lördag 8 augusti 2015

Vem gråter vid din grav av Robin Sharma

Många bra visdomsord men den gjorde mig inte så mycket klokare kring hur jag skulle få mitt liv bättre.

Handling: Den dag då livet tar slut ska man inte sörja över döden. Vi ska leva våra liv på ett sådant sätt att de som gråter vid graven är de andra, de som är kvar och att vi själva känner glädje över att vi levt ett storslaget liv.
Vem gråter vid din grav? är en praktisk vägledning i konsten att leva, med 101 förslag till lösningar på livets olika områden. Liksom i Sharmas tidigare böcker är råden jordnära och förnuftiga.

Uppläsare: Stefan Sauk

Jag pratade nyligen med min mor och hon hade fått den här boken rekommenderad av några som verkligen hyllade den. Hon hade inte läst den själv men kunde inte tro annat än att alla borde älska den. Jag tog och lyssnade på den men tyvärr så känner jag mig inte så mycket klokare. Till saken hör att jag är rätt nöjd med mitt liv och inte har som mål att bli något stort eller framgångsrik och så vidare.

De som hyllade den lever inte som jag i ett liv med kombon barn i skolan, barnaktiviteter, heltidsjobb, stort hus med stor tomt (ingen städhjälp) och så vidare... Medan jag lyssnade blev jag bara mer och mer frustrerad för jag fick ingen större hjälp i hur jag skulle förändra mitt liv. Det var mest saker jag borde göra som att gå upp tidigare på mornarna, meditera, träna, dricka fruktjuice, göra saker för mina medmänniskor, arbeta fokuserat, arbeta med sånt jag verkligen vill göra, utmana mig själv, skriva upp mina mål och läsa dem flera gånger per dag(?). Men någonstans där mitt i kom det att man får inte glömma tiden med sitt/sina barn utan verkligen göra sitt bästa för dem.

Jag skulle även ta bort energitjuvar (som tv och vissa människor). Men generellt kändes det som att jag skulle lägga till mer saker i mitt liv än saker jag plockade bort tidsmässigt. Jag blev heller inte så imponerad av hans beräkning av att man jobbar åtta timmar och sover sju timmar och därför har nio timmar att själv styra över och som kan fyllas med meningsfulla aktiviteter. Där nämndes inget som väcka och lägga barn, laga middag till familjen, restid, städning, handling, barnaktiviteter, all tid som går till att tänka några dagar framåt för matsäckar, klädinköp osv.

Det jag saknade var en koppling till ett vanligt familjeliv där båda jobbar heltid och man ska rodda med barn och hem och samtidigt hinna med lite vuxenliv förutom jobbet. Det var väldigt mycket om honom själv och hur han upplevde stora tänkares visdomsord och inte om sig själv i en familj och jag tror att det gjorde det mer knepigt för mig.

Jag tror ärligt att den här boken kan passa många men den passade inte mig (eller min mor visade det sig :-) ). Jag kände mig mest utmattad - och introvert... Så nu lyssnar jag istället på Introvert - den tysta revolutionen och skrattar högt och igenkännande åt författarens beskrivningar om sig - och mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar