söndag 28 februari 2010

Bokrea

Sambon och jag gick lite på bokrean eftersom vi båda hade presentkort på 300 kr var (som vi fått av min pappa). Sambon hittade fem böcker (de fem undre), jag köpte två böcker till mig själv och tre böcker till vår son (Barbapapa, Spöket Laban och en bok om insekter).

Bokfrågornas ABC - bokstaven N

Återigen är det dags för Lilla O:s frågor som jag tycker var svåra den här gången. Men det beror på att det fanns så många svar på två av dem.

Det går inte riktigt att undvika Nobelpriset i litteratur den här veckan. Alla tycker någon om priset i fråga. Vad har du för relation till priset och pristagarna?

Jag har ingen speciell relation till nobelpristagare. Jag har endast läst ett fåtal, nu senast Herta Müller och då boken Hjärtdjur. Det är normalt inget jag traktar efter att läsa dem just för att de är nobelpristagare.

Vem är din nordiska favoritförfattare?

Oj, jag har ingen favoritförfattare. Men ska jag nämna några nordiska författare som jag gärna läser så får det bli: Majgull Axelsson, Anne Holt, Roslund & Hellström, Johan Theorin, Liselott Willén och ett gäng till.

Vem är den senaste nykomling du läst?

Runt årskiftet läste jag Etgar Kerets bok Åtta procent av ingenting som är först ut att översättas på svenska. Annars är jag osäker på när jag senast läst en bok av en nykomling.

Finns det någon författare du inte läst, men är nyfiken på?

Det finns massor! Curtis Sittenfeld t.ex vars bok Presidentens hustru står och väntar på mig i bokhyllan tillsammans med ett gäng andra böcker. Jag har precis börjat läsa en bok av Johathan Safran Foer som jag också varit nyfiken på länge. Nu när jag följer ett gäng bokbloggar så växer min önskelista betydligt snabbar än vad högen olästa böcker gör (eftersom jag inte kan låta bli att handla då och då).

Bokcirkelns bekännelser av Elisabeth Noble

Jag tycker att chic-litt-böcker kan vara helt ok att variera med men jag märker att jag blir mer och mer kräsen där. I alla fall har jag varit nyfiken på Bokcirkelns bekännelser sen en lång tid tillbaka (fråga mig inte varför) och tog nu och lånade den på biblioteket.

Handling: Fem vänner Clare, Harriet, Nicole, Polly och Susan bildar en bokcirkel. De är lika olika som böckerna de läser. På träffarna i cirkeln diskuteras inte bara den aktuella boken utan även andra, personliga glädjeämnen och bekymmer. Det kan röra sig om en ny pojkvän, en otrogen äkta man, en sjuk mamma eller en besvärlig tonårsdotter. Sammankomsterna blir en sorts terapi för dem alla. I goda vänners trygga sällskap kan de både skratta och gråta.

Bokcirkelns bekännelser är en varm, rolig och gripande berättelse om en grupp kvinnor som lär sig läsa mellan raderna. Dessutom får läsaren i vart och ett av de tolv kapitlen ett boktips i den bok kvinnorna diskuterar i bokcirkeln. Allt från Försoning av Ian McEwan till Flicka med pärlörhänge av Tracy Chevalier...

Jag tyckte den lät jättemysig med en bokcirkel och fem olika kvinnor att följa. Tyvärr stämde inte förhoppningen. Den var alldeles för lång (504 sidor). Det var först efter 300 sidor som jag kom in i den och faktiskt ville läsa och under hela första halvan hade jag svårt att hålla isär alla personer som var med. Nu vet jag inte om den gett mer om jag faktiskt läst de flesta av böckerna de hade med i sin bokcirkel men jag tvivlar. Så jag är besviken.

Den kändes också gammal med tanke på könsroller. Extra tydligt blev det när tonårdottern blir gravid och föder ett barn. I min värd skulle fadern (som redan studerat klart) ha en framträdande roll och man skulle i alla fall fundera över om inte han kunde ta hand om barnet medan mamman då skulle kunna studera och ta en examen. Men den tanken nämns inte ens som ett alternativ. Kvinnorna bara säger åt honom hur de tänkt lösa det och så är det inte mer med det.

Sammanfattningsvis tog den mig längre än vanligt att läsa ut och även om den tog sig så är den inte värd besväret.

onsdag 17 februari 2010

Bokfrågornas ABC - bokstaven M

Den här gången avhandlas frågor om bokstaven M hos Lilla O.

Berätta om en bok där mat har stor betydelse.

Här kommer jag att tänka på Anthony Bourdains bok Kitchen Confidential som handlar om just honom själv och hur han blir en av världens mest kända kockar. En cool men mycket rå bok med mycket svordomar som delvis beskriver matupplevelser men även vilken tuff miljö det är när de vänder på dygnet, dricker mängder av alkohol osv.

Vems memoarer skulle du helst av allt vilja läsa?

Åh, vilken bra fråga... Men inte lika lätt att svara på. Det känns som memoarer ofta är tillrättalagda och sällan helt uttömmande av förståeliga skäl. För att dra till något så säger jag George Clooney eller varför inte Clintan.

Man Booker Prize for Fiction har delats ut till en författare inom det fd. brittiska samväldet sedan 1969. Här finns alla vinnarna. Här du någon favorit?

Den enda bok jag läst i listan här är John Banvilles bok Havet som även platsar i förra omgången frågor där långsamma böcker tas upp. Jag upplevde nämligen havet som väldigt långsam men även stämningsfylld. Jag har läst några till av författarna men inte hittat någon favorit.

Jag söker också en bok om makt.

En bok jag tyckte mycket om var En spricka i kristallen av Cecilia von Krusenstjerna eller Cecilia Gyllenhammar som hon nu bytt tillbaka till (dotter till P.G. Gyllenhammar). Hon har skrivit om hur det kan vara att växa upp i en familj med en framgångrik far som strävar efter makt och framgång (många undrar över hur pass självbiografisk den är).

Suss som boken handlar om växer upp i en rik och framgångsrik familj och har sen som vuxen svårt att frigöra sig från sin familj och gå sina egna vägar. Den är även filmatiserad och sändes som en tv-serie i två delar men den var inte alls lika bra som boken. Man förlorade det vackra språket som utgjorde en stor del av min behållning.

söndag 14 februari 2010

Världens lyckligaste folk av Lena Sundström

Det var inte lätt att veta vad jag skulle skriva om den här boken.

Handling: I Sverige går Sverigedemokraterna stadigt framåt. Kan de komma in i riksdagen 2010? Och vad skulle det i så fall innebära? För att söka efter svaret sade Lena Sundström upp sig från sitt jobb, packade sina väskor och flyttade till Danmark.

I flera år har Sverigedemokraternas danska motsvarighet Dansk Folkeparti haft vågmästarrollen i vårt grannland. Partiets politik har satt djupa spår i landets politiska liv. Danmark som alldels nyss stod för frisinne, öl och bacon, förknippas idag med något annat. Vad har det inneburit för danskarna? Hur har det påverkat medierna, de övriga partierna och vardagen för helt vanliga människor?

I Världens lyckligaste folk får vi följa med på en resa över sundet. Vi möter halalhippies och landsförrädare, bjuds på grillparty med Dansk Folkepartister, träffar roliganer och dansken på bänken.

Kan Danmarks nutid bli vår framtid? Och hur kan en sådan framtid se ut? Följ med på en resa till Danmark och danskarna. Möt Världens lyckligaste folk.

Boken är en blandning av kåserier och fakta. Det som gör boken lättsam är just kåseribiten där boken är lite mer lättsam och man får ta del av diverse bekymmer som hon har när hon ska handla saker och butikerna inte accepterar hennes visa-kort. Eller när en ficktjuv tar hennes plånbok och mobil och hur knepigt det är att skaffa nytt när man befinner sig i ett annat land. Dessa bitar är underhållande men behöver nog inte vara specifikt danskt egentligen. Sen får man även följa henne på språkkurser, möten med både invandrare och vanliga danskar och man får ta del av deras åsikter.

Man får även ta del av mycket fakta, intervjuer med politiker, några tidningsutgivare om hur de resonerar när de får in texter eller annonser som är främlingsfientliga. Är det bättre att ignorera eller att ta debatten? Det som är tydligt är att Dansk folkeparti spelar mycket på folks rädsla för islam och muslimer och det leder till att alla invandrare drabbas av det.

Det är också skrämmande hur stort fokus invandringen har fått i Danmark och att andra stora områden som barnomsorg, vård mm har fått stryka på foten både med utrymme i debatter och ekonomiskt.

Jag tycker boken är läsvärd men precis som när jag läste Pontus Herins bok "I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra" så finns det så mycket mer att resonera kring. Jag känner inte att jag får några svar på hur man ska förhindra en liknande utveckling i Sverige. Jag känner också hur subjektiv hon är (vilket inte alls är konstigt med tanke på ämnet) men jag hade ändå hoppats på ett lite mer objektivt perspektiv.

Eftersom jag under större delen av mitt liv bott i en mycket invandrartät stad vet jag att det finns många sympatiska invandrare men också att det finns ett antal som ställer till det för andra. Problematiken är svår och man måste hitta lösningar för att komma åt bland annat vilsna ungdomar som fastnar i gäng vilket på sikt även kommer förbättra folks attityd. Här i boken handlar det mer om en skrämmande syn hos politiker som smittar av sig hos delar av folket och inget om invandringens avigsidor. Man möter bara de sympatiska invandrarna och inte några rötägg. Men jag förstår bokens budskap och förundras över att så många danskar låter sig skrämmas och välja politikerna som så tydligt visar brister i sina resonemang.

onsdag 10 februari 2010

Bokfrågornas ABC - bokstaven L

Här kommer mina svar på Lilla O:s L-frågor där man även hittar andra bokbloggares svar.

Jag älskar listor och har listat lästa böcker sedan 1999. Hur kommer du ihåg vilka böcker du läst? Skriver du listor?

Jag har tyvärr inte fört listor över vad jag läst. Nu när jag började med bokbloggandet och inför En bok om dagens Pocket och Prassel så gick jag igenom våra bokhyllor hemma samt alla mina bokus- och adlibrisbeställningar senaste åren och gjorde en hyfsat komplett lista på lästa böcker och olästa i hemmet. Men det är först nu i och med mitt bloggande som varje bok blir bokförd.

Lyrik ligger mig också varmt om hjärtat. En genre som hemska svensklärare har förstört för allt för många. Vad är din relation till lyriken? Har du någon favoritpoet eller favoritdikt?

Jag håller med om att svensklärarnas sätt att lära ut poesi inte alltid är det bästa. Inte när man var tvungen att tolka en dikt som de tyckte att den borde tolkas. I alla fall så blev jag förtjust i Edith Södergrans dikter tack vare en skoluppgift. Vi fick varsin poet och skulle välja ut en dikt och sen skriva om den till en novell efter egen tolkning. Nu i efterhand har jag sett att min novell var usel men jag tyckte om idén. Favoritdikten är klassikern: Du sökte en blomma... men det var inte den jag skrev om. För övrigt gillar jag även Gustaf Frödings dikter som verkligen berör. Men jag är rätt okunnig i poesi förutom det jag fick upptäcka och lära mig under skoltiden (för många år sen).

Ledamöterna i Svenska Akademien är aderton till antalet. Vem är din favorit bland nuvarande och gamla ledamöter? Har du någon du inte förstår dig på?

Jag har tyvärr alldeles för dålig koll på ledamöterna och deras göranden. Så jag hoppar över den här.

Sjung långsamhetens lov eller inte. Jag vill i alla fall att du ska berätta om en riktigt långsam bok som du läst.

Här kommer jag direkt att tänka på Bengt Ohlssons roman Hennes mjukaste röst. Den handlar om Karen som vaknar upp i en sjukhussäng. Hon har precis blivit övergiven av en man och råkat ut för en bilolycka. Man får följa henne under hennes konvalescens och hur hon förändras, kommer till insikter, hur hennes relation till hennes vuxna barn förändras. Ja, långsamt får man lära känna Karen, den hon var och den hon nu utvecklas till.

söndag 7 februari 2010

Hjärtdjur av Herta Müller

Herta Müller vann nobelpriset 2009 och väckte min nyfikenhet med den här boken. 

 Handling: "När ni skriver, glöm inte datum, och lägg alltid med ett hårstrå i brevet, sade Edgar. Om det inte finns något, vet man att brevet har öppnats." Den lilla gruppen vänner måste hela tiden akta sig för Securitatemännen i Ceausescus Rumänien. De vet aldrig när det är dags för nästa förhör, så det är lika bra att försöka göra det bästa möjliga av situationen. Med hjälp av språket, berättelserna och humorn försöker vännerna överleva det totalitära förtrycket." 

 Under studietiden blir de fyra studenterna vänner och följs sen åt. Herta Müller använder ett väldigt symboliskt språk när hon beskriver de fyra vännernas uppväxt, delar av studietiden och sen den ännu mer komplicerade livet efter studietiden då de måste arbeta men ändå är förföljda på grund att att de tänker och agerar annorlunda Deras föräldrars förtvivlan över att själva bli granskade och förhörda på grund av sina barn. Jag förstår vad författaren vill säga med boken men bildspråket är ibland så vagt att det är svårt att veta exakt vad hon menade. I det stora hela är jag med och förfäras över hur tufft det måste ha varit under Ceausescus tid när man är aningen oliktänkande. 

Ur boken (ang vagheten): "Ett barn vill inte få naglarna klippta..." "På ett av skärpen, det gräsgröna, droppar blod. Barnet vet: När man blöder dör man. Barnets ögon är våta och ser sin mor suddigt. Modern älskar sitt barn. Hon älskar det med något som liknar begär och hon kan inte stå emot, eftersom hennes förstånd är lika fastbundet vid kärleken som barnet vid stolen. Barnet vet: Modern måste skära sönder händerna i sin fastbundna kärlek. Hon måste stoppa ner de avskurna fingrarna i städrockens fickor och gå ut på gården som om hon skulle kasta bort dem. Ute på gården där ingen ser henne måste hon äta upp barnets fingrar." 

 I det stora hela tyckte jag om den här boken. Språket är annorlunda och poetiskt. Ibland tänker jag på Ranelid men det är ändå inte riktigt samma sätt att skriva mer än att båda använder bildspråk och skriver poetiskt. Men jag kommer nog inte läsa någon mer bok av Herta Müller utan nöjer mig med den här.

lördag 6 februari 2010

Sirila Gentlemän sökes...

Egentligen läser jag Hjärtdjur av Herta Müller men eftersom jag skulle åka pendeltåg och inte ville släpa på en inbunden bok hamnade den här i väskan. Boken vann jag hos En bok om dagen i december när hon hade ett gäng utlottningar av böcker.


Boken är skriven av Karin Brunk Holmqvist och hon har skrivit flera tidigare om pigga pensionären. Den här handlar i alla fall om Alma och Margit, 81 och 79 år gamla. De bor grannar i Tomelilla och har blivit bästa vänner, i synnerhet se Margits man och Almas bror dött. Plötsligt bestämmer sig kommunen för att riva deras hus då de vill anlägga en väg över deras tomter. I väntan på att få komma till nybyggda pensionärslägenheter på markplan får de flytta in på Solgläntans äldreboende där de livar upp stället.

De sätter in en annons i lokaltidningen: "Sirila gentlemän sökes. Vi är två ensamstående damer, 81 och 79 år, varav en är lite halt. Vi söker var sin manlig vän. Vi vill gärna att ni bor i Tomelilla eller dess närhet och har bil så ni kan köra oss till Kivik när fruktträden blommar. / Sista försöket /"

Samtidigt ramlar de över en otrohetsaffär och ställer till det för förståndarinnan på hemmet och en lokalpolitiker.

Det här är en lättläst och mycket mysig roman som ger en hopp inför pensionärslivet. Den visar också på hur ovärderligt det kan vara med vänskap.

onsdag 3 februari 2010

Bokfrågornas ABC - bokstaven K

Veckorna springer iväg sen det här startade. Nu kommer i alla fall mina svar på Lilla O:s frågor om bokstaven K.

1. Självklart måste det bli K som i kärlek idag. Berätta om ett kärlekspar i litteraturen som du tycker om.

Här kommer jag att tänka på Jacob Jankowski och Marlena, en ryttarinna på cirkus i boken Bröderna Benzinis spektakulära cirkusshow av Sara Gruen. En underbar bok!

2. Krig är inte lika muntert, men jag vill ändå att du berättar om en bok som på något sätt handlar om krig.

Den första bok jag läste som handlade om ett krig var på Västfrontet intet nytt. Nästa krigsbok blev Farväl till vapnen av Ernst Hemingway. Jag minns inte så mycket om själva böckerna utan mer de känslor böckerna väcker som obehag och nöjdhet (obehag över krigen de handlade om och nöjdheten att jag kom igenom dem). Jag läste dem även under min högstadietid vilket ger ett gäng flashbacks.

3. Berätta om en bok där korrespondens via mail, brev, sms eller något annat spelar en stor roll.

Den jag först kommer att tänka på är Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap av Mary Ann Shaffer. En mycket mysig liten roman där många brev far fram och tillbaka. Först blev jag väldigt skeptisk när jag insåg att den byggde på brev men det var snabbt bortglömt.

4. Vem är din favoritförfattare av kåserier och/eller krönikor?

Här väljer jag Lena Sundström som jag visserligen inte läst något av på länge men jag minns att jag gillade hennes krönikor på den tiden jag läste Metro (och pendlade till Stockholm). Just nu är jag jättesugen på att läsa en eller flera av hennes böcker. I synnerhet Världens lyckligaste folk : en bok om Danmark.

Lycklig är jag som fått...

Utmärkelsen Kreativ Blogger.

Både Boksnoken och FruE har delgett mig den och jag är jätteglad och nöjd. Tack så jättemycket.


Om man får den här utmärkelsen ska man dels berätta sju saker om sig själv och dels skicka vidare den till sju andra kreativa bloggare. Efter att ha surfat runt på bloggarna jag brukar läsa så hittar jag den här awarden på i princip alla (betyder det att jag har bra smak?) och vissa har till och med fått den fler gånger. Därför väljer jag att att bara göra den första delen, hoppas ingen tar illa upp.

Sju fakta om mig:
  • Jag lånade mycket böcker på bokbussen när jag var liten. Den kom en kväll varannan vecka till samhället där jag bodde.
  • Min nuvarande bil köpte jag med pengar från en travvinst på V75 som jag vann i somras. Pengarna räckte även till en systemkamera.
  • Jag har läst ca 60 poäng matte på universitetet
  • Jag jobbar bland annat med att programmera C# (C-sharpe) och skriva sql-script. På grund av programmeringen vill jag gärna skriva ihop ord UngefarSaHar.
  • Jag har testat att köra lastbil, buss, gocart, minimoto (jättesmå motorcyklar) samt jeep trots att jag inte alls är så förtjust i att köra (jag sitter hellre bredvid eller bak och läser)
  • En av de första vuxenböckerna jag läste var Törnfåglarna som jag sträckläste under några dagar (när jag var 12 år). Jag blev så faschinerad av tv-serien som gick för första gången då och blev lika kär i fader Ralph de Bricassart som Maggie var.
  • Trots att jag är rödhårig så är jag väldigt lugn som person vilket min lärare i 6:an kommenterade. Han påstod att han trott att rödhåriga hade temperament men att jag motbevisat det.