Lämna inga spår av Harlan Coben

Andra och sista delen(?) i serien om Wilde!

Handling: Wilde växte upp utan någon kännedom om vare sig sin familj eller identitet. Allt han vet är att han som pojke hittades övergiven i skogen. Nu är han äntligen redo att hitta sitt ursprung - ett beslut som kommer att förändra allt.

Strax efter att Wilde skickat sitt DNA till en släktforskningssajt får han kontakt med två potentiella släktingar. Han ger sig ut på jakt efter sanningen men båda spåren leder till fler frågor än svar.

Genom sin efterforskning stöter Wilde av en slump på ett mystiskt medborgargarde som har tagit sig an uppgiften att straffa anonyma nättroll. Snart upptäcker Wilde att gardet har kopplingar till en av hans nyfunna släktingar, och att deras dunkla verksamhet har utlöst en till synes ostoppbar mordspiral.

Jag läste den första boken i serien som en påskekrim och eftersom serien är så lättläst och jag var så nyfiken på Wildes bakgrund hoppade jag på den här boken direkt efter den förra. 

I den här boken blir det mer fokus på Wildes jakt på sitt förflutna. Han försöker hitta sin syssling som han förstod fanns i den förra boken. Här är det svårt att skriva om boken utan att faktiskt avslöja för mycket. Men Wilde lär sig om världar han inte vetat om eftersom han inte tittar på tv. Parallellt handlar det även i den här boken om sociala medier och hur det kan utnyttjas på olika sätt och få folk att tro på sanningar som inte finns. 

Wilde själv behöver ta ställning till vad han vill med sitt personliga liv också. Hans tidigare liv med alla oklarheter har gjort att han gärna drar sig undan. 

Precis som den förra boken är det ett snabbt tempo och boken växlar främst mellan Wilde och hans bästa kompis mamma Hester Crimstein som finns där som ett stöd på flera olika sätt. Men även lite andra karaktärer från förra boken är med även i den här vilket bara är trevligt. När boken är slut har vi läsare fått svar på rätt många frågor men jag undrar om jag missar svaret på en och jag ser att Harlan Coben förtydligat det på Twitter som det hette då eftersom jag inte var den enda som undrade över saken. 

Betyget 4 av 5 i genren.