söndag 30 augusti 2015

Mirakelverkstaden av Valérie Tong Guong

Tänkvärd och mysig...

Handling: Mariette är historie- och geografilärare och gift med en narcissistisk politiker. Hon är på gränsen till utbrändhet och när klassens bråkstake går ett steg för långt gör hon något oerhört hon skickar honom nerför en trappa med en rungande örfil. Millie lever ett ensamt liv där vikariaten som sekreterare avlöser varandra. Men en kväll står hennes hus plötsligt i ljusan låga. Då vänder Mille flammorna ryggen och kastar sig ut genom fönstret. Monsieur Mike har deserterat från militären och har sedan dess gjort gatan till sitt hem. Överfallet från den stackars saten vars sovplats han stulit kommer som en blixt från klar himmel. 

Precis när Mariette, Millie, och Monsieur Mike tror att allt är förlorat dyker Jean upp som svaret på deras böner och sträcker ut en hand. Det sägs att han uträttar underverk med dem han välkomnar till sin Mirakelverkstad, att han mot alla odds lyckas lappa ihop trasiga själar. Men kan man verkligen skapa sig själv på nytt utan att göra upp med sina gamla demoner? Den mystiske Jean drar i trådarna i en lek som blir allt farligare, och de boende på Mirakelverkstaden börjar ana att allt inte är som det verkar.


Det här är en rätt mysig bok från Sekwa som väcker en del tankar. Dels vad som får människor att må dåligt och vilka rättigheter får man ta för att få människor att må bättre. Vad får människor att vilja stötta andra. Kan man ha enbart ädla motiv till sådana handlingar eller finns det saker i bakgrunden som att man själv behöver bli sedd eller botgöring eller...?

Jag tyckte om dem alla tre - Mariette, Mille och Mike på olika sätt. Och jag tycker om boken och tankarna den väcker. Men jag blev inte totalt gripen av boken som helhet vilket kan bero på att jag inte kom personerna tillräckligt nära. Boken är lättläst och lättillgänglig och jag ville ändå veta hur det skulle gå för personerna.

Betyg 3+ blir mitt slutgiltiga omdöme.

tisdag 25 augusti 2015

Kanske är det allt du behöver veta av E. Lockhart

En prisbelönt ungdomsbok!

Handling: Sjuttonåriga Cadence Sinclair Eastmans berättelse tar sin början före den femtonde sommaren. Somrarna tillbringar den förmögna familjen Sinclair på sin privatägda ö utanför kusten vid Massachusetts. Cadence älskar tillvaron på ön och framförallt älskar hon Lögnarna, som familjen kallar den sammansvetsade kvartetten bestående av Cadence, hennes kusiner Johnny och Mirren och Gat. Gat, Cadences stora kärlek.

Den femtonde sommaren händer något. Något som hon absolut inte kan minnas och som ingen vill berätta för henne. Händelsen gör sig dock ständigt påmind i form av en fruktansvärt smärtsam, kronisk huvudvärk som hon måste medicineras för. Men vad var det egentligen som hände?


Boken börjar med att beskriva denna vackra och framgångsrika släkt där det är så viktigt med att alltid visa en snygg fasad utåt. Fokus ligger på Cadence som råkat ut för något under hennes femtonde sommar på släktens ö där familjerna samlas. 

Boken hoppar mellan nutid och dåtid där dåtid närmar sig det som orsakat hennes minneslucka. Sakta närmar hon sig vad som faktiskt hände. Samtidigt får läsarna se hur släktens skavanker växer fram och att det inte bara är en idyll som finns där på ön. 

Det här är en bok som jag inte vill skriva för mycket om eftersom man inte ska veta så mycket om den för att verkligen kunna njuta. 

söndag 23 augusti 2015

Elva dagar i Berlin av Håkan Nesser

Ja, vad tycker jag om den här - egentligen?


Handling: Det må vara att Arne Murberg inte är något nobelprisämne. Men han är en god människa och när hans far på sin dödsbädd ger honom ett uppdrag gör han sitt bästa för att ro det i land. En komplikation är att uppdraget hör hemma i Berlin; Arne är ingen van resenär och hans tyska kunde vara bättre. Han preparerar sig noga och ger sig så småningom iväg. Väl framme i den tyska huvudstaden tar han sig fram med karta och på Guds försyn, åtminstone till en början, men hans snirklande väg korsas av både onda och goda krafter. En galen professor och en ung kvinna i rullstol, till exempel. Och ett par gula skor. Och en häxprocess.

Uppläsare: Håkan Nesser

Det här är Håkan Nessers tredje bok i hans storstadstrilogi. Och jag hoppas att det inte plötsligt blir en kvartett utan att det blir något annat när han kommer ut med något nått. Ändå tyckte jag inte illa om den. Den beskrivs som en saga och därför blev jag inte förvirrad till skillnad från när jag lyssnade på Himmel över London och var helt oförberedd. Den är kanske ingen saga men jag blev aldrig helt klok på vad som var vad där.

Ändå tyckte jag bättre om Himmel över London än Maskarna på Carmine Street eftersom Himmel över London hade så mycket intressantare karaktärer. Elva dagar i Berlin kommer att hamna lite mellan dem och då för att jag var förberedd på att det skulle hända en hel del udda saker.

Kanske är det också för att jag trots allt tyckte om Arne Murberg trots han naivitet och mystiska slutledningsförmåga. Däremot skulle jag nog ha svårt att se honom trovärdig i en film... Eller så skulle ha bli en variant av Forrest Gump vars hjärna inte heller riktigt vad med honom men som ändå var godhjärtad och ville väl.

Ja, det här blir ingen favorit av Håkan Nessers böcker. Men med tanke på alla böcker idag där folk flyttas i tid och rum det finns magi och allt möjligt så känns det här lite som en lättare variant på det i Nessers egen anda.

Jag hoppas innerligt att Håkan Nesser fortsätter skriva böcker trots att många i hans ålder går i pension nu. Som tur vad brukar många författare fortsätta skriva ändå och i min egoism hoppas jag att Håkan Nesser är en av dem.

lördag 22 augusti 2015

De öde fälten av Elly Griffiths

Den sjunde boken om Ruth Galloway.

Handling: Det är värmebölja i Norfolk när en grävskopa på en byggarbetsplats stöter på något hårt i marken: ett flygplansvrak från andra världskriget - med piloten kvar vid spakarna. Ruth Galloway inser dock snart att kvarlevorna rimligen inte kan vara så gamla. DNA-tester visar att mannen är Fred Blackstock som rapporterats saknad till havs. Polisen, med Harry Nelson i spetsen, kopplas in och utredningen fortsätter.

Strax intill byggarbetsplatsen driver nu den anrika familjen Blackstock en grisfarm. En mystisk man ses smyga omkring på området varefter en rad obehagliga incidenter sker. Och när kvarlevorna av ytterligare en kropp hittas ställs saker och ting på sin spets. Vad är det som pågår på släktens ägor? Och hur ska man egentligen tolka de anhörigas reaktion?


Den här delen var ungefär som böckerna om Ruth Galloway brukar vara. Det är lite kärleksbestyr eller snarare lite mer än vanligt om jag ska vara ärlig och det är inte bara Ruth som är i farten. Det är lite lik och då både gamla och betydligt mer färska och sen lite mystik och ren forskning.

Som helhet tyckte jag om den här boken och även om det som vanligt slutar med att Ruth hamnar i fara så blev jag inte lika irriterad som jag brukar. Nu kanske jag avslöjar för mycket men i den här serien skulle det vara mer förvånande om hon inte hamnade i fara.

Boken var perfekt att läsa nu när jobbet är igång igen och semesterns pigghet har försvunnit. För att inte tala om att lästiden krympt rejält.

måndag 17 augusti 2015

Stum rädsla av Nevada Barr

En ny serie på svenska och här med en nationalpark i Colorado som miljö!

Handling: I den dramatiska naturen i Rocky Mountain nationalpark har tre flickor försvunnit. Efter flera veckor dyker två av dem upp med minnesförlust och svårt medtagna. Rangern Anna Pigeon kämpar för att ta reda på vad som har hänt och för att hitta den tredje flickan. Allt medan den krypande känslan av fara bara ökar. 


Hoodoo förlag är ett nytt förlag som börjar med att ge ut serien om Anna Pigeon. Något som kan vara bra att veta är att det här egentligen är den trettonde boken i serien om Anna Pigeon även om det på Bokus sida står del ett. Men när jag tittar på boken Pumaspår står det även del ett där och det är den riktiga del ett!

Nu upplevde jag inga problem med att det inte var första delen och jag hade antagligen inte förstått det om jag inte googlat på boken medan jag läste den. Förlaget motiverar det med att de ville ge ut en av de mest spännande i serien som start och ja, den var verkligen spännande.

Nevada Barr har med varje bok om Anna Pigeon beskrivit en ny nationalpark i USA. Anna Pigeon är i Stum rädsla runt 50 år och en uppfriskande bekantskap. Hon är visserligen nygift men inte samboende med sin man på grund av deras arbeten.

Under drygt halva boken tyckte jag den var riktigt bra. Sen blev det lite för mycket av allt för mig. Men det blev inte så mycket att jag inte slutade läsa den utan den rullade på. Men jag blev glad när jag såg att förlaget själv beskriver den som en av de mest spännande för då kanske jag gillar de andra lite mer. Jag tilltalas ju av tanken att få läsa om olika nationalparker och med utförliga miljöbeskrivningar inklusive att få följa arbetet i parkerna.

Så jag är inte jättebesviken över att jag inte började med den första boken men jag kommer definitivt att börja från början med nästa bok och se vad jag tycker om den.

söndag 16 augusti 2015

Introvert - Den tysta revolutionen av Linus Jonkman

Riktigt träffande periodvis!

Handling: Tänker du först och talar sen eller talar du först och tänker sen? Blir du besvärad när expediter kommer fram till dig i affären eller tycker du bara att det är trevligt? Är du mest kreativ när du arbetar ensam eller när du arbetar i grupp?

I vår tid verkar "utåtriktad och flexibel" vara de mest eftersökta egenskaperna på arbetsmarknaden, social kompetens värderas högre än yrkeskompetens och den som skriker högst får oftast som den vill. Det är en tid där inåtriktade, eftertänksamma och stillsamma karaktärsdrag har klassats som mentala sjukdomstillstånd. En tid där introversion ofta förväxlas med blyghet, arrogans och asocialt beteende. Inget kunde vara mer fel.

Om vi är introverta eller extroverta är en biologiskt hårdkodad del av vår personlighet. Detta har varit känt och har undersökts av vetenskapen i mer än hundra år. Trots det tillkommer hela tiden ny kunskap i ämnet. Linus Jonkman tar med läsaren på en fascinerande resa genom den introverta världen. Han berättar om sina egna och andras upplevelser som introverta och förklarar skilnaderna på och likheten mellan extroverta och introverta människor. Mycket av den friktion vi upplever i våra liv, både i yrkeslivet och privat, har sin botten i motsättningar mellan dessa båda läggningar. Förståelsen för vad det innebär att vara introvert har ökat avsevärt på sistone. Men vi har ännu inte sett någon platsannons som efterfrågar introverta människor.


Uppläsare: Emil Rehnström

Linus Jonkman har skrivit en mycket intressant bok om att vara introvert. Ibland känner jag igen mig skrämmande väl men inte alltid som tur är. När jag gjorde testet Myer Briggs på jobbet för ca tio år sen blev jag tydligt introvert. Jag tänker efter innan jag pratar och jag berättar inte om allt jag tänker och känner och jag har stort behov av ensamtid. Men min chef ser inte mig som en direkt introvert person och inte heller en av mina närmaste kollegor. Men där är jag rätt social eftersom jag trivs och känner mig bekväm och har fullt med möten i kalendern där jag deltar aktivt och tycker till om saker. I gengäld behöver jag lugn och ro till stor del under min lediga tid för att kompensera för stimmiga arbetsdagar i kontorslandskap. Så när vi har för många aktiviteter på kvällar och helger känner jag mer irritation än förväntan till sakerna som egentligen oftast är trevliga.

I boken finns det många exempel på hur introverta kan uppleva saker. Det som gör det lite knepigt är att jag har svårt att se vad som är beskrivningar utifrån forskning kontra Linus Jonkmans beskrivning av sig själv som då enligt honom är introverta drag. Det är saker som jag mycket väl kan se utpräglat extroverta personer också vara/göra och betyder det att det är deras introverta del som går in där eller är de introverta i majoritet att känna/vara så men att extroverta kan vara så? Det blir inte lätt när boken bygger mycket på det som verkar vara författarens egna preferenser. Jag har googlat runt lite och sett en hel del invändningar till vissa av bokens påståenden och få kan bemöta dem eftersom det saknas källor till var beläggen kommer ifrån. Att det inte är så mycket referenser gör i stället boken väldigt lättläst och lättillgänglig.

Ibland blir det rätt dryga beskrivningar av extroverta och jag antar att jag reagerar så eftersom jag själv är introvert och inte störs av de introverta beskrivningarna lika mycket samt att det är ytterligheterna som ofta beskrivs för att ge större effekt på skillnaderna. Många har ju båda delarna i sig men där den ena är mer eller mindre dominant.

Samtidigt är det så mycket klockrena beskrivningar som passar in på mig som att jag avskyr själva resan till ett resmål men att den är helt ok att vara där. Tyvärr förstör det mycket av resan i sig. Att introverta inte har samma känsloyttringar som extroverta utan istället känner mer frid och nöjdhet och inte strävar efter glädjekickar på samma sätt för att må bra. Det var en av sakerna jag kände mig nöjd med att få veta eftersom jag funderat över varför jag så sällan tokgarvar åt saker. Jag avskyr post-it-övningar på jobbet eftersom jag behöver tid att tänka efter och analyser och kommer aldrig på särskilt mycket de få minuter vi har på oss. Samma sak med lekar eftersom introverta oftast inte har någon större tävlingsinstinkt och vi presterar sämre under press. Jag skulle kunna fortsätta med så många fler exempel som stämmer in på mig. Just nu funderar jag på om jag ska be min chef lyssna på den här eller om det är dumt... Det blir lite knepigt eftersom vi idag i Sverige lever efter de extroverta normerna (till skillnad från Asien) och därför blir de introverta dragen mer kufiska för många extroverta.

I slutet av boken finns ett test där man får svara på 57 frågor och sen se var man hamnar. Själv hamnade jag inte helt oväntat i gruppen Introvert dominans. Det finns även en grupp Mycket stark introversion så jag var inte av den starkaste graden. Dock låg jag närmare den starka introversionen än de ambiverta som är de som har ungefär lika mycket av båda sidor.

Jag lyssnade på större delen av boken på Storytel vilket fungerade jättebra. Men när jag såg att den även fanns inne på vårt bibliotek lånade jag den även som bok för att kunna bläddra tillbaka i den och läsa om vissa stycken.

tisdag 11 augusti 2015

Systrarna Tides sista sommar av Hannah Richell

Ett familjedrama som verkligen berör!

Handling: Dora bor i en fallfärdig industrilokal med sin konstnärssambo. Hon gör sitt bästa för att leva ett lyckligt liv, men när hon upptäcker att hon är gravid kan hon inte värja sig från de gamla minnena. Den mörka hemlighet som ledde till att familjen splittrades för tio år sedan vägrar lämna hennes tankar. Hon återvänder till Clifftops, huset högt uppe på en klippa utefter Dorsets dramatiska kust, för att bringa klarhet i vad som hände. Ingenting i huset har ändrats sedan hon lämnade det och hon kan fortfarande höra ekot av den fruktansvärda sommardagen när livet slogs i spillror.

När Dora börjar söka efter sanningen inser hon att hennes syster Cassie kan vara nyckeln till gåtan. Kan hon bara få Cassie att öppna sig och avslöja den hemlighet som hon svurit skulle följa henne i graven, kan hon vara ett steg närmare lösningen.
Men kan så fruktansvärda svek förlåtas? Och även om det går att förlåta, kan man någonsin lära sig att älska igen?


Jag har försökt hålla igen på bokinköp nu ett litet tag och istället beta av några i hyllan. Men när Adlibris gav mig ett presentkort på 50 kr och sonen behövde lite böcker så slank det även med två böcker till mig varav det här var den ena som jag hört mycket gott om. Dessutom kändes den som ett bra avslut på semestern.

Huvudpersonen är Dora men stort fokus ligger även på hennes storasyster Cassie och deras mamma Helen. Genom återblickar och genom de tre kvinnorna berättas det om vad som hände den där hemska dagen och skulden som ligger över dem alla inklusive pappa Richard.

När Dora själv blir gravid inser hon att hon måste göra något om hon själv ska våga bli mamma. Hon lever med en ständig skuld och ovisshet och försöker nu verkligen reda ut vad som hände. Boken hoppar mellan nutid och dåtid och det är alltid tydligt vem som är rösten och när.

Jag tycker att jag får lära känna personerna bra och också se hur de formas sakta av olika saker. Storasyster Cassie som är lite mer egensinnig. Dora som är en glad och trogen lillasyster och mamma Helen som får försaka en hel del för sin familjs skull. Jag kan förstå dem alla (nästan alltid) och det gör att boken berör mig.

Systrarna Tides sista sommar är en bok som passar mig utmärkt och jag kommer definitivt att läsa mer av Hannah Richell.

lördag 8 augusti 2015

Vem gråter vid din grav av Robin Sharma

Många bra visdomsord men den gjorde mig inte så mycket klokare kring hur jag skulle få mitt liv bättre.

Handling: Den dag då livet tar slut ska man inte sörja över döden. Vi ska leva våra liv på ett sådant sätt att de som gråter vid graven är de andra, de som är kvar och att vi själva känner glädje över att vi levt ett storslaget liv.
Vem gråter vid din grav? är en praktisk vägledning i konsten att leva, med 101 förslag till lösningar på livets olika områden. Liksom i Sharmas tidigare böcker är råden jordnära och förnuftiga.

Uppläsare: Stefan Sauk

Jag pratade nyligen med min mor och hon hade fått den här boken rekommenderad av några som verkligen hyllade den. Hon hade inte läst den själv men kunde inte tro annat än att alla borde älska den. Jag tog och lyssnade på den men tyvärr så känner jag mig inte så mycket klokare. Till saken hör att jag är rätt nöjd med mitt liv och inte har som mål att bli något stort eller framgångsrik och så vidare.

De som hyllade den lever inte som jag i ett liv med kombon barn i skolan, barnaktiviteter, heltidsjobb, stort hus med stor tomt (ingen städhjälp) och så vidare... Medan jag lyssnade blev jag bara mer och mer frustrerad för jag fick ingen större hjälp i hur jag skulle förändra mitt liv. Det var mest saker jag borde göra som att gå upp tidigare på mornarna, meditera, träna, dricka fruktjuice, göra saker för mina medmänniskor, arbeta fokuserat, arbeta med sånt jag verkligen vill göra, utmana mig själv, skriva upp mina mål och läsa dem flera gånger per dag(?). Men någonstans där mitt i kom det att man får inte glömma tiden med sitt/sina barn utan verkligen göra sitt bästa för dem.

Jag skulle även ta bort energitjuvar (som tv och vissa människor). Men generellt kändes det som att jag skulle lägga till mer saker i mitt liv än saker jag plockade bort tidsmässigt. Jag blev heller inte så imponerad av hans beräkning av att man jobbar åtta timmar och sover sju timmar och därför har nio timmar att själv styra över och som kan fyllas med meningsfulla aktiviteter. Där nämndes inget som väcka och lägga barn, laga middag till familjen, restid, städning, handling, barnaktiviteter, all tid som går till att tänka några dagar framåt för matsäckar, klädinköp osv.

Det jag saknade var en koppling till ett vanligt familjeliv där båda jobbar heltid och man ska rodda med barn och hem och samtidigt hinna med lite vuxenliv förutom jobbet. Det var väldigt mycket om honom själv och hur han upplevde stora tänkares visdomsord och inte om sig själv i en familj och jag tror att det gjorde det mer knepigt för mig.

Jag tror ärligt att den här boken kan passa många men den passade inte mig (eller min mor visade det sig :-) ). Jag kände mig mest utmattad - och introvert... Så nu lyssnar jag istället på Introvert - den tysta revolutionen och skrattar högt och igenkännande åt författarens beskrivningar om sig - och mig.

fredag 7 augusti 2015

En liten värld av Åsa Hellberg

En väldigt träffande titel...

Handling: Har man ingen reskamrat får man väl följa efter någon som är på väg till Arlanda, tänker Elsa, 70-årig änka som inte längre vill sitta ensam i Farsta. I smyg förföljer hon slumpvis utvalda personer och hon hinner komma till både Västerås och London innan den riktigt stora resan står för dörren.

Isabella, före detta filmstjärna, blir fortfarande igenkänd för sitt vackra ansikte. Vid 50 står hon i ett vägskäl och funderar på vad hon ska göra av sitt liv. Ska hon sälja sitt framgångsrika företag, ska hon flytta utomlands, ska hon någonsin våga öppna sitt hjärta för en man igen?

Carina, Isabellas färgsprakande väninna, bor i England och blev nyligen lämnad av sin man för en yngre talang. När allt vänds upp och ner drar hon med sig Isabella in i ett nytt projekt: de ska bo och arbeta tillsammans på den engelska landsbygden.

Slumpen, eller om det kanske är ödet, för samman Elsa med Carina och Isabella och de tre kvinnorna får stor inverkan på varandra. Alla försöker de hitta nya vägar i tillvaron, men det är betydligt svårare att förändra sig själv och sitt liv än de trodde.


Det här är en klassisk feel-good-roman. Det är kärleksbekymmer med gamla kärlekar, nya kärlekar, extremt mycket sammanträffanden och lite spänning. Det är en hel del rikemansliv vilket gör det väldigt lätt för huvudpersonerna att flytta sig mellan ett antal länder och inte behöva anpassa sig efter vanliga arbeten. Det är inga tonåringar som är huvudpersoner så boken passar bra för oss som inte är purunga längre (fast en ung person kan säkert ha en bra behållning av den också).

En liten värld slår inte Åsa Hellbergs bok Sonjas sista vilja som jag tyckte mycket om. Här fick jag svårt för Carinas sätt (hon blev lite för hysteriskt för mig som är väldigt lugn av mig) och alla sammanträffanden som var lite för många. Men just det kan säkert tilltala många.

Om man vill ha en lättläst feel-good-roman med lite äldre människor som rör sig i den rikare delen av världen så kan den här passa bra.

torsdag 6 augusti 2015

Lewispjäserna av Peter May

Med sorg i hjärtat har jag nu avslutat trilogin...

Handling: Fin Macleod numera säkerhetschef på en privatägd egendom på Isle of Lewis får i uppdrag att utreda en våg av illegal jakt på ön.
Hans efterforskningar återförenar honom med Whistler Macaskill - en lokal tjuvskytt som var Fins bästa kompis under tonåren. Whistler bär sedan länge på en stor hemlighet. Och när återföreningen tar en mörk, våldsam vändning inser Fin att det skulle kunna bli förödande för ön om sanningen kom fram.

Det finns bra böcker som att när slutet kommer så känns det helt rätt. Sen finns det böcker och serier som man känner stor sorg när de är slut.

Som alltid med serier finns det en oro att en bok inte ska uppfylla förväntningarna men det var ingen fara här. Än en gång blir Yttre Hebriderna väl beskrivna och inger en lätt ruggig stämning i sin ödslighet. Människorna och händelserna flyter på bra.

När boken närmade sig sitt slut så kände jag än en gång att det här knappt är en deckare. Det händer visserligen flera saker som definitivt är brott och Fin kämpar än en gång för att förstå vad som hänt och vem som är skyldig. Men det som präglar boken är alla återblickar till Fins ungdom och människorna omkring honom och väldigt lite om tjuvjakt!

Jag ser att Peter May utkommit med en ny bok efter den här serien som berör Hebriderna men då för länge sedan tillsammans med en nutida kanadensisk koppling. Den handlar inte om Fin Macleood utan om en Sime Mackenzie och jag hoppas att den kan få bli översatt på sikt. När jag kollar Goodreads har The Blackhouse betyg 3,99 och Entry Island 3,96 vilket verkar lovande.

söndag 2 augusti 2015

Sanning med modifikation av Sara Lövestam

Inte vad jag väntade mig men ändå så var den precis det...

Handling: Privatdetektiv. Kontakta mig om polisen inte kan hjälpa dig.
Det är obehagligt att ens nämna polisen, men Kouplan måste göra det för att få rätt kunder. Han måste ha pengar och han vägrar att diska en enda tallrik till på Azads grill.
Julia är borta. Ena sekunden höll hon Pernillas hand, i nästa ögonblick var hon försvunnen. En kvinna med andra erfarenheter skulle ha gått till polisen. För Pernilla är det inte ett alternativ.
Kouplans jakt på kidnapparen leder honom in i Stockholms undre värld, men samtidigt är det något med Pernillas förflutna. Vad gör man när sanningen, som den först ser ut, visar sig vara något helt annat?


Jag hade en känsla av att jag skulle gilla den här boken. När jag sen väl läste den så kändes den inte helt som jag förväntade mig den. Men efteråt känns det som att det blev helt rätt ändå och jag undrar vad jag egentligen hade föreställt mig? Inte skriver Sara Lövestam en helt klassisk deckare och vad är egentligen det? Och inte hade jag förväntat mig det heller. Men trots allt så är det en deckare och då också en bra deckare men fokus ligger på människorna.

Mitt stora problem med boken var att ett barn var försvunnet och det är inte Sara Lövestams fel att det gjorde ont i mitt hjärta och att jag ångestfyllt undrade hur det skulle gå och nästan inte ville läsa. Mötet med Kouplan är en trevlig upplevelse även om det gör ont i hjärtat där också med tanke på alla som bara vill leva och jobba och göra rätt för sig och som måste leva i skuggan av oss andra. Vara en som inte syns...

Sanning med modifikation är både förutsägbar och överraskande. En av tvisterna räknade jag ut snabbt medan den andra fick jag inte till förrän sanningen presenterades och självklart måste det ha varit så!

Sara Lövestam gör ett mycket bra jobb med sina karaktärer. De känns som de finns där ute. Människor som mår dåligt, människor som gör rätta saker, människor som gör dåliga saker och de som inte vet bättre. Jag kommer definitivt läsa hennes nästa bok om Kouplan.