som han ser lite då och då från sitt hus. En kvinna han gärna skulle vilja ha lite mer kontakt med. Och lite oväntat händer den plötsligt en dag. Frågan är vad som kommer hända sen?

Jag brukar gilla isländska böcker och har läst om den här boken någonstans men minns inte var. När jag började läsa den hade jag lite för mycket att göra för att riktigt klara av att uppskatta läsning eller ha rätt fokus. Så jag vet inte om mitt omdöme påverkas av det. 

Jag är väl inte helt imponerad av Halldór som person men kan ändå känna med honom. Han är lite tilltufsad av livet och vill ingen illa. Livet rullar på för honom och han gör ungefär det han måste bara. I början tycker jag författaren gör det lite enkelt för sig (eller är det smart?) när han låter vår huvudperson följa efter en guide en stund för att kunna förmedla information om orten. Eller när huvudpersonen lånar hem en faktabok om orten från biblioteket och läser i den. 

Annars tycker jag ändå om hans betraktelser och funderingar trots att läslusten inte helt var där och det blev rätt sporadiskt. 

Helhetsbetyget blir en trea. Just för att det är Island kan göra att den stannar lite extra länge eller för att jag faktiskt valde att åka längs gatan med Google maps gatuvy vilket gav mig lite fler bilder att minnas. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar