Den prisbelönte författarens deckardebut!
Handling: Samma vecka som årets Nobelpristagare avslöjas hittas Doris träningskompis död. Doris är vikarie på en stor tidning och får i uppdrag att rapportera om Nobelprisen. Som vikarie måste hon leverera många klick på artiklarna, annars åker hon ut. Men Doris kan inte släppa väninnans död. Hon är övertygad om att det var mord, och hon är den enda som vill gräva i händelsen. Omgiven av forskare med stora egon, nya rön om schizofreni och kreativitet, en gåtfull systematränare, en hjälplös men genialisk bror och en fullständigt ouppfostrad labrador gör Doris vad hon kan för att hålla cheferna nöjda och ta reda på sanningen om väninnans död.
Jag har tidigare läst Min europeiska familj : de senaste 54 000 åren av Karin Bojs som hon också fick Augustpriset för i klassen facklitteratur. Jag tyckte den var väldigt intressant och välskriven. Men att skriva en skönlitterär bok skiljer sig åt från att skriva en fackbok.
I det stora hela tycker jag att hon lyckats bra. Jag gillar huvudkaraktären Doris vilket är viktigt för mig om jag ska fortsätta en serie. Som det är nu fortsätter jag sällan serier där jag inte alls klickar med huvudpersonen på något plan alls. Det finns för många andra bra böcker då som ger mig mer.
Doris liv är inte helt enkelt och hon har inte något stort nätverk runt sig som fångar henne om hon faller. Men det betyder inte att hon är helt ensam. Att vara journalist är heller inte det enklaste och det är egentligen inte jobbroll jag är helt road över just för att de ibland går över vissa etiska gränser för att kunna göra artiklar eller reportage som får läsare.
Jag gillar att hon håller på med lite annorlunda sporter och i boken finns lite sidokaraktärer som jag gissar kan få större plats framöver om hon fortsätter med serien. Miljön är annars väldigt stockholmsk och nutida med stort fokus på antalet klick i tidningen.
Det som drar ner betyget är klassiskt för många debuter. Vissa vardagliga saker är överbeskrivna vilket blir så tydligt i en ljudbok där tempot är långsammare än i en bok man läser själv. De flesta av oss vet precis hur en kaffeautomat fungerar eller hur en namnskylt på en lägenhetsdörr ser ut. Handlar det däremot om saker som är viktiga för handlingen och som inte gemene man har koll på är det mer förståelig med detaljerade beskrivningar. Lite samma med huvudkaraktärens egenskaper. Där blir det också aningen förtydligat istället för att det bara kommer fram i handlingen. Men det är som sagt väldigt vanligt i skönlitterära debuter.
Jag hoppas att Karin Bojs fortsätter med serien och jag har mina aningar om vad den i så fall kommer att heta...
Betyg 3,5 av 5.
söndag 24 november 2019
måndag 18 november 2019
Stad i världen av Pers Anders Fogelström
Femte och sista delen av Fogelströms Stadserien som börjar med Mina drömmars stad!
Handling: Under 100 år har Stockholm förvandlats till en dagens storstad, en stad i världen. På 1860-talet kämpade Henning och Lotten mot nöden i sina drömmars stad. Nu lever många ättlingar i en rik stad i ett rikt land.
Jag känner en sorg över att jag läst klart den här serien. Det har varit underbart att få följa Henning och Lotten först under de svåra åren under 1860-talet och sen deras ättlingar och deras vänners barn. Min plan var att läsa en bok per år men jag kunde inte hålla mig och har nu läst de tre sista under det här året.
Den femte delen utspelar sig under 1945 - 1968. Hennings och Lottens dotter Emelie som föds i första boken lever fortfarande när boken börjar och är den som håller samman familjen lite mer. Det är hos henne man träffas.
Vi får följa många människor och lite på grund av det är det nog bra att inte läsa böckerna med för långa mellanrum. Men även om det är många är ändå Fogelström bra att på att snabbt få en att få en aning om hur personen är relaterad till de övriga. Jag såg att det fanns ett persongalleri längst bak i den här boken men jag är osäker på om de tidigare haft det.
Det är många olika människor vi möter. De som är rika och de som är fattiga och/eller kriminella. Vissa personer utmärker sig lite mer i sina olika beteenden. Eller i hur de får kämpa för att komma någonstans eller komma till rätta med vad de vill av livet. Vissa personer berör mig lite mer och vissa skulle jag själv ha haft svårare för.
Parallellt med att följa människorna får vi även följa staden Stockholm och som alltid Söder lite extra. Både hur den utvecklas som stad men även lite hur de politiska vindarna löper. Allt det här gör att allt känns så äkta.
Mitt betyg blir 4 av 5 för den här boken.
Handling: Under 100 år har Stockholm förvandlats till en dagens storstad, en stad i världen. På 1860-talet kämpade Henning och Lotten mot nöden i sina drömmars stad. Nu lever många ättlingar i en rik stad i ett rikt land.
Jag känner en sorg över att jag läst klart den här serien. Det har varit underbart att få följa Henning och Lotten först under de svåra åren under 1860-talet och sen deras ättlingar och deras vänners barn. Min plan var att läsa en bok per år men jag kunde inte hålla mig och har nu läst de tre sista under det här året.
Den femte delen utspelar sig under 1945 - 1968. Hennings och Lottens dotter Emelie som föds i första boken lever fortfarande när boken börjar och är den som håller samman familjen lite mer. Det är hos henne man träffas.
Vi får följa många människor och lite på grund av det är det nog bra att inte läsa böckerna med för långa mellanrum. Men även om det är många är ändå Fogelström bra att på att snabbt få en att få en aning om hur personen är relaterad till de övriga. Jag såg att det fanns ett persongalleri längst bak i den här boken men jag är osäker på om de tidigare haft det.
Det är många olika människor vi möter. De som är rika och de som är fattiga och/eller kriminella. Vissa personer utmärker sig lite mer i sina olika beteenden. Eller i hur de får kämpa för att komma någonstans eller komma till rätta med vad de vill av livet. Vissa personer berör mig lite mer och vissa skulle jag själv ha haft svårare för.
Parallellt med att följa människorna får vi även följa staden Stockholm och som alltid Söder lite extra. Både hur den utvecklas som stad men även lite hur de politiska vindarna löper. Allt det här gör att allt känns så äkta.
Mitt betyg blir 4 av 5 för den här boken.
tisdag 12 november 2019
Farlig flyktväg av Arnaldur Indridason
Andra delen i serien om Flovent och Thorson!
Handling: Det är våren 1943 och andra världskriget når sin kulmen. I nordligaste Finland vid Barents hav i Petsamoregionen väntar en isländsk ung kvinna på att hennes fästman ska dyka upp från Köpenhamn. Slaget om Nordkalotten har ännu inte inletts men läget norr om polcirkeln blir alltmer spänt mellan tyskar och ryssar. Det unga parets plan är att fartyget Esjan ska föra dem långt bort från kriget hem till Island. Men fästmannen kommer inte så kvinnan tvingas resa iväg på egen hand. När hon stiger i land på Island begriper hon att även Reykjavik har drabbats av kriget. Amerikanska soldater syns överallt. Ett lik spolas upp på stranden vid Nautholsvik och en ung man har blivit misshandlad av amerikanska soldater på en bar. En annan kvinna som gärna umgås med amerikanerna har försvunnit spårlöst. Flovent och Thorson får ett nytt uppdrag när ska de utreda om det finns några samband mellan de olika dödsfallen trots att det på ytan ser ut som helt olika händelser. De båda polisernas skarpsinne testas till det yttersta.
Det hann gå nästan två år från det att jag läste första boken så jag kom inte ihåg så mycket om vare sig Flovent eller Thorson. Och ska jag vara ärlig vet jag inte om jag lärde känna dem särskilt bra här heller mer än att de påminner om varandra och är bra på sitt arbete. Det är inte mycket interaktion med andra kollegor heller som det skrivs om. Utan båda är lugna och jobbar på och ger inte upp i första taget.
Det är intressant att läsa om Island under den här tidsperioden. Och självklart undrar jag hur mycket Arnaldur Indridason forskat. Enligt någon isländsk artikel jag lyckades hitta speglar han Reykjavik på ett bra sätt och även upplevelsen av de engelska och amerikanska soldaterna.
Boken har dessutom flera fall i sig och det är inte helt givet om det finns någon samband eller ej mellan dem. Och jag gillar att det är mer än ett och att vi får inblick i lite olika saker.
Boken är precis som alla Arnaldur Indridasons böcker rätt långsam. De är mer som pusseldeckare. Det jag kan sakna är nog att komma Flovent och Thorson lite närmare och faktiskt vilja vara med dem. Nu är de lite för intetsägande än så länge. Boken gick aningen trögt att läsa under mörka dagar i november så det blev ingen sträckläsning. Trots det så kommer jag ändå vilja fortsätta med serien och ta del av det dåtida Island.
Betyg 3,5 av 5.
Handling: Det är våren 1943 och andra världskriget når sin kulmen. I nordligaste Finland vid Barents hav i Petsamoregionen väntar en isländsk ung kvinna på att hennes fästman ska dyka upp från Köpenhamn. Slaget om Nordkalotten har ännu inte inletts men läget norr om polcirkeln blir alltmer spänt mellan tyskar och ryssar. Det unga parets plan är att fartyget Esjan ska föra dem långt bort från kriget hem till Island. Men fästmannen kommer inte så kvinnan tvingas resa iväg på egen hand. När hon stiger i land på Island begriper hon att även Reykjavik har drabbats av kriget. Amerikanska soldater syns överallt. Ett lik spolas upp på stranden vid Nautholsvik och en ung man har blivit misshandlad av amerikanska soldater på en bar. En annan kvinna som gärna umgås med amerikanerna har försvunnit spårlöst. Flovent och Thorson får ett nytt uppdrag när ska de utreda om det finns några samband mellan de olika dödsfallen trots att det på ytan ser ut som helt olika händelser. De båda polisernas skarpsinne testas till det yttersta.
Det hann gå nästan två år från det att jag läste första boken så jag kom inte ihåg så mycket om vare sig Flovent eller Thorson. Och ska jag vara ärlig vet jag inte om jag lärde känna dem särskilt bra här heller mer än att de påminner om varandra och är bra på sitt arbete. Det är inte mycket interaktion med andra kollegor heller som det skrivs om. Utan båda är lugna och jobbar på och ger inte upp i första taget.
Det är intressant att läsa om Island under den här tidsperioden. Och självklart undrar jag hur mycket Arnaldur Indridason forskat. Enligt någon isländsk artikel jag lyckades hitta speglar han Reykjavik på ett bra sätt och även upplevelsen av de engelska och amerikanska soldaterna.
Boken har dessutom flera fall i sig och det är inte helt givet om det finns någon samband eller ej mellan dem. Och jag gillar att det är mer än ett och att vi får inblick i lite olika saker.
Boken är precis som alla Arnaldur Indridasons böcker rätt långsam. De är mer som pusseldeckare. Det jag kan sakna är nog att komma Flovent och Thorson lite närmare och faktiskt vilja vara med dem. Nu är de lite för intetsägande än så länge. Boken gick aningen trögt att läsa under mörka dagar i november så det blev ingen sträckläsning. Trots det så kommer jag ändå vilja fortsätta med serien och ta del av det dåtida Island.
Betyg 3,5 av 5.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)