fredag 31 juli 2015

Sommaren utan regn av Maggie O'Farrell

Ett intensivt irländskt familjedrama!

Handling: LONDON, JULI 1976. En värmebölja som verkar oändlig har svept in över staden. Det har inte regnat på månader när den pensionerade Robert Riordan säger till sin fru Gretta att han ska gå och köpa tidningen, men aldrig kommer tillbaka. Robert försvinner och de tre vuxna barnen måste återvända hem döttrarna Monica och Aoife som slutat tala med varandra och sonen Michael Francis som står på randen till skilsmässa var och en med egna idéer om faderns försvinnande. Inget av syskonen anar att deras mor tror sig ha en förklaring, som hon väljer att behålla för sig själv. 


Det är hett, intensivt och förvirrat. Gretta är inte den tydligaste kvinnan och är dessutom väldigt känslosam i klassisk irlänsk anda som man även ser i Marian Keyes böcker. När hennes man Robert försvinner samlas de tre vuxna barnen som knappt pratar med varandra längre av olika skäl. Där tvingas de att återigen försöka komma överens och försöka ta reda på vart fadern har tagit vägen.

Även om vissa familjegräl påminde mig om Marian Keyes böcker så kändes den här lite mörkare och den handlade inte om att hitta nya kärlekar. Här var det stora fokus på medlemmarna i ursprungsfamiljen och lite på att reda med de nyare. Men den är samtidigt inte jättemörk utan det finns ändå en känsla av hopp för familjen.

Det är alltid lite förvirrande att kastas tillbaka många år i tiden (närmare 40 år) och känna av den tidsandan och då både teknik och andra saker inte var kända.

Jag tyckte mycket om den här boken och läste den snabbt. Jag kommer definitivt läsa mer av Maggie O'Farrell då det här var min första bok jag läste av henne.

torsdag 30 juli 2015

Laglöst land av Håkan Östlundh

Ett mörkt och dystert Gotland...

Handling: Affärerna sköts snyggt och diskret på nätet. Allt går enligt planen. Det verkar vara det perfekta brottet. Viktor och Rafael Engström har snart nått sitt mål: två miljoner kronor på ett konto i ett land långt borta där ingen ställer några frågor. Det är dags att lämna Sverige och Gotland för alltid. Och Viktors stora kärlek Nadja ska med på resan.

Men någon vet vad de gör och ingenting blir som de har tänkt sig. Mange som smugglat in det estniska amfetaminet de sålt på nätet hittas död. Drömmen om ett behagligt liv under en varm sol förvandlas till en kamp för livet på ett novemberkallt Gotland. 

Fredrik Broman och hans kollegor vid Visbypolisen kallas in för att lösa mordet. Spåren efter den hänsynslöse mördaren blir allt tydligare. Ändå tycks de hela tiden ligga steget efter. Samtidigt som Fredrik tampas med den krävande utredningen tvingas han göra ett svårt karriärval och fatta ett ännu svårare beslut på hemmaplan: ska familjen bo kvar på Gotland eller inte?

Uppläsare: Torsten Wahlund

Jag tycker om Håkan Östlundhs gotlandsdeckare. De är gedigna och det är få saker jag stör mig på. Just Laglöst land som är den sjätte boken kändes lite mörkare än vad de tidigare gjort. Här finns en hopplöshet bland människorna jobben är få och allt fler nyttjar alkohol och droger. Det är rätt stort fokus på kusinerna Viktor och Rafael och jag tycker att Håkan Östlundh tecknar dem på ett mycket trovärdigt sätt.

Fredrik Broman känns som alltid som en vanlig man vilket är skönt. Han gör för det mesta sitt bästa att vara en bra polis, hyfsad äkta man och familjefar och misslyckas lite då och då - som många gör.

Den här var på många sätt bra men lite för mörk för att jag skulle kunna njuta helt. Men samtidigt kanske den kommer hänga kvar lite längre just på grund av den lätta känslan av obehag.

tisdag 28 juli 2015

Blekingegatan 32 av Lena Einhorn

Underbar...

Handling: Det börjar i ett fattigt hem på Södermalm 1920. Greta har nyligen förlorat sin far och har fått arbete på varuhuset PUB, men längtar bara bort, till ett annat liv. Som sjuttonåring lyckas hon komma in på Dramatens elevskola, som den yngsta av teaterskolans studenter.

Vi får följa henne under denna tid, som hon senare skulle komma att kalla för sitt livs lyckligaste. En tid av välbefinnande, kamratskap och, för första gången i Gretas unga liv, en känsla av tillhörighet. En tid, också, av passionerad kärlek.

Men så inträder en total scenförändring i samma stund som mästerregissören Mauritz Stiller gör entré i hennes liv. Han både lägger världen för hennes fötter och rycker samtidigt bort henne från den värld och de människor hon känner och älskar.


Den här är en skönlitterär bok som bygger på vissa kända fakta. Som alltid är det lite knepigt men den här typen av romaner att veta vad som faktiskt är sant och vad som inte är det. Den är ju ändå typad som en skönlitterär bok främst. Men det går ju inte att undgå att märka att många detaljer stämmer som adressen, vilka jobb Greta Garbo hade, vilka hon studerade med etc. Lena Einhorn själv verkar även vilja ge en så trovärdig bild av Greta Garbo som möjligt vilket gör att jag känner mig trygg med vad som verkar vara antaganden och vad som faktiskt har hänt.

Parallellt med den här boken läste jag Norrtullsligan av Elin Wägner och den skildrar hur tufft det troligtvis var för Gretas mamma vilket gör mammans känslor desto mer trovärdiga med tanke på hur svårt det var för kvinnor att få bra arbeten med en värdig lön.

Det här är en bok som får mig att leta fakta kring Greta Garbo och genom det så lär jag mig nya saker. Jag måste erkänna att jag inte hade särskilt bra koll på vare sig Greta Garbo eller Ingrid Bergman men genom den här boken kan jag mer om åtminstone den ena och vet att den andra (Ingrid Bergman) är född senare (10 år senare).

Fokus på boken är tiden innan hon for till Amerika men det ges även lite inblickar i de första åren där. Jag tycker mycket om den här boken och jag kommer att bli förvånad om den inte kommer på min tio-i-topplista för året.

söndag 26 juli 2015

Norrtullsligan av Elin Wägner

Om fyra arbetande kvinnor i början av 1900-talet.

Handling: Norrtullsligan som utkom 1908 är en tidstypisk och mycket kvick roman om fattiga kontorister i Vasastan i Stockholm. De fyra unga kvinnorna hyr två rum av en änka på Norrtullsgatan. De har usla löner och lider ständigt brist på pengar men de lyckas skapa en glad gemenskap som hjälper dem över många bekymmer. De tampas med snåla arbetsgivare och opålitliga "karlslokar" och utsätts för vad vi idag skulle kalla sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Och de drömmer om "den rätte", han som ska ge dem trygghet och befria dem från kontorsslaveriet. 


Norrtullsligan publicerades i Dagens Nyheter kapitel för kapitel 1908. Trots att den bara är på ca 120 sidor så får man en stor inblick i fattiga unga kvinnors vardag i Stockholm.

Den handlar om Elisabeth som förlorat sina föräldrar och som försöker stötta sin lillebror så gott det går. I lägenheten finns även Eva, Baby och Emmy. De kämpar med ekonomin och har svårt att få upp sina löner eftersom de flesta män inte tycker att kvinnor ska jobba. Istället ska de bli försörjda av en man. Men många män vill bara att kvinnorna ska roa sig med dem, inte gifta sig.

Jag är glad att vi kommit betydligt längre idag i Sverige för många kvinnor. Men jag tvivlar inte att det finns kvinnor som har det minst lika illa i Sverige idag som dessa kvinnor eller betydligt värre (t.ex kvinnlig svart arbetskraft).

Den här boken var förvånansvärt lätt att läsa trots att den skrevs för över hundra år sedan. Om man är intresserad av att läsa en klassiker men inte vill ha en tung tegelsten så är den här ett utmärkt förslag. Den tar även upp viktiga ämnen som alltjämt behöver diskuteras.

lördag 25 juli 2015

Blodröd måne över Villette av Ingrid Hedström

Den fjärde boken om Martine Poirot.

Handling: Orientexpressen blir inte den upplevelse den belgiska undersökningsdomaren Martine Poirot väntat sig. Långt hemifrån, på ett smutsigt och slitet tåg, fast i snön på Balkan, befinner hon sig plötsligt mitt i en mordutredning. Mordet visar sig ha mörka trådar såväl bakåt i tiden som in i den närmsta framtiden. I Villette mördas kort därefter fru, dotter och barnbarn till en omtyckt lärare. Snart befinner sig Martine härva av hämnd, hat och hemligheter där trådarna sträcker sig från Sydfrankrike till Stockholms skärgård och till en hemlig organisation över gränserna. Samtidigt som Martine kämpar med en personlig tragedi kommer hon närmare den skrämmande sanningen och ett möte med en mördare utan nåd.


Jag har läst några böcker av Ingrid Hedström nu om undersökningsdomaren Martine Poirot. De är trevliga att läsa och har ett intressant persongalleri.

Mina invändningar är sådana som jag oftast har om många deckare - Martine blir alltför personligt indragen och här är flera från släkten inblandad vid flera olika tillfällen dessutom och det är allt för många konstiga sammanträffanden.

Trots mina invändningar är det en helt ok deckare med 90-talets Belgien som huvudsaklig skådeplats.

söndag 19 juli 2015

Fallet med mannen som dog skrattande av Tarquin Hall

Roande och mysig trots mord...

Handling: Ett mord är ingenting att skratta åt. Ändå dör en framstående indisk forskare i ett fnissanfall när en hinduisk gudinna träder fram ur dimman och stöter ett svärd i hans bröst. Skrattar gott gör även mannen som antas ligga bakom det märkliga mordet - den mäktige gurun Maharaj Swami, som härmed blivit av med sin mest högljudde kritiker.

Men frågan är om gurun verkligen är skyldig. Fallet hamnar hos den skicklige Vish Puri, Indiens mest diskrete privatdetektiv, livsnjutaren som älskar allt som är kryddstarkt och friterat. Han tror inte på några övernaturliga förklaringar, utan söker efter en verklig mördare. Men jakten på sanningen för den mustaschprydde detektiven från trollkarlarna i slummen till de heliga platserna längs Ganges. Hur kunde mordvapnet bli till aska? Vem är den där gurun egentligen? Och varför håller Puris egen fru på att jaga brottslingar när hon borde vara hemma och laga sin läckra mat?


Efter flera tjocka och lite mer krävande böcker var det dags med en lättsam deckare. Och böckerna om detektiven Vish Puri där det här är den andra är verkligen lättsamma och färgstarka. Ändå lyckas de förmedla ett väldigt korrupt, fattigt, rikt och kryddstarkt land. Författaren själv är gift med en indiska och bor periodvis i Indien så det är inte helt konstigt att han lyckas bra. Indierna som jag jobbar med har också berättat hur korrupt landet är och att man alltid måste ha pengar på sig när man är ute och kör för att kunna muta polisen som stoppar folk väldigt godtyckligt. Eftersom deras löner är så dåliga så är det nästan enda sättet att överleva på. Att sen vissa poliser stoppar människor även om de inte gjort något fel är ju inte lika kul.

Det finns många likheter mellan Vish Puri och Hercule Poirot  men ändå så lockas jag så mycket mer av Vish Puri som dessutom har en färgstark familj och ett antal anställda plus en modern indisk miljö.

Såvitt jag vet är bara den första och den här översatta så vill jag fortsätta läsa om honom blir det att läsa på engelska vilket inte är otroligt att jag testar på.

lördag 18 juli 2015

Vägen mot Bålberget av Therése Söderlind

En bok jag verkligen fastnade för!

Handling: En sensommardag 1975 går Jacke och hans tonårsdotter Veronica upp på Bålberget i hemtrakten Nyland vid Ångermanälven. Det sägs vara platsen där man avrättade häxor. Besöket blir kulmen på en kaotisk period som tagit Jacke tillbaka till barndomen och Veronica längre än så. Hennes farmors berättelser ska göra att historien om Bålberget inte lämnar henne ens som vuxen.

Malin växer också upp i Nyland nära älvens utlopp i havet, men trehundra år tidigare. Året är 1674 när hon rannsakas för trolldom. I fängelset tänker hon på sitt liv och på hur hon alltid fått kämpa mot mäns förtryck. Hon våndas också över sin otyglade dotter som rymmer hemifrån, gång på gång.

Ett av ögonvittnena som pekat ut Malin är grannpojken Olof. Som alla barn fantiserar han mycket och inte minst fantiserar han om Malins dotter. Men gränsen mellan lek och allvar suddas ut när en äldre pojke dyker upp och berättar om en annan värld och om de krafter och väsen som befolkar den. Plötsligt finner sig Olof indragen i en fruktansvärd rättsprocess där ingen bemödar sig om att skilja mellan fantasi och verklighet.

Först som gammal förmår Olof se tillbaka och minnas sin egen roll i händelserna som påverkade en hel bygd.



Eftersom boken är på nära 600 sidor har jag varit lite avvaktande till boken trots att jag verkligen velat läsa den. Och nu under semestern var det dags!

Boken är uppdela i fyra sektioner. Först får vi lära känna Jacke som precis blivit lämnad av sin fru och tafatt försöker han finnas där för sin dotter. 1975 fanns det en hel del tafatta karlar i köket... Genom ett skolarbete och genom en kompis har dottern Veronica blivit intresserad av häxorna som brändes på bål 1674 och hon undrar över sitt ursprung. Även Jacke funderar en del men för hans del räcker det att sträcka sig till sin egen okända far.

Därefter får läsaren lära känna Malin som levde på 1600-talet. Då råder helt andra tider och alla är beroende av att skördarna går bra. Efter hoppar boken tillbaka till Veronica som nu vuxit upp och avslutas med Olof som var grannpojke till Malin. Genom honom knyts historien ihop om vad som hände i byn, med Malin och hennes dotter Segrid och de på Olofs egen gård.

Jag tycker om hur Therése Söderlind lyckas både få med vardagliga bekymmer och göromål blandat med att förmedla respektive tidsanda. Nu är jag självklart ingen expert på 1600-talet men mycket av det som nämns känns trovärdigt. Sambon och jag såg precis en dokumentär om katolska kyrkan och om präster som utsatt barn sexuellt och även i modern tid ser man vilken makt en präst kan få. Då kan man tänka sig hur tufft det måste ha varit på 1600-talet när prästen spårar ur och tror sig se häxor överallt.

Många har redan läst den här och hyllat den och jag faller också in i kören nu!

fredag 17 juli 2015

Pansarhjärta av Jo Nesbø

Lång som ljudbok...

Handling: När man blir levande begravd i ett snöskred och bröstkorgen trycks så hårt samman av snön att lungorna inte kan fyllas, har man bara syret i -blodet kvar att leva på. Det räcker i ganska exakt fyra -minuter. Tillståndet kallas pansarhjärta.

Två kvinnor hittas mördade i Oslo, bägge har drunknat i sitt eget blod. Mysteriet som polisen står inför är att sticksåren i ansiktet på de döda har tillfogats från insidan av munnen.

Kaja Solness vid Oslopolisen skickas till Hongkong för att leta upp den man som är Norges enda specialist på seriemord. Den alkoholiserade polismannen har gömt sig någonstans i miljonstaden, på flykt från demonerna i ett tidigare mordfall, minnena av kvinnan han älskar och den kinesiska maffian. Hans namn är Harry Hole.

Högst motvilligt och tvärtemot ledningens uttryck-liga order drar Harry igång en egen utredning tillsammans med Kaja. De hittar snart ett tydligt samband: ett flertal personer, däribland de mördade kvinnorna, befann sig för en tid sedan på fjälltur och övernattade i samma stuga. Och en efter en mister de livet.


Uppläsare: Jonas Malmsjö

En bok på 646 sidor (pocket) eller över 23 timmar som ljudbok känns rätt lång. Och jag har lyssnat till stora delar på boken. Nu har Storytel den även som e-bok så ibland gick jag över och läste lite. I alla fall några kortare stunder. Men jag gillar inte att läsa böcker på min mobil utan vill ha något större.

Annars var boken som en klassisk Harry Hole-bok - bra språk, gedigen men i det här fallet för lång för mig. Om det inte var så att det inte finns så många fler Harry Hole-böcker (tror det är två till i dagsläget) hade jag nog haft lust att ge upp serien. Eller så hade jag fått läsa den som bok vilket går betydligt snabbare än över 20 timmar!

För min del blev det lite för likt förra boken vilket även blev en del av historien här. Att det gjordes likhetskopplingar mellan gärningsmännen från förra och den här.

Men nästa bok har redan hamnat i min bokhylla hos Storytel så någon gång i höst kommer jag nog att återse Harry Hole.

tisdag 14 juli 2015

Barn 44 av Tom Rob Smith

Riktigt obehaglig...

Handling: Moskva 1953. Stalins järngrepp är skoningslöst. Säkerhetspolisen utövar sin myndighet brutalt och effektivt och alla är misstänkta. I detta perfekta samhälle verkar säkerhetsofficeren Leo Demidov en krigshjälte som också är hängiven Sovjetmedborgare och lojal mot sin arbetsgivare. Men han har börjat tvivla på ett samhälle som kommenderar sina medborgare att tro att brott inte existerar. Han misstänker att man försöker mörklägga ett barns död. Spåren, för den som vill se dem, tyder på att en kallblodig mördare går lös. Leo beslutar sig för att tillsammans med sin hustru Raisa ingripa mot denna barnslaktare. Det visar sig vara ett ödesdigert beslut. 


Efter att ha läst en lång roman av Chimamanda Ngozi Adichie ville jag ha en fartfylld deckare. Men det jag började läsa var ännu tyngre än Americanah.

Tom Rob Smith lyckas beskriva Sovjet och Stalins styre väldigt målande och väldigt obehagligt. Att leva så måste vara fruktansvärt. Jag var tvungen att googla lite efter att ha läst den här boken och tiden där och då beskrivs precis som boken beskriver.

Huvudpersonerna i boken är produkter av det liv de tvingats leva. Många människor vill ändå leva och gör sitt bästa att hitta överlevnadsstrategier även om det innebär att leva i lögner som man tvingar sig själv att tro på. Men den dagen det inte längre går så snappar omgivningen snabbt upp det.

Att fånga en mördare som samhället inte vill erkänna är inte heller lätt. Det tvingar Leo och Raisa till att utsätta sig för fara men de inser att de inte heller kan leva vidare och förneka vad som finns där ute.

Själva tvisten i boken känner jag var lite onödig för egen del.

Barn 44 får mig att tänka på många olika filmer och böcker som boken Vägen (början av Barn 44), Citizen X om en rysk seriemördare i modern tid samt någon annan film vi såg nyligen om några fångar som rymde från något fängelse och färdades genom Sovjet.

måndag 13 juli 2015

Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie

En roman som rymmer så mycket...

Handling: Americanah handlar om Ifemelu och Obinze. De blir kära i tonåren i Nigeria. Genom dem får läsaren uppleva hur det är att växa upp i Nigeria, i att både invandra till USA och till England. Den handlar om rasism, om att vara svart, om hur människan graderar olika raser och bedömer utifrån ursprung oavsett var i världen man befinner sig samt kärlekens vägar. 


Både Ifemelu och Obinze är endabarn. Ifemelu växer upp med sina föräldrar där i synnerhet hennes mammas religiositet präglar hennes uppväxt. Hon är en stark tjej som gärna säger vad hon tycker.

Obinze växer upp med sin mammas som är en litterär och utbildad kvinna. Tillsammans blir de något speciellt. Men det är inte lätt att komma någonstans i Nigeria med ständiga strejker på universiteten vilket gör att båda väljer att lämna Nigeria.

Det finns mycket tankar kring att vara svart i USA idag och skillnaden mellan att ha vuxit upp i USA som svart jämfört med att vara invandrad. Den visar också hur otroligt svårt det är att lyckas i ett nytt land och vilka uppoffringar som ibland måste göras.

Väl etablerad i USA startar Ifemelu en blogg där hon gör mycket reflektioner och jag måste erkänna att jag ibland har lite svårt att ta till mig det. Jag misstänker att jag skulle ha kunnat relatera mer till det om jag själv haft någon koppling till USA. Det märkt att Chimamanda Ngozi Adichie vet vad hon pratar om också.

Jag tycket mycket om Americanah men jag uppskattar den inte lika mycket som En halv gul sol som förblir min favorit. Men jag tackar Boksnoken än en gång för boken som jag fick när jag fyllde år i höstas :-).

Morsning & Goodbye av Magnus Härenstam och Petter Karlsson

En man som hittade sin plats...

Handling: Nu berättar Magnus Härenstam, en av våra mest folkkära underhållare, allt om sin karriär, men också om den kärlekslösa uppväxten, om den utomäktenskapliga dottern, om hustrun som dog och om sin egen cancersjukdom. Läs om hur han fick kungen att arrangera hans 30-årskalas, bodde granne med Michael Jackson och blev Sveriges förste ståuppare. Samt allt om Magnus okända karriär som racerförare, nattklubbskung, orkesterdirigent och knarksmugglare.

Morsning & Goodbye är självbiografin som visar en annan person bakom clownmasken - en känslig, klarsynt och sanningssökande människa. I boken finns också det sista mötet med Magnus mångårige vapendragare Brasse Brännström dokumenterat. Ett möte som ägde rum kort innan Brasse gick bort i augusti 2014.


Uppläsare: Magnus Härenstam

Magnus Härenstam är i och med Fem myror är fler än fyra elefanter en del av min barndom eftersom jag växte upp under 70-talet. Under 1990-talet och början på 2000-talet syntes han ofta i rutan som programledare för Jeopardy så han nådde ut till en stor publik i blandade åldrar. Jag måste erkänna att jag även köpte dvd-boxen av Fem myror till vår son när han var i förskoleåldern och den tittade han faktiskt en hel del på - i synnerhet julkalenderskivan.

Tyvärr så hoppar han fram och bak i tiden och jag har svårt att veta om vilken tidsperiod han ibland pratar om. Det är en av de saker jag stör mig på. Han säger själv att boken mycket blev till eftersom han fick sin fars dagboksanteckningar om honom själv som barn och jag tycker att boken hade blivit betydligt bättre om han minskat ner betydligt på att återge vad fadern skrev som t.ex vilka ljud han höll på med.

Det som däremot är intressant är kluvenheten han har till sina föräldrar och hur olika syn på dem han och systern verkar ha. Jag gissar att båda har rätt och att syskon kan uppleva sina föräldrar på olika sätt och att de även kan bli behandlade på olika sätt - i synnerhet om den ena har lite upptåg för sig som inte alls uppskattas av föräldrarna.

Det tar tid innan Magnus Härenstam inser vad han ska göra som stor. Han håller sig kvar i studentträsket länge, påbörjar nya utbildningar istället för att slutföra saker och är med och arrangerar fester och gör mycket annat än att studerar.

Jag tycker det är intressant att lyssna på Magnus Härenstam när han berättar om sin karriär. Han var aldrig någon favorit för mig men jag har heller aldrig haft något emot honom. Han är också öppen med att han trivs med sitt kändisskap. Det är väldigt tydligt i boken när han spelar i Fredrikssons fabrik (norskt tv-program) och väljer att semestra i Norge på somrarna just då. Men det är ju lättare att få bra bord och bra service när man är som mest i ropet. Han berättar dessutom gärna om vilka kända personer han är god vän med och nämns några personer man inte vet vilka de är så berättar han snabbt hur rika de är eller vilka företag de äger.

Delarna som handlar om han och Brasse är intressanta. Det märks också vilket kluvenhet han har inför Brasses psykiska ohälsa. Han både förstår och inte förstår. Lite samma med sin egen mor.

Det känns tyngre när han berättar som sin hustrus död, sin otrohet och sen sin egen cancer när man vet att han nyligen gått bort. Extra jobbigt blir det när han berättar om åren han hoppades få med sin nuvarande fru.

I det stora hela är det en intressant bok eftersom den inte bara handlar om en man utan även är intressant ur ett kulturellt perspektiv.

Betyg 3 av 5.


Den bittra pajens sötma av Alan Bradley

En mysig och lite annorlunda deckare...

Handling: Under sommaren 1950 inträffar flera mystiska händelser på den nedgångna engelska herrgården Buckshaw, där elvaåriga Flavia de Luce bor med sin familj. På tröskeln till huset hittar man en död fågel med ett frimärke spetsat på näbben. Och lite senare, bland gurkorna i grönsakslandet, blir Flavia vittne till en döende mans sista andetag. För henne är det hela mer spännande än skrämmande och med sitt stora intresse för kemi och gift börjar Flavia genast nysta i saken.


Jag gillar lugna deckare i en annorlunda miljö så därför lockades jag av den här. När jag väl började läsa kändes det först rätt udda med en elvaårig detektiv men boken tog sig och den växte.

Flavia är en udda fågel i sin familj. I och för sig verkar hela familjen vara lite annorlunda och det är inte ofta någon familjekärlek visar sig. Flavias mors bortgång när Flavia var liten skakade om fadern rejält.

Jag brukar ha problem när huvudpersonen utsätter sig för fara men när det handlar om en elvaåring har jag betydligt lättare att förstå att förnuftet inte alltid får råda.

Jag tycker Den bittra pajens sötma är en rätt mysig och lättläst deckare och jag kommer att läsa nästa bok i serien.