torsdag 26 december 2013

Armlös, benlös men inte hopplös av Mikael Andersson

Otroligt imponerande!

Mikael Andersson föds 1964 utan armar och ben. Hans föräldrar chockas både av hans arm- och benlöshet men även över sjukvårdens behandling där barn som han helst ska gömmas undan. Men de börjar sen strida för sin son, först hans mor men sen även hans far och de gör mer än vad många andra föräldrar klarat vid den tiden.

I boken får man följa hans barndom, stunderna på Eugeniahemmet som han tvingades vara på till och från, skolgången, kompisar, jobb och kärleken.

Det är fascinerande att läsa om hans otroliga kämpaanda och hur många bra människor han haft och har omkring sig. Jag tror inte det funnits lika många kring honom om han gett upp och inte brytt sig om att försöka leva och finnas mitt bland alla. Men att han lyckats så pass bra beror i slutändan helt på honom själv.

En sak som förundrar mig är att nästan all hans ångest från tonåren känner jag igen. Och då har jag två armar och två ben och inte någon funktionsnedsättning. Det säger lite om hur sjuk tonårstiden kan vara och hur mycket osäkerheten kan hämma om det vill sig illa. Mikael Andersson överlevde sin tonår även om den periodvis var mycket tung och resultatet kan man läsa om här.

Ett extra plus är bilderna som finns med i boken.

Viskleken av Arne Dahl

Spännande men svårlyssnad...

Handling: Öppnare gränser har förändrat Europas brottslighet. Därför startas Opcop, en ny och än så länge hemlig operativ enhet inom Europol. Flera svenskar, med den rutinerade kriminalaren Paul Hjelm i spetsen, ingår i den nya gruppen. Med säte i Haag och med kontakter i Europas alla hörn ska man bekämpa internationell brottslighet. Men trots att all information rörande Opcop är konfidentiell, verkar någon ha läckt: ett lik, arrangerat i en bisarr ställning, påträffas utanför London, och i kroppen finns ett meddelande riktat till gruppen. En möbelföretagare i Nacka gör affärer med den italienska maffian, en amerikansk tradingbank flyttar gigantiska pengasummor, anställda i en kinesisk möbelfabrik är sjuka, och under ett toppmöte i London sluddrar en döende man en märklig fras i Arto Söderstedts öra. På något sätt hänger allting ihop.

Jag har läst de första tio böckerna om A-gruppen och tänkte läsa den elfte innan jag började med Viskleken. Men det var bara att ge upp. Den var skum och jag kom inte alls in i den. Efter att ha legat dammig vid min säng rätt länge nu läste jag slutet och gav sen tillbaka den till min kollega som jag fått låna den av. Istället köpte jag Viskleken som mp3-bok med Johan Rabaeus som uppläsare.

Det var riktigt trevligt att återse en del av medlemmarna i A-gruppen. Däremot blir dominansen lite skum av de före detta A-gruppsmedlemmarna i Opcop-gruppen.

Själva historien är mycket spännande men precis som för A-gruppens tidigare fall visar det sig att separata händelser visar sig hänga ihop. Så det blir ytterligare en sak jag får försöka att inte störa mig på. Den tredje saken är uppläsningen som volymmässigt är riktigt ojämn. Ibland skriks det nästan i örat och ibland viskas det fast jag inte rört volymen. Det är mycket irriterande och obehagligt.

Samtidigt händer det hela tiden saker vilket gör att jag sällan tappar fokus vilket ibland är lätt när man lyssnar. Det är ibland extra svårt att hålla isär alla nya personer men det brukar ge sig efter en stund och jag förstår av sammanhanget vem som är vem och vem som gör vad. Jag har däremot inte lyckats känna av så mycket personligheter än på alla nya medlemmar. Efter tio böcker med A-gruppens medlemmar känner man dem rätt bra medan de nya fortfarande är oskrivna kort på många sätt. Men det lär väl ge sig i kommande böcker...

söndag 15 december 2013

Under jorden i Villette av Ingrid Hedström

Den tredje boken om undersökningsdomaren Martine Poirot...

Handling: I slutet på 50-talet cyklar en ung man som en galning för att hinna i tid till gruvan i belgiska Villette. Men hissen har redan gått ner. Han hör dånet, han ser räddningsmanskapet rusa till, han inser att han har en chans att försvinna, han skulle ha varit därnere med de andra, alla kommer att tro att han är död ...
Med den händelsen inleds Ingrid Hedströms tredje deckare om den belgiska staden Villette och undersökningsdomaren Martine Poirot. I boken leder spåren från Belgien till gruvorten Hanaberget i svenska Bergsslagen.
Jag har många invändningar till den här boken. Det är extremt många sammanträffanden. Av någon anledning hamnar alltid Martine Poirot i fara, i synnerhet i slutet. Den spretar på många sätt men det går ihop sig mot slutet. Trots det så flyter läsandet på och jag tappar inte intresset. Jag klarar till och med att läsa under några vardagskvällar.

Det som är trevligt är att få återse några av släktingarna, kollegorna och miljön till viss del. Där har författarna som skriver serier en fördel (om man bara fångar läsarna tillräckligt). Böckerna om Martine Poirot är inga favoriter men de duger bra i vissa stunder.

lördag 7 december 2013

Augustiresan av Anna Fredriksson

Smärtsamt bra om vuxenmobbing!

Handling: Jenny har nyss fyllt fyrtio men livet har inte blivit som hon planerat. När hon upptäcker att hennes man har varit otrogen är skilsmässan ett faktum och tillvaron rasar samman. Hennes tre ungdomsvänner övertalar henne att följa med på en cykelsemester genom det sensommarvackra Österlen, kanske kan det få henne att hitta tillbaka till sig själv. 

Under resans fem dagar kommer vänskapen att sättas på prov. Den glada stämningen förändras när Jenny får veta att en av väninnorna har känt till makens otrohet utan att säga något. Olika läger bildas i den lilla gruppen och väninnorna blir alltmer undrande över hur Jenny har förändrats det senaste året. Det börjar gå upp för dem att något allvarligt har hänt, utöver problemen i äktenskapet. 

Jag har läst Anna Fredrikssons två tidigare böcker och de blir bara bättre. Här är Jenny huvudpersonen och vi följer henne dels på resan med kompisarna men även det som hänt henne det senaste året där hon precis blivit chef för sina gamla kollegor.

Styckena där vi får vara med henne på jobbet får mig fruktansvärt ångestfylld och Anna Fredriksson har verkligen fått det trovärdigt. Jag har visserligen inte sett människor bete sig riktigt så här men tack vare tidningsartiklar så vet jag ju att det existerar. Och i boken byggs hela mobbingen upp på ett mycket trovärdigt sätt. Även om det var tungt att läsa dessa stycken så lättades boken upp av cykelresan - även om den inte är problemfri heller.

Just kombinationen av det tunga med den mer utredande cykelresan gör att boken passar de flesta. Hade den fokuserat mer på arbetsplatsen hade nog färre orkat med den samtidigt som det är den delen som gör att boken länge kommer att finnas kvar i mig.

Den får mig också att fundera på mina chefer och de jag haft omkring mig. På stället jag jobbade förut blev en kvinnlig kollega vår chef och hon är fortfarande den bästa chef jag haft. I samma hus blev en annan kvinna också chef för sin grupp och där gick det sämre och hon hamnade i konflikt med några i gruppen (ett tajt kompisgäng som bestod av två kvinnor och en man främst). Där slutade det med att de anställda bytte jobb en efter en i stället. Utan att veta exakt så tror jag att den kvinnliga chefen inte fick de bästa råden av sin chef samtidigt som det inte var några lätta gruppmedlemmar hon skulle hantera. Idag är hon en omtyckt chef och jag hoppas de övriga trivs bättre på sina nuvarande jobb. 

söndag 1 december 2013

Terroristerna av Sjöwall & Wahlöö

Den sista och en av de bästa i serien...

Handling: En ung kvinna står åtalad för ett bankrån som hon inte har begått. Martin Beck, dekalogins hjälte, vittnar till hennes fördel. Nästa uppdrag är att skydda en impopulär senator på Stockholmsbesök. 

Terroristerna är den tionde och sista boken om Martin Beck och hans kollegor. Den utspelar sig huvudsakligen i ett kallt Stockholm vintern 1974/1975 och inleds med att Gunvald Larsson får åka iväg till ett varmare land och undersöka hur man skyddar sig mot attentat. Detta för att kunna ta del i skyddet av en senator som ska komma på besök. Det är först i den här boken som Martin Beck och Gunvald Larsson börjar samarbeta mycket närmare varandra även om det inte alls är som i tv-serien.

Som alltid beskrivs ett rätt tråkigt samhälle. Många har det tufft och folk har inte stort förtroende för myndigheterna. Förutom att skriva om själva deckarfallen så var ju Sjöwall & Wahlöös syfte att lyfta fram de samhällsproblem som faktiskt fanns då. Och de har gjort det på ett sätt som kommer fram bra trots att de flesta av deras böcker är rätt tunna. Den här är lite längre (eller tjockare om man läser den).

Det känns tråkigt att serien är slut nu. Den har varit trevlig att lyssna på med Torsten Wahlund som inläsare. Han är en av mina favoritinläsare och passar mycket bra här.

Saknad till döds av Donna Leon

En helt ok deckare av Donna Leon.

Handling: Det är natt i Venedig när ett gäng uniformerade män bryter sig in hos barnläkaren Gustavo Pedrolli, misshandlar honom och kidnappar familjens arton månader gamla baby.

Kommissarie Brunetti inleder sin undersökning på sjukhuset där ingen kan förstå varför någon skulle vilja ge sig på den respekterade barnläkaren. Men Brunetti går som vanligt sina egna vägar i jakten på ohederlighet och korruption.

Till och från har jag varit lite tveksam till de senare böckerna om kommissarie Brunetti eftersom det inte händer så mycket i dem alltid. Men i den här var det ett bättre flyt.

Som så oftast utspelar den sig i Venedig och som i alla böcker får maten och drycken kommissarie Brunetti intar ett visst fokus vilket jag uppskattar. Tyvärr är hans barn stora nu och nämns knappt. Själva fallet känns ovanligt intressant men den innehåller också moraliska dilemman. Vad är rätt och vad är fel? Vad finns det för förmildrande omständigheter? Vad blir konsekvenserna på sikt är frågor som ställs och som de måste agera utifrån.