torsdag 16 februari 2017

Helgfrågan v. 7


Helgen är på ingång även om det är en arbetsdag kvar för mig. Men dagarna går så fruktansvärt fort just nu så bara jag har kommit iväg så är det lugnt. Dessutom är det bara något enstaka möte så jag får kanske lite gjort för en gångs skull. Det skulle vara en skön känsla om jag kände att jag faktiskt levererade lite.

Mia (med hjälp av Johannas deckarhörna) ställer den här frågan inför helgen:

Vilka är dina bästa bokreatips?
Var handlar du helst dina reaböcker?

Jag börjar med att tipsa om tre böcker som jag läst och som alla är väldigt läsvärda (två är kanske lite uttjatade):

         
Fredrik Backmans Björnstad  - länk till boken på Adlibris
Malin Persson Giolitos Störst av allt - länk till boken på Adlibris
Carina Bergfeldts Sju dagar kvar att leva - länk till boken på Adlibris

För egen del vet jag inte än vilka det blir. Jag har skrivit upp en lista men lär nog få lite tips när jag surfar runt på förslagen som kommer att komma här. 

Angående var jag helst handlar mina reaböcker så brukar jag kolla var det blir billigast när det gäller nätbeställningen. I väldigt många fall vinner Adlibris eftersom de oftast är billigare och för att jag dessutom har 6 % där genom jobbet (via vårt Personalkort). Men det blir också någon eller några böcker inhandlade på Akademibokhandeln som finns i samma stad som mitt jobb.

måndag 13 februari 2017

Det kommer alltid en ny himmel av Lori Nelson Spielman

En riktig feel-good!

Handling: Elizabeth har inte lång tid kvar. Och hon vet att hennes 34-åriga dotter Brett inte är lycklig, trots ett på ytan perfekt liv med pojkvän, jobb och lyxig lägenhet. Hur ska Elizabeth kunna hjälpa sin dotter?

När testamentet efter Elizabeth ska läsas upp räcker advokaten Brett en skrynklig, gulnad papperslapp. Lappen innehåller en lista med de livsmål Brett skrev ner som tonåring och som hennes mamma sparat i hemlighet och nu ber henne att försöka uppnå: allt från att bli förälskad och skaffa barn till att skaffa en häst, arbeta som lärare och lappa ihop förhållandet till den frånvarande pappan.

Men hur ska det gå till? Lärardrömmen har Brett för länge sedan övergett för en högavlönad marknadsförartjänst. Pojkvännen Andrew vill inte ha barn och Brett har gett upp hoppet om att någonsin bli mamma. Och hennes pappa är död sedan sju år tillbaka.

Vägen till att bocka av listan visar sig vara lång, slingrande och oförutsägbar. Brett får lov att ge upp sin bekväma tillvaro och ompröva sina val.


Jag började läsa den här en söndagsmorgon och under eftermiddagen läste jag ut den. Boken börjar när Elizabeth redan har dött och vi får direkt hoppa in i Bretts sorg. Som alltid med feel-good så är det ofta en hel del smärta och Brett blir mycket förvirrad, arg och ledsen när testamentesuppläsningen inte alls går som hon trott.

Steg för steg betas listan av och det sker lite oväntade saker i hennes liv. Boken är rätt förutsägbar men säg vilken feel-good som inte är det. Jag tyckte i alla fall att den var mysig och njöt under min sköna nästan pliktfria söndag.

söndag 12 februari 2017

Sverige en (0)besvarad kärlekshistoria

En bok som väcker otroligt många känslor!

Handling: Vi är: Kvinnor, välutbildade, blattar, integrerade, flerspråkiga, multikulturella, de ständigt tacksamma. Vi är första generationens svenskar, uppväxta och utbildade i Sverige. Men vi är alla olika, födda i olika länder, med skilda bakgrunder och religiösa åskådningar. Vi delar dock samma känsla - att inte naturligt höra till.

Här beskriver vi vår längtan efter att passa in, om smärtan i att alltid sticka ut, om viljan att förändra och ilskan över att inte räcka till. Vi berättar om förödmjukelsen när syokonsulenten trots våra toppbetyg föreslår ett yrkesprogram som det bästa valet inför gymnasiet, vreden över det rasistiska bemötandet i varuhuset när en mor och dotter vill handla en bröllopsklänning, och desperationen i en mors kamp för att få en gynekolog att skriva ett intyg på att dottern har sin mödomshinna kvar. Många av oss beskriver sökandet efter en identitet och hanterandet av okunniga frågor, och den ständiga; var kommer du ifrån egentligen?



