söndag 27 november 2011

Fasanjägarna av Jussi Adler-Olsen

Andra boken om Carl Mørck och Avdelning Q.


Handling: År 1987 hittas ett syskonpar brutalt mördade i en sommarstuga. Polisens utredning pekar på att mördaren finns bland en grupp unga internatskolelever, som kommer från några av de mest välbärgade familjerna i Danmark. Men bevisen är inte starka nog och utredningen läggs på is. Nio år senare erkänner en av de misstänkta att han låg bakom morden. Därmed anses brottet vara uppklarat.

Av oförklarliga anledningar hamnar mappen med fallet på kriminalinspektör Carl Mørcks skrivbord. Mørck, som arbetar på Avdelning Q, Köpenhamnspolisens cold case-avdelning, är först övertygad om att fallet har hamnat fel. Men när han börjar gräva i materialet upptäcker han att något är galet.

Tillsammans med sin assistent Assad börjar Carl utreda kopplingen mellan den hemlösa Kimmie och tre av landets mäktigaste män. De letar desperat efter henne eftersom hon har information som kan krossa dem. Kommer de att hitta henne? Och är det verkligen det de vill?

Den här var i mitt tyckte inte fullt lika spännande som första boken men det kan bero på att jag är lite mer insatt i Jussi Adler-Olsens sätt att skriva. Sen tilltalade inte historien mig lika mycket. MEN den är ändå väldigt bra! Så pass bra att jag har börjat läsa tredje boken - trots att jag hade påbörjat en annan. Det händer verkligen inte ofta att jag gör så men jag har inte läst tillräckligt långt i den andra så jag kommit in i den. Och om någon undrar så är jag rejält fast i den tredje och vill egentligen hellre läsa än att skriva om den här. 

Jag gillar Carl Mørck trots hans trubbighet och Avdelning Q får också en intressant förstärkning i form av Rose som också får fortsätta att vara med i kommande böcker. Sen önskar jag att jag fick veta lite mer om Assad och Rose men jag tror att det kommer så sakteliga. Jag såg till min glädje att det kommer en fjärde bok under nästa år och den lär införskaffas på något sätt rätt omgående!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar