För nionde gången åkte min man och jag Vi:s litteraturbåt och för tredje gången fick vi se Helsingfors. Första gången vi åkte var 2014. Sen har det blivit några uppehåll av olika skäl.
Bokstunder
måndag 23 mars 2026
Vi:s Litteraturbåt 2026
lördag 21 mars 2026
Himlakroppar av Jokha Alharthi
En speciell släktsaga under flera generationer!
Handling: I en liten by i Oman lever tre systrar. Mayya, som gift in sig i en rik familj efter att ha fått sitt hjärta krossat. Asma, som gift sig av plikt. Och så Khawla, som trotsar sin familj och insisterar på att vänta på mannen hon älskar, som utvandrat till Kanada. De här tre kvinnornas historier, som utspelas i ett Oman som snabbt har förändrats från ett traditionellt slavägande samhälle till ett komplext, rikt oljeland med guldglimrande lyxgallerior, utgör navet i den här annorlunda, originellt berättade familjesagan. Genom två familjer och tre generationer -- från början av nitton- hundratalet fram till nutid -- ges olika inblickar i det omanska samhället, från de allra fattigaste till de välbärgade släkterna som byggt en förmögenhet på andras bekostnad.
Precis som när jag läste Hundra år av ensamhet finns det ett uppslag med en släkttavla som jag bläddrade till många gånger under läsningen. Fördelen här var att de åtminstone inte hette samma sak!
Vi för följa ett 20-tal personer, även om fokus ligger på några få av dem, som består av flera olika generationer och lite olika släkter. Boken hoppar rätt mycket i tid så det är inte alltid lätt att hänga med. Jag vill så gärna veta när i tid saker sker men det blir bara några få ledtrådar under vägens gång. Men jag får acceptera det jag får. Men ju längre jag läste desto mindre tyckte jag det gjorde.
Det här är en bok man behöver läsa rätt sammanhängande. Jag försökte läsa lite under vardagskvällarna men det gick inte. Det blev för splittrat både i fokus och i handlingen. Ur vissa perspektiv är den inte särskilt tung trots att det finns en hel del grymma personer i boken. Både män och kvinnor. Och det finns tragiska livsöden. Samtidigt som vissa får det allt bättre ekonomiskt finns landets mörka historia med slaveri i bakgrunden. Något som på pappret avskaffades först 1970. Men just det att vi inte får följa var och en så ingående gör att blir det inte så tungt.
Oman är verkligen inte ett land jag kan mycket om. Bokens olika hopp i historier och där den vagt nämner vissa historiska händelser får mig att läsa på vid sidan av. Det är också intressant med ordflödet om man jämför med lite tystare nordbor. Jag som vuxit upp i en invandrartät stad med mycket folk från Mellanöstern kan lätt ana hur det låter när de pratar. Och blir road över hur de kan uttrycka sig och hur många ord som används.
Jag tycker att det här är en utmärkt representation av landet Oman när det gäller min läsning. Mycket för att jag inte ser någon kritik mot författaren i dess tolkning och också för att den handlar om så många livsöden under rätt många olika år.
Betyget blir 4 av 5!
torsdag 12 mars 2026
Mörk labyrint av Nevada Barr
Den sjätte delen i serien om Anna Pigeon!
Handling: Långt inne i grottgångarna i nationalparken Carlsbad Caverns skadas en medlem av en kartläggningsgrupp av en fallande sten. En räddningsoperation dras igång. Anna Pigeon som jobbar som ranger i en grannpark får veta att den skadade är Frieda, en vän till henne, och att hon bett att Anna ska komma. Kämpande med sin rädsla för trånga, instängda utrymmen följer hon med den första räddningsgruppen ner i underjorden för att hjälpa sin vän. Under snabbmarschen in till den skadade pressar sig Anna till det yttersta både mentalt och fysiskt när hon klämmer sig genom trånga passager och klättrar nerför stup i det klaustrofobiska mörkret. När hon till slut kommer fram till sin vän viskar Frieda: "Det var ingen olycka."
Den som försökt döda Frieda måste tillhöra kartläggningsgruppen. Men Anna är beroende av gruppen för att bära ut Frieda. Vem kan hon lita på? Hur ska hon kunna förhindra ett nytt mordförsök under den långa och mödosamma färden ut ur grottlabyrinten?
I den här boken bör man inte ha svårt för trånga utrymmen eftersom den till stora delar utspelar sig i ett stort grottsystem (baserat på Lechuguillagrottan) som ligger i nationalparken Carlsbad Caverns i New Mexico. Och jag kan inte säga att jag är ett fan av vare sig grottor eller att dyka djupt ner. Mycket med tanke på riskerna och att bli kvar. Samtidigt kan jag förstå tjusningen med att få se saker som få andra har gjort. Eller att till och med vara först.
Som vanligt är miljön en stor del av det som gör den här serien speciell. Egentligen gillar inte Anna grottor alls men när en av hennes vänner skadas långt inne i en grotta och ber henne komma så kan hon inte säga nej. Pliktkänslan övervinner rädslan. Och inte bara pliktkänslan lite senare.
Första tredjedelen var klart bäst i boken. Då är det mycket mer en spänningsroman medan det sen blir lite av en halvseg deckare under mittendelen. Och mot slutet blir det såklart ett ökat tempo och spänning.
Nu låter jag inte jätteimponerad av delar av boken. Men det här är ändå en serie som jag tänker på då och då mellan böckerna och som gör att jag ändå vill fortsätta. Både för huvudpersonen och för miljöerna. Och miljöerna gör ändå att det blir en hel del variation i böckerna.
Betyget blir 4 av 5.
måndag 9 mars 2026
Bokrea 2026
Planen för årets bokrea var att köpa max fem böcker. Fem! Och det gick bra genom att jag höll mig till att bara handla från Bokus. Sen visade det sig att Bokus avbeställde en av min mans böcker. Och även om det inte gjorde honom något så kände jag att jag ville att han skulle få den. Så det blev en ny beställning till Adlibris. Och jag kunde ju inte bara beställa en bok. Jag vet inte om jag någonsin lyckats göra det.
Så mängden ökades på. Många av böckerna är för att bredda mig antingen till andra delar av världen eller bakåt i tiden. Det är inte säkert att alla böcker fungerar. Jag insåg efteråt att vissa översättningar kan vara rätt gamla. Majoriteten av mina hyllvärmare är deckare så jag försökte fokusera på att inte köpa på mig fler men lyckades inte helt där heller.
Böckerna uppifrån och ner:
Inyenzi eller kackerlackorna av Scholastique Mukasonga (Rwanda)
Restaurang Kamogawa och de bortglömda recepten av Hisashi Kashiwai (Japan)
Genom blå hagar av Claire Keegan (Irland)
Himlakroppar av Jokha Alharthi (Oman)
Kristus stannade i Eboli av Carlo Levi (Italien från 1945)
Keramik för nybörjare av Yeon Somin (Sydkorea)
Två allvarligt sinnade damer av Jane Bowles (från 1943)
Motivet av John Banville (Irland)
Trettio dagars mörker av Jenny Lund Madsen
lördag 28 februari 2026
Tropiska fiskar av Doreen Baingana
En intressant inblick i ett dåtida Uganda!
Handling: I efterdyningarna av Idi Amins brutala diktatur i Uganda, växer tre systrar upp. Det är Patti, en pånyttfödd kristen som skriver dagbok om hur hon svälter på sin internatskola, och den frigjorda Rosa som försöker förföra en av sina lärare genom magi. Men huvudpersonen är lillasyster Christine, som vi får följa från hennes första vingliga steg i höga klackar, till mötet med det privilegierade USA där hon upplever både frihet och alienation, till återkomsten till hemlandet.
Det här är en bok som beskrivs som en novellsamling. Men när är det noveller och när är det en roman? Känslan för mig var att det var en roman samtidigt som jag kan känna igen lite av frustrationen med novellsamlingar där man hade velat ha lite mer. Det blir lite mer förståeligt när jag ser att vissa av berättelserna getts ut som noveller och skrivits vid olika tillfällen.
I den här boken följer vi tre systrar - Patti, Rosa och Christine där Christine är den som får mest plats i boken. Vi läsare får vara med dem vid olika tillfällen i deras liv. Boken börjar någon gång på 80-talet efter att Idi Amins diktatur inte längre råder. Christine själv är ett barn i den första berättelsen och där hon leker med mammans smycken och i den sista är hon 29 år nyligen hemkommen från USA där hon bott och jobbat ett antal år.
Det är intressant med den här typen av historier där det är så lätt att identifiera sig med vissa delar av huvudpersonerna (eller åtminstone se folk i sin närhet göra liknande saker) och sen befinna sig i en helt annan miljö. Det är nyttigt att trots så många kulturella skillnader så finns det så många likheter.
I en av berättelserna följer vi Christines tid i USA och i en annan när hon flyttar tillbaka till Uganda. Och i båda får vi läsa om kulturkrockarna och det är lätt att förstå vilsenheten hos personer som bott i olika länder och hur rotlösa de kan känna sig.
När jag tänker tillbaka på boken tänker jag även på den pulserande värmen när Christine är ute och går för att möta någon. Hon är fjorton år då. Jag känner verkligen den heta solen under hennes vandring när hon inte vet vad som kommer hända när hon är framme. En annan minnesbild är Patti som tonåring och hur hon ständigt går hungrig på internatet. Eller Rosas sista brev som ger lite bakgrund till hennes liv.
Jag tyckte om den här boken och jag hade dels trevliga lässtunder samtidigt som jag lärde mig saker om Uganda. Både genom boken men också genom att söka på lite mer landet och dess historia och utveckling.
Betyget blir 4 av 5!
torsdag 26 februari 2026
Kommande böcker i mars 2026
Det var verkligen inte lätt att välja bland månadens böcker! Men det här blev kontentan. Som vanligt kommer de i utgivningsordning. I alla fall den angiven för stunden.
Först ut är något som beskrivs som en pusseldeckare och är den första delen i serien Korsordsmorden.
Ett annat ord för mord av Frida GråsjöEn dag hittas en ung kvinna död i trapphuset. Sussie har arbetat som assistent åt Roberto, Karla-Maries främsta rival, och det är uppenbart att hon bragts om livet. Det mest troliga är att mördaren också bor i huset, och KM anställer genast Olivia för att reda ut mordet. Men kan korsordsmakaren och hennes nyfunna assistent lösa fallet innan fler faller offer? Det visar sig snart att mord kan vara lika knepigt att lösa som ett avancerat korsord.
Därnäst kommer en mer allvarlig bok från Italien. Jag har funderat på att läsa någon av hennes tidigare böcker men det har inte blivit av.
Flera år senare, som psykologistudent, upptäcker Elba sanningen om sin mammas tvångsvistelse på sjukhuset - och samtidigt får hon kännedom om otaliga andra kvinnor som låsts in för att de inte levt enligt samhällets normer: ogifta mödrar, politiskt engagerade eller helt enkelt de som ansågs vara för "hysteriska".
Elba bestämmer sig för att konfrontera sitt förflutna - och därigenom försöka reparera och försonas med en liten del av historien.
Och ja, här räckte det nästan med att bara läsa vem författaren är.
Med sin sedvanliga kombination av humor och allvar skriver Jonas Karlsson om mänskliga tillkortakommanden. Om individer och existenser, på kant med sig själva. Är det inte självbilden så är det omgivningen som stökar till det. Eller den fixa idén.
Författarens förra bok har jag bara sett som film - Fyren mellan haven.
Albert Bonniers Förlag
Då och då läser jag eller lyssnar på memoarer. Här har en av mina tidiga favoritförfattare skrivit om sitt liv med sin man Paul Auster som dog för två år sen.
Något i den här gör mig nyfiken och jag gissar att det inte är en helt vanlig deckare.
Antal sidor: 270
En feelgood som innehåller både böcker och svärta känns alltid lovande.
När hennes barnbarn föreslår att hon ska gå med i Franks gamla bokcirkel tackar hon motvilligt ja. Hon hoppas på gemenskap - men möts i stället av en timmes tyst läsning.
Besviken och förvirrad över bokcirkelns ovanliga upplägg lämnar hon mötet. Men medlemmen Annie, tillsammans med bokcirkelkatten Earnest, övertalar henne att komma tillbaka, och Grace bestämmer sig för att se till att varken Frank, eller hans älskade bokcirkel, glöms bort. Och medan Grace blåser nytt liv i gruppen börjar hon ana att det är här hon hör hemma. Kanske är detta inte slutet, utan början på hennes egen berättelse.
Även den här låter mysig och varm men som också verkar innehålla sorg och vilsenhet.
Precis som Jonas Karlssons bok så är jag även här redo att läsa mycket bara för författaren.
Rebellerna är en berättelse med verklig bakgrund, om kärlek och uppror. En bok full av mörker och livsglädje.
Jag kan tänka mig att det här är en trevlig bok att lyssna på om den kommer ut som ljudbok.
När jag idag följer mitt spår tillbaka i tiden ser jag ingen sammanhållande linje. Där fanns aldrig någon tydlig målbild, jag ville bara så innerligt gärna spela gitarr hela tiden. Jag visste från första stund att detta var mitt. Hur jag kunde vara så säker - det är helt obegripligt. Den här historien börjar när jag är tio år gammal och av en slump tar upp en gitarr. Hela mitt liv skulle komma att få sin prägel av den där dagen, men det visste jag ju inte då.
Här kommer femte delen i serien John Adderley. Jag har läst de tre första.
Familjen enas om att hålla tyst och betala. Men så ringer John Adderley, utredare på länskrim i Karlstad. Ett lik har hittats i bagageluckan på en övergiven bil. Den kidnappade dottern visar sig ha en koppling till mordoffret, och nu vill polisen veta var hon är.
Sist ut är en bok som verkar både sorglig och välgörande mysig.
En dag hittar hon av en slump gamla trädgårdskalendrar, fulla av handskrivna anteckningar från husets tidigare ägare, Madame Hugues, och hon börjar försiktigt återuppliva den övergivna trädgården. Genom årstidernas växlingar finner Amande en ny kraft - en väg tillbaka till livet, till möten hon aldrig väntat sig, till en framtid som långsamt börjar spira.
Dagarna som följde utspelar sig under ett års tid, från en becksvart midsommarnatt till ett lite ljusare 21 juni. En gripande och stämningsfull roman om sorg, läkande och naturens förmåga att föra oss tillbaka till oss själva.
måndag 16 februari 2026
Låt mig berätta allt av Caroline Säfstrand
Första delen i serien Hemligheternas ö!
Handling: Ulrica bestämmer sig för att tillbringa två sommarveckor på den idylliska ön Ven, platsen som alltid rört upp så starka känslor hos hennes mor. Med sig har hon ett gammalt vykort som hon vet kopplar ihop henne med en mörk historia på ön, nu vill hon förstå hur. Mitt emot Ulricas stuga bor Bea, vars liv helt har stannat upp. När hon på radion hör en forskare prata om att alla människor bär på tretton hemligheter, fem så hemliga att vi aldrig berättar dem för någon, undrar hon över turisten på andra sidan vägen. Är hon verkligen här för naturens skull? För båda kvinnorna har livet nyligen skakats om, men en röst från det förflutna kanske kan leda dem in på nya vägar.
måndag 9 februari 2026
Eva ur spillrorna av Ananda Devi
En otroligt naken skildring av en ung kvinnas liv!
Handling: Evas liv är i spillror. Hon lever i den fattiga förorten Troumaron utanför Mauritius huvudstad Port Louis, där hon tidigt fick lära sig att andra ser hennes kropp som en handelsvara. Här har textilfabriken där kvinnorna arbetade lagts ned, och männen försöker återvinna sin auktoritet genom att dricka. Här en evighet från paradisstränderna är de unga utlämnade åt sig själva. Poeten Sad, rebellen Clélio, den ambitiösa Savita: alla bär de på drömmar, och alla vill de rädda Eva men för de fyra vännerna framstår den spiral av våld och hämnd de dragits in i som omöjlig att ta sig ur.
Det här är andra boken från världsdelen Afrika som jag läser i år tack vare Kulturkollos världsdelsutmaning. Jag undersökte Bokförlaget Tranans utbud över afrikanska böcker där jag försökte hitta länder som jag inte läst något från tidigare. Så nu fick jag besöka ö-landet Mauritius som ligger öster om Madagaskar.
Boken utspelar sig i den fiktiva förorten Troumaron utanför huvudstaden Port Louis. Vi får följa de jämnåriga tonåringarna Eva, Sad, Savita och Clélio som all växer upp i fattiga familjer och villkoren är tuffa. Evas pappa är dessutom en man som tar ut sin frustration på sin dotter vilket dödar något inom henne. Och som i sin tur får henne att använda sin kropp för att få saker.
Det är en tunn bok och trots att det är fyra personer vi följer så blir det ändå väldigt bra. Kanske för att det är en kort period i deras liv och livet runt dem vi följer mer än just dem och deras personliga utveckling. Språket är också rätt poetiskt vilket skapar ett extra djup.
Egentligen skulle den här boken kunna placeras på många ställen i världen där det finns områden med fattiga människor och kriminalitet. Men på det så finns även isoleringen som finns på ö-samhällen. Att det inte är så bara att ta sig någon annanstans. I synnerhet inte som fattig. Och när man ser hur Mauritius ligger på kartan så förstår man verkligen hur långt bort allt är.
Det här är en bok som berör mig. Betyget blir 4 av 5.
tisdag 3 februari 2026
Isberg av Niklas Turner Olovzon
Handling: I Tassby, Dalarna, där hockey hålls högt och hemligheter långt under ytan, sväljs en bärplockare plötsligt av de mörka skogarna. Samtidigt tänds lamporna i den övergivna herrgården på andra sidan viken. Outsidern Lars-Inge blir föremål för misstankar från byns centralgestalt Liss-Kulla. Men vad döljer han egentligen?
Där Bottenviken letar sig in vid stålverk och stad i Luleå försvinner en femårig pojke och hans mamma Elin inleder en desperat jakt. Har pojken gått genom isen eller har någon tagit honom? Samtidigt drar taxichauffören Andreas omkring på stadens snöiga gator och drömmer om att hämnas barndomen i Tassby.
När dessa personers begär korsas stiger mörka familjehemligheter till ytan och hotar många fler människors liv.
Den här boken fick jag när min man och jag var på Vi Läsers litteraturbåt i en goodiebag. Trots att det var en pocketbok så hade jag inte hört talas om boken eller författaren. Men det dröjde inte länge innan jag plötsligt såg flera bloggare skriva om boken och dess efterföljare med väldigt positiva ord. Det som fått mig att inte hoppa på den förrän nu är att den är på över 500 sidor och det kräver lite energi (eller extra ledighet).
Vi får följa fyra personer som jag inte oväntat misstänker har någon form av koppling till varandra. Vi följer två stycken som bor i Tassby i Dalarna och sen två stycken som bor i Luleå. När jag läser om Lars-Inge och Liss-Kulla ser jag Siljansnäs och Leksand framför mig eftersom Tassby verkar ligga i Siljansnäs-trakten. Det vi får läsa om här ger allt annat än de soliga minnena jag har från trakterna under semestern.
Liss-Kulla mår inte bra och och i sin ilska får Lars-Inge känna på det mesta av hennes vrede. Samtidigt brottas han med sitt egna mående över ett liv som inte blev som planerat. I Luleå följer vi Andreas och Elin. Andreas som är Liss-Kullas son och där kontakten mellan dem är dålig. Elin i sin tur är ensamstående mamma till den femåriga Elliot. Men det är oklart rätt länge varför vi även följer Elin som inte verkar ha någon koppling till de andra.
När jag läser boken tänker jag på Håkan Nessers serie om kommissarie Barbarotti. I synnerhet de första böckerna i den serien. Även om det i den här serien inte verkar vara poliserna man följer utan invånare i Tassby och folk som har kopplingar dit eller indirekt dit. Det jag vill säga är att i Nessers serie är det ofta människorna som är en del av brotten som upptar en stor del av första halvan av boken och får bli riktiga människor för oss läsare. Det är inga snabba slätstrukna beskrivningar utan blir riktiga personporträtt som fastnar. Så känner jag även här.
Om man vill läsa en rapp hårdkokt deckare är det här inte rätt serie. Det här är mer en spänningsroman med ett mörker och vilsna själar. Någonstans under andra halvan av boken växlar dock bokens tempo upp och plötsligt spelar klockan en helt annan roll. Där slutar även antalet sidor spela någon roll och det blir en hel del sträckläsning.
Betyget blir en fyra! Det här är karaktärer som kommer stanna kvar i mig. Och även flertalet scener i boken.
söndag 25 januari 2026
Underverken av Arne Dahl
Handling: En morgon när Stockholm vaknar står en staty på Skinnarviksberget, en kopia av den Zeusstaty som var ett av antikens sju underverk.
I ett knappt dygn får stockholmarna leva i tron att deras stad har berikats med ett nytt och mäktigt anonymt gatukonstverk. Sedan kommer verkligheten ifatt dem. Med full kraft.
Den luttrade utredningsgruppen Nova under ledning av Eva Nyman får i uppdrag att försöka spåra statyns ursprung, vem som placerat den där och varför. Och tänk om det följer fler underverk? De var ju faktiskt sju under antiken?
Uppläsare: Magnus Roosmann
För drygt två år sen lyssnade jag på den första boken i serien - I cirkelns mitt. En bok jag tyckte mycket om och jag tyckte att serien hade stor potential. Nu tog det lite tid innan jag började lyssna på nästa bok vilket jag lider lite av eftersom jag mest känner igen namnen men inte så mycket vilka de faktiskt är. Men det borde bli bättre med varje bok. Hoppas jag. Och här kan jag generalisera lite mer genom att säga att kvinnliga deckarförfattare oftast ger lite mer familjebakgrund till poliserna i serier. Det finns många män som också är bra på det och sen även kvinnliga författare där familjedelen i gengäld nästan tar över. Men jag hade önskat lite mer om personerna än jag fick här. Så en rekommendation är att inte låta det ta allt för lång tid mellan ettan och tvåan.
Annars är det en spännande deckare med otrevliga spektakulära mord (det är ingen jättespoiler att det blir mer än ett). Det finns lite sidospår som man inte riktigt vet om de har med huvudtråden att göra eller ej. Eftersom mördaren eller någon medhjälpare verkar kunnig när det gäller att skapa konst så blir det även en del besök i Stockholms konstvärld. Och av någon anledning så brukar jag gilla böcker där konsten har en del av historien. Jag gillar när människor skapar saker! På riktigt och inte via AI.
Som helhet är det ändå en bra välskriven deckare vars lite större minus är det jag nämner ovan. Om man läser böckerna hyfsat tätt så är det säkert inga problem. Men för mig som lyssnade på första när den var rätt ny (den utkom september 2023) så blev det för lång tid.
Betyget blir en stark trea! Men jag har höga förhoppningar på nästa bok i gengäld.