Ett antal välutbildade kvinnor av utländsk härkomst har här skrivit om sina upplevelser av sitt nya land - landet Sverige. Jag tycker berättelserna är oerhört intressanta samtidigt som jag blir ledsen, arg och glad över saker de varit med om. För det finns både mycket jobbiga saker men också riktigt fina.

I början har jag lite problem på grund av förordet. Ett av budskapen i boken är att kvinnorna inte vill bli bedömda utifrån sitt ursprung. Men det första som sker är att vi svenskar sätts i ett fack. Men när jag väl fokuserar på kvinnornas faktiska historier så försvinner känslan.

På ett sätt känns det lite förmätet att uttrycka sig om ämnet just för att jag inte har en aning om hur det är att växa upp som de gjort, kanske med en traumatisk flykt och i vissa fall en mycket jobbigt och otrygg första tid i landet. Jag har visserligen vuxit upp i en av Sveriges mest invandrartäta städer där ca 40 % är utlandsfödda och även om jag flyttat så jobbar jag kvar i staden. Så jag har träffat på väldigt många från världens hörn där majoriteten verkligen kämpar på för sig och sin familj.

Men åter till boken. Hos många av kvinnorna finns en känsla av utanförskap. Något som föds när de kommer till Sverige men som de sen inte klarar av att komma ur. Hur kompetenta och framgångsrika de än blivit. Men de finns också de som känner att de faktiskt blivit accepterade av omgivningen vilket glädjer mig. Det är också lyckligtvis något jag känner igen från mina kompisar som kommer från olika kulturer.

En av de stora problemen som lyfts upp här är svårigheten att balansera det gamla livet med det nya och det har jag full förståelse för. Gång på gång hör jag om krockarna som sker.

Sen finns också frustrationen över frågan som handlar om var ifrån de kommer som kommer gång på gång och visar än en gång att de inte ser ut som en urtidssvensk. Den frustrationen väcker nog mest bryderier hos mig. Jag vet att jag själv ställt den frågan till vänner och nära kollegor av välvilligt intresse och jag hoppas innerligt att de inte tagit illa upp. De har i alla fall inte visat något sådant. Jag blir också glad när min son kommer hem och berättar om länderna som kompisar kommer ifrån och att han ser att vissa flytt från krig. Att han får se att det finns många länder där folk har det svårt. Å andra sidan kan jag mycket väl förstå om man får frågan från helt okända personer som man inte har någon relation till att den inte är välkommen alls. Eller där informationen kan användas mot en. Generellt efter att ha läst boken känner jag att det här är ett område som är lite minerad mark och det är lätt att det blir fel. Lite som hur man ska uttrycka sig till människor som förlorat någon nära anhörig där alla vill ha det på olika sätt. Det finns fler fel sätt än rätt. Och det är olika sätt som gäller för olika personer.

Som jag sa i början är det här en bok som väcker många känslor men också många frågor kring rätt och fel och utanförskap. Den känns också viktig i en tid där rasismen ökar och där det är allt mer ok att visa det öppet. Ökningen skrämmer mig rejält.

torsdag 9 februari 2017

Helgfrågan v. 6


Mia kör återigen en fråga:

Hur är det med er, läser ni bokserier i rätt ordning eller kan ni hoppa lite?
Har ni någon favoritserie?

Jag läser nästan uteslutande serier i ordning men det finns dock några undantag. Ibland har jag missat att förlaget ger ut böckerna i fel ordning och har förutsatt att det är den första. Ibland så har samma scenario skett men jag är för nyfiken på boken för att orka vänta till förlaget tillslut ger ut böckerna i rätt ordning. Just därför har deckare Snövit ska dö av Nele Neuhaus köpts in. Sen får vi se om den blir läst innan de tidigare böcker kanske kommer ut.

Jag skulle aldrig kunna säga att jag bara har en favoritserie. Men jag begränsar mig här till sådana som jag tror eller hoppas inte är avslutade.

Jussi Adler Olsens böcker om Avdelning Q.
Cilla & Rolf Börjlinds serie som startar med Springfloden (jag hoppas verkligen att det blir fler böcker där)
Elly Griffiths serie om Ruth Galloway
Amanda Hellberg om Maja Grå men serien verkar ha pausat (i alla fall hoppas jag att det är en paus)
Anna Lihammers serie om Carl och Maria mellan världskrigen
Louise Pennys serie om kommissarie Gamache

En lovande serie är dessutom Fredrik Backmans nya serie som startar med Björnstad.

Pastor Viveka och tanterna av Annette Haaland

