En intressant inblick i ett dåtida Uganda!
Handling: I efterdyningarna av Idi Amins brutala diktatur i Uganda, växer tre systrar upp. Det är Patti, en pånyttfödd kristen som skriver dagbok om hur hon svälter på sin internatskola, och den frigjorda Rosa som försöker förföra en av sina lärare genom magi. Men huvudpersonen är lillasyster Christine, som vi får följa från hennes första vingliga steg i höga klackar, till mötet med det privilegierade USA där hon upplever både frihet och alienation, till återkomsten till hemlandet.
Det här är en bok som beskrivs som en novellsamling. Men när är det noveller och när är det en roman? Känslan för mig var att det var en roman samtidigt som jag kan känna igen lite av frustrationen med novellsamlingar där man hade velat ha lite mer. Det blir lite mer förståeligt när jag ser att vissa av berättelserna getts ut som noveller och skrivits vid olika tillfällen.
I den här boken följer vi tre systrar - Patti, Rosa och Christine där Christine är den som får mest plats i boken. Vi läsare får vara med dem vid olika tillfällen i deras liv. Boken börjar någon gång på 80-talet efter att Idi Amins diktatur inte längre råder. Christine själv är ett barn i den första berättelsen och där hon leker med mammans smycken och i den sista är hon 29 år nyligen hemkommen från USA där hon bott och jobbat ett antal år.
Det är intressant med den här typen av historier där det är så lätt att identifiera sig med vissa delar av huvudpersonerna (eller åtminstone se folk i sin närhet göra liknande saker) och sen befinna sig i en helt annan miljö. Det är nyttigt att trots så många kulturella skillnader så finns det så många likheter.
I en av berättelserna följer vi Christines tid i USA och i en annan när hon flyttar tillbaka till Uganda. Och i båda får vi läsa om kulturkrockarna och det är lätt att förstå vilsenheten hos personer som bott i olika länder och hur rotlösa de kan känna sig.
När jag tänker tillbaka på boken tänker jag även på den pulserande värmen när Christine är ute och går för att möta någon. Hon är fjorton år då. Jag känner verkligen den heta solen under hennes vandring när hon inte vet vad som kommer hända när hon är framme. En annan minnesbild är Patti som tonåring och hur hon ständigt går hungrig på internatet. Eller Rosas sista brev som ger lite bakgrund till hennes liv.
Jag tyckte om den här boken och jag hade dels trevliga lässtunder samtidigt som jag lärde mig saker om Uganda. Både genom boken men också genom att söka på lite mer landet och dess historia och utveckling.
Betyget blir 4 av 5!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar