söndag 18 juni 2017

Om jag försvann av Meg Rosoff

En ungdomsbok med allvar...

Handling: Den första Mila var en hund. Den andra Mila, som är 12 år, vet inte riktigt varför hon blivit döpt efter en hund. Men hon vet många andra saker. Hon ser ledtrådar och spår, och har en nästan övernaturlig slutledningsförmåga. Tillsammans
med sin pappa reser hon till USA, för att hjälpa till att leta efter pappans bästa vän, som är spårlöst försvunnen. Och Mila lägger märke till saker. För nog är det något märkligt med en man som försvinner utan att ta med sig sin hund.

Det här är den första bok jag läser av Meg Rosoff men jag har förstått att hon är populär. Bland annat för att hon blev ALMA-pristagare 2016.

Milas mamma ska iväg till Holland på jobb och hon ska följa med sin pappa för att besöka hans gamla vän. Men precis innan besöket försvinner vännen men Mila och hennes pappa åker ändå. Mila är en tjej som kan se lite mer än andra människor gör. Hon har en förmåga att känna och läsa av folk. Till och med ganska mycket ibland. Kvar i London finns hennes bästa vän som har det tufft.

Det här känns som en bok där tolvåriga Mila lär sig om hur komplicerat vuxenlivet kan vara. Allt är inte svart eller vitt. Och små beslut kan leda till ödesdigra händelser.

Mila är en väldigt sympatisk tjej och det är inte svårt att gilla henne. Men jag tror att jag uppskattar boken mer som vuxen än vad jag hade gjort som barn/tonåring. Men helt säker kan jag inte vara. För egentligen handlar det väldigt mycket om de vuxna runt Mila och hur det visserligen påverkar barnen. Det finns även ett visst mörker i boken, en osäkerhet och det gör att boken nog kommer hänga kvar lite längre hos mig än vad många andra ungdomsböcker gör.

Den här blir också det tredje krysset i Sommarbingon 2017 i krysset "En som handlar om resor".

lördag 17 juni 2017

A red herring without mustard av Alan Bradley

Den tredje boken om Flavia de Luce...

Handling: Flavia blir spådd av en zigenerska som ser ett stort mörker. Strax efter brinner tältet upp och Flavia tar sig an zigenerskan. Men mörka händelser kommer. Det är misshandel och mord och ett försvunnet barn. Flavia blir såklart nyfiken och  försöker än en gång förstå vad som händer. 


Tyvärr har bara två böcker blivit översatta om Flavia de Luce så jag köpte den tredje boken på engelska. Men trots att jag talar engelska varje dag på jobbet så går det lite trögt med läsandet. Det är lite för mycket ord jag inte förstår. Jag förstår handlingen men så fort omgivningarna och alla äldre saker beskrivs är det svårt.

Tack vare sommarbingon som jag försöker satsa lite på så valde jag den här eftersom det är svårt att hitta en gulare bok - "En med gult omslag".

Flavia är verkligen speciell. Hon är elva år men intelligent, nyfiken men har också barnets tanklösa framfart. Hon bor med sin far och två systrar på en gammal herrgård som var hennes mammas. Pengabekymren närmar sig men än så länge kan de bo kvar. Systrarna har en hat-kärlek till varandra och utsätter varandra för både det ena och det andra. Mellan dem finns moderns död.

Trots Flavias framfart så finns det en längtan efter någon som verkligen älskar henne och det gör henne så mänsklig. Samtidigt är hon en överlevare.

Den här boken var som de tidigare, både mysig och spännande och jag tyckte mycket om den. Men det återstår att se om jag orkar med en till på engelska.

torsdag 15 juni 2017

Helgfrågan v. 24


Idag har det varit skolavslutning och det var riktigt varmt och soligt. Jag tog ledigt på förmiddagen men åkte till jobbet efter att ha ätit med sonen och hans kompis på en grill på orten. Helgen verkar bli lugn så jag hoppas hinna läsa en del - eller lyssna plus att jag behöver både städa och fixa lite i köket - som köttbullar och granola. Sonen ska skjutsas till ett kalas på söndag.

Mia frågar den här veckan: "Jag har sett att många läser Året bok 2017. Har ni läst någon av böckerna? Bonusfråga: Gillar ni lästutmaningar? Om ja, häng med på Midsommarutmaningen." 


Jag har inte medvetet valt ut någon bok på grund av att de blivit nominerade. 

Av dessa har jag läst - eller snarare lyssnat på:


Störst av allt av Malin Persson Giolito och det är en bok som jag rekommenderar till många. 


Även Fredrik Backmans Björnstad gillade jag massor. Jag var lite rädd för den först men är mycket glad för att jag lyssnade på den.



För några år sedan lyssnade jag på Pontus Ljunghills första bok som utspelar sig efter den här tidsmässigt. Jag tyckte mycket om den boken. Lykttändaren tyckte jag också om men kanske inte riktigt lika mycket som den första. 

Jag kan lätt förnimma en känsla som befann sig i mig från alla tre böcker. Vissa böcker man läser har man glömt en vecka senare. Dessa är inte sådana. Jag kommer ihåg stora delar av handlingen trots att det gått en tid. Och det är väl sådana saker som gör att de platsar i Årets bok. 

Bonusfrågan - Jag gillar utmaningar ibland. Till exempel blir det nog en sommarbingo i sommar men jag läser för lite för att hinna fylla brickan - om jag inte går över till barn- och ungdomsböcker. Men några rader borde jag klara hoppas jag. Gissningsvis blir midsommarhelgen lite väl fylld för att jag ska hinna läsa så mycket med tanke på midsommarutmaningen. På något sätt kommer midsommar firas och på söndagen har sonen nog fotbollsmatch plus att vi har kiosktjänstgöring för fotbollsklubben. 

söndag 11 juni 2017

Gränslösa av Carolina Neurath

Andra delen om Beatrice Farkas.

Handling: Lånebolaget Kritan vinner entreprenörsvärldens finaste pris. Glädjen blir kortlivad för den unge vd:n Gustaf Ramstedt, son till en av Stockholms förmögnaste advokater. Bara dagar senare försvinner han.

Samtidigt påbörjar ekonomijournalisten Beatrice Farkas en granskning av bolaget, som ger lån med hög ränta till personer med svag ekonomi. Hon har nåtts av uppgifter om att företaget står inför en flytt till Malta för att kringgå svenska lagar.

Beatrices granskning blir tuff. Hon blir själv ifrågasatt och möts av hot.

Snart uppdagas att Gustaf lurats i en fälla och kidnappats. Oron sprider sig i bolaget och såren i hans sargade familj rivs upp.

Men inne på Kritan fortsätter vinstjakten, driven av Gustafs affärspartner och vän Pierre. Frågan är var gränsen för de unga entreprenörerna egentligen går i jakten på snabbare vinst? Och hur långt är Pierre beredd att gå i maktkampen om vd-rollen?


Uppläsare: Moa Gammel

För ett tag sen lyssnade jag på den första boken om Beatrice Farkas och tyckte om den. Jag kan ibland ha lite problem med deckare som har en journalist som huvudperson eftersom journalisten verkligen utmanar ödet ibland. Men jag lider inte alls av det här.

Beatrice Farkas är en väldigt driven kvinna och kanske inte den smidigaste i alla sammanhang. Men hon brinner för sitt jobb och sanningen och ogillar starkt de som utnyttjar andra.

I den här boken handlar de om alla låneinstitut som lånar ut pengar trots att både säkerhet och återbetalningskraft saknas. Det handlar en hel del om hur företag kan drivas men inte på ett sätt som någonsin blir tråkigt.

Jag tycker om böcker där jag lär mig saker och därför gillar jag den här serien mycket. Sen gör Beatrice det inte så enkelt för sig och hon är rätt temperamentsfull så jag skulle nog inte ha gillat henne som vän. Men jag gillar henne som bokkaraktär helt klart.  

Det som jag eventuellt har en invändning om var lite hur slutet blev och att allt kanske inte var helt trovärdigt. Men det är petitesser i sammanhanget. Och säker kan jag ju inte vara eftersom jag inte alls vet hur polisarbetet verkligen sker.

Betyg 4 av 5.

Jag tänkte även vara med på en sommarbingo i sommar och det här blir den första avslutade boken som går in i rutan "En med ett enda ord i titeln".



torsdag 1 juni 2017

Helgfrågan v.22


Helgen närmare sig och jag har en arbetsdag kvar (eftersom det är torsdag kväll nu när jag skriver det här). Men dagarna går så sjukt fort just nu vare sig det är jobb eller ledigt. 

Precis som för Mia går läsningen lite halvtrögt. Lyssnandet går bra men läsningen går trögare. Då går det ju inte att göra något annat samtidigt.


1. Vad kan störa din läsning?

Oj, en hel del tyvärr. Jag spelar Candy crush fortfarande. Jag pausade ett tag men är nu nära nivå 2000. Ett annat liknande spel är Monster Busters som jag också spelar regelbundet. 
Annars är det wordfeud som jag spelar varje helg mot en kompis. Ett tag spelade jag även Farmville men det lyckades jag tillslut komma ur. 

