tisdag 29 november 2011

Flaskpost från P av Jussi Adler-Olsen

Precis som en deckare ska vara!

Handling: På polisstationen i Wick, långt borta i Skottland, stod en grön, repad flaska i fönsterkarmen under lång, lång tid. Den var liten. Ingen tog någon notis om den. Ingen märkte brevet inuti. Därför undrade ingen vad de halvt utplånade bokstäverna HJÄLP kunde betyda. 
När kriminalinspektör Carl Mørck på omvägar får den gamla flaskposten i sina händer, tror han först att det nästan utplånade nödropet är resultatet av ett grovt pojkstreck. Men efterhand som han och hans assistent Assad lyckas avkoda mer och mer av brevet, inser de att två pojkar förts bort någon gång på nittiotalet och att flaskposten är det enda livstecken man fått från dem sedan dess. Men vilka är pojkarna? Varför har deras föräldrar aldrig anmält dem som saknade? Och vad hände med pojkarna? 
Carl och Assad dras längre och längre in i en beräknande och känslokall kidnappares nät, och plötsligt går det upp för dem att tiden håller på att rinna ut. Även om många år har gått är kidnapparen fortfarande aktiv. Mardrömmen tar aldrig slut. 


Det här är Jussi Adler-Olsens tredje bok om Carl Mørck och den bästa hittills. När jag väl kom igång så blev det mer eller mindre sträckläsning av den. Han lyckas bra med att behålla spänningen genom hela boken utan att det blir för mycket. Idén med flaskposten gör också boken originell och utmärker sig bland många andra.


Hela persongalleriet kring Carl Mørck är intressant och varierat men inte så att det blir fånigt. Jag vill veta mer om hans assistenter Assad och Rose och även hans gamla kollega Hardy. Kommer han bli bättre och får vi veta vad som egentligen hände när de blev beskjutna och Hardy blev förlamad från halsen och ner?


Nu längtar jag efter fjärde boken!

söndag 27 november 2011

Fasanjägarna av Jussi Adler-Olsen

Andra boken om Carl Mørck och Avdelning Q.


Handling: År 1987 hittas ett syskonpar brutalt mördade i en sommarstuga. Polisens utredning pekar på att mördaren finns bland en grupp unga internatskolelever, som kommer från några av de mest välbärgade familjerna i Danmark. Men bevisen är inte starka nog och utredningen läggs på is. Nio år senare erkänner en av de misstänkta att han låg bakom morden. Därmed anses brottet vara uppklarat.

Av oförklarliga anledningar hamnar mappen med fallet på kriminalinspektör Carl Mørcks skrivbord. Mørck, som arbetar på Avdelning Q, Köpenhamnspolisens cold case-avdelning, är först övertygad om att fallet har hamnat fel. Men när han börjar gräva i materialet upptäcker han att något är galet.

Tillsammans med sin assistent Assad börjar Carl utreda kopplingen mellan den hemlösa Kimmie och tre av landets mäktigaste män. De letar desperat efter henne eftersom hon har information som kan krossa dem. Kommer de att hitta henne? Och är det verkligen det de vill?

Den här var i mitt tyckte inte fullt lika spännande som första boken men det kan bero på att jag är lite mer insatt i Jussi Adler-Olsens sätt att skriva. Sen tilltalade inte historien mig lika mycket. MEN den är ändå väldigt bra! Så pass bra att jag har börjat läsa tredje boken - trots att jag hade påbörjat en annan. Det händer verkligen inte ofta att jag gör så men jag har inte läst tillräckligt långt i den andra så jag kommit in i den. Och om någon undrar så är jag rejält fast i den tredje och vill egentligen hellre läsa än att skriva om den här. 

Jag gillar Carl Mørck trots hans trubbighet och Avdelning Q får också en intressant förstärkning i form av Rose som också får fortsätta att vara med i kommande böcker. Sen önskar jag att jag fick veta lite mer om Assad och Rose men jag tror att det kommer så sakteliga. Jag såg till min glädje att det kommer en fjärde bok under nästa år och den lär införskaffas på något sätt rätt omgående!

måndag 21 november 2011

Röd snö av Thomas Ringstedt

En deckare som inte föll mig helt i smaken.


Handling: 1918 hemsökte spanska sjukans influensa världen och dödade fler människor än hela första världskriget. I ett laboratorium i Uppsala arbetar forskarna med viruset, som har återskapats från döda kroppar i Alaska. De lyckas framställa en ovanligt aggressiv variant med våldsamt sjukdomsförlopp och dödlig utgång. Strax därefter hittas tre djurrättsaktivister mördade, och på en närbelägen gård håller en ökänd tysk nynazist på att upprätta en ny världsordning. En natt blir viruset stulet från laboratoriet.
Kriminalinspektör Ulf Beow är mitt uppe i en stillastående utredning av mordet på en kollega. Samtidigt försöker han hantera separationen från sin sambo och vårdnaden om deras son, och ta hand om sin psykiskt instabila mor. Han blir inkopplad på fallet med det stulna viruset, och inser snart att biovapnen, nynazisterna, och de olika morden på något sätt måste hänga ihop. Till sin hjälp får han mikrobiologen Lotta Nordenflycht, en ung kvinna som visar sig ha oanade resurser. Tillsammans försöker de spåra viruset, som i händerna på terrorister kan orsaka massdöd och kaos världen över.
Som jag förstår det är det här Thomas Ringstedts debut och det märks. Här och var blir det lite utfyllnad t.ex beskrivs mycket detaljerat hur en huvudperson sätter på kaffe eller hur en bil startas inklusive växling och pedal-tryckningar. I början är det också väldigt många personer man får lära känna utan att riktigt förstå varför. Nu blir det lite extra rörigt eftersom jag lyssnade på boken.
Det känns också som boken spretar och vill för mycket så inget blir helt bra. Det är familjerelationer inklusive relationen till föräldrar, det är relationer mellan kollegor och de övriga inblandade. Det är konflikter med Säpo, det är nazister och djurrättsaktivister och en del mer. Samtidigt blir ju inte boken tråkig med alla olika komponenter.
Själva historien i sig är intressant med ett aggressivt virus och dess potential som biovapen. Det väcker en del tankar och funderingar angående framtiden.
Uppläsare är Magnus Roosman och eftersom han läst in flera av Lee Childs böcker om Jack Reacher tar det en stund innan jag kopplar bort det.
Totalbetyget blir 3- av 5.

söndag 13 november 2011

Sommaren utan män av Siri Hustvedt

Äntligen får jag åter igen läsa en Siri Hustvedtbok som jag verkligen njuter av. Inte riktigt lika mycket som jag njöt av Vad jag älskade men jag tror å andra sidan inte att det är möjligt att överträffa den av olika skäl.

Sommaren utan män handlar om Mia Fredricksen en prisbelönt poet vars make meddelar att han behöver en paus i deras trettioåriga äktenskap. Det visar sig att pausen (eller Pausen som hon kallas i boken) är en tjugo år yngre kollega. Mia går sönder totalt och blir inlagd. När hon blir utskriven bestämmer hon sig för att resa till sin gamla hemstad Bonden där hennes mor fortfarande bor.

"En tid efter det att han hade yttrat ordet paus blev jag galen och hamnade på sjukhus. Han sa inte Jag vill aldrig se dig mer eller Det är slut, men efter trettio års äktenskap räckte det med paus för att förvandla mig till en galning vars tankar exploderade, rikoschetterade och krockade mot varandra likt popcorn i en mikrovågsugn"

I Bonden ska hon leda en grupp flickor i en poesikurs. Hennes närmaste granne är en ung småbarnmamma, jämnårig med Mias dotter, som lever i en inte hel okomplicerad relation med barnens far. Hon umgås också sin mamma och hennes vänninor som kallar sig De fem svanarna.

"De Fem levde i ett glupande nu, för till skillnad från de unga, som behandlar sin dödlighet på ett distanserat, filosofiskt sätt, visste dessa kvinnor att döden inte var abstrakt."

Genom sina nya bekantskaper tvingas Mia bearbeta sin ungdoms utanförskap, se parlivets komplexitet och hur de äldsta försöker ta till vara på varje dag som de får leva och där hjärnan är med dem. Trots att boken bara är på ca 200 sidor känns den ändå tillräcklig. Jag blir dessutom väldigt inspirerad av Mias poesilektioner av de unga tonåringarna vilket jag inte trodde var möjligt. Men det är en enligt mig av Siri Hustvedts stora talanger att få en inspirerad av de olika konstarterna som dyker upp i hennes böcker.

Jag blev tyvärr inte inspirerad av hennes bok Sorgesång men Vad jag älskade älskade jag. Hennes två första böcker Ögonbindeln och Lily Dahls förtrollning har potential men där de unga huvudpersonerna blir lite för förvirrade för min smak av alla känslor och händelser kring dem. Nu är det bara den Skakande kvinnan som jag inte läst. Frågan är om det är en bok värd att läsas? Någon som vet?


måndag 7 november 2011

Det broderade hjärtat av Carole Martinez

En vacker och tragisk saga belönad med många priser!

Baksidestext: "Mitt namn är Frasquita Carasco. Min själ är en nål. De sidor du kastade ut i öknen finns här samlade på nytt, bundna i en bok som du kan slå igen för all evighet om min historia. Soledad, min flicka, känn denna vind mot ditt ansikte. Det är min kyss. Den jag aldrig gav dig.." 

Soledad föds missbildad, bakom en mur i sanden, på en plats i öknen intill Medelhavet. Hennes mor är Frasquita Carasco, sömmerskan med de magiska krafterna som förmår åstadkomma vad som helst med sin synål: en solfjäder blir en fjäril som fladdrar iväg, madonnan i kyrkan får ett sidenhjärta som slår, ett söndertrasat ansikte lappas ihop igen och blir än vackrare.

När Frasquita spelats bort av sin make lastar hon sina barn på en dragkärra och ger sig ut på en odyssé genom ett Andalusien präglat av fattigdom och uppror.

Soledad bestämmer sig för att nedteckna sin mors fantastiska liv som en sista hyllning till denna remarkabla kvinna. 

Den här boken påminner om böcker som Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren eller Den sista läsaren av David Toscana. Boken är som en saga med övernaturliga inslag. Den utspelar sig i en by för länge sedan med många okunniga och vidskepliga invånare. Människor som bryter normen blir snabbt utsatta och utstötta. 

Texten ovan beskriver stora delar av boken vilket jag inte var beredd på. Jag förväntade mig mer men ändå vet jag inte av vad. Jag var inte heller beredd på alla tragiska livsöden. Trots det så slutar inte allt olyckligt.

För mig blev inte boken det jag hoppades på men det betyder inte att den var dålig. Den var bara inte det jag hade förväntat mig. 

lördag 5 november 2011

Nya böcker


Dessa böcker låg i brevlådan när jag kom hem i fredags.

Siri Hustvedt - Sommaren utan män (en favoritförfattare)
Elias Palm - Corpus Delicti (har jag velat läsa sen den kom som inbunden men har varit för snål för att köpa den)
Agnés Desarthe - Ät mig (har velat läsa den också länge)
Peter Temple - Mörk kust
Anders de la Motte - Geim

Först måste jag bara läsa ut Det broderade hjärtat! Frågan är sen vilken av de i den översta raden som jag ska välja - ibland kan val vara riktigt angenäma!