Annars har jag börjat använda en bullet journal (bujo) som hjälper mig att strukturera mitt liv. Där skriver jag:
Vad som händer varje dag (mycket kort) på en veckoplanering 
Mina to do-listor
När vissa saker sker (städning, filmtittning, mat vi bjuder på eller blir bjudna på, lite ekonomi etc)
Min hälsa (och när jag hade magproblem ihop med vad jag åt)
osv. 
Jag försöker ha en nivå som jag orkar med och som ger något. 
Allt detta får man rita upp själv i boken och kan göra det allt från minimalistiskt till rena konstverken. Självklart finns det ett gäng facebook-grupper för det här och massa fina bilder på Instagram m.m. Jag gillar att pyssla men behöver ha saker som går rätt snabbt. Men jag gör det oftast framför tv:n.

I min bujo har jag även börjat rita zentangle som jag hittade via en bullet journalgrupp. Det finns massa bilder på hur man kan rita sådana. Som här där jag var med i en grupp där det var en ny tangle varje dag:

Dessa har jag ritat medan jag slötittat på tv:n istället för att gå och lägga mig och läsa. 

Annars är det såklart tv:n som är på medan jag gör ovanstående saker. Det är ju så skönt att pyssla framför tv:n. tyvärr. 


2. Brukar du fira Sveriges nationaldag?

Kort svar. Nej.
Utförligare svar. Jag som är född i början på 70-talet är inte uppväxt med ett firande. Eftersom min syster fyller här i dagarna är det inte ovanligt att vi firar henne den dagen istället (som nu på tisdag). På vår lilla ort brukar det visserligen vara lite jippon i Folkets park som sonen gärna spanar in om det går. Men att gå dit bland hopptorn och sånt får inte mig att känna att jag firar nationaldagen.

Manglade dukar och vikta servetter av Ewa Klingberg

En svensk mysroman!

Handling: Utan att riktigt förstå hur det gick till så har Felicia blivit med hus. Inte en vanlig villa, utan en stor fastighet med hyresgäster som nu är hennes ansvar. En av lägenheterna ska hon inreda till sig själv.

När Felicia möter den attraktive antikhandlaren Jonathan som vill fylla hennes bostad med tidstypiska möbler vänds hennes liv upp och ned. Felicia tar tacksamt emot inredningshjälp från Jonathan, men vad varken Felicia eller Jonathan känner till är att en av möblerna döljer en gammal hemlighet ... Denna hemlighet leder till Nanny, en ung kvinna som arbetar som piga i ett välbemedlat hem i Karlskrona år 1851.

Ensamheten blir plötsligt ett virrvarr av nya bekantskaper, de gamla murriga väggarna får nytt liv och Felicias sårade hjärta tinar upp. Men hur ska hon hantera en kärlek som är omöjlig redan från början?

Nannys och Felicias skilda livsöden vävs samman på ett fängslande vis. Hemligheter från det förflutna blir en del av Felicias liv och påverkar henne på ett sätt som hon aldrig hade kunnat förutsäga. Manglade dukar och vikta servetter är en varm och charmig historia som handlar om vänskap, kärlek och modet att känna tillit.


Det här är en mysig bok som kombinerar det moderna livet med gamla tider på ett fint sätt. Vi får följa Felicia i nutid och Nanny under 1800-talet och jag tycker om dem båda. Men jag blir galen på Felicias dåliga koll på hennes ekonomi. Jag är raka motsatsen där men trots ångesten hon skapar tyckte jag ändå om henne. Det säger en del.

Det finns en hel del människor i boken men det blir aldrig några problem att hålla isär dem. Jag uppskattade också att jag inte var helt säker från början hur det skulle gå även om jag hade mina misstankar (rätt stora misstankar). Det är också trevligt när den här typen av böcker har ett tema som här med de gamla möblerna. Jag uppskattar också att jag inte får föreläsningar om dem utan de vävs in väldigt naturligt i historien.

Det här är inte en total mysbok utan den rymmer allvar också. Den visar hur svårt det kunde vara för kvinnor förr och att de på många sätt levde utifrån mannens villkor. Jag tycker att den här typen av böcker lyfter när det även finns en del svärta i dem. De gör dem mer trovärdiga och inte bara en lycklig saga.

Genast blir jag sugen på att sitta med min släktforskning. Men den har avstannat lite eftersom jag inte känner att tiden finns där.

Tack så mycket för recensionsexemplaret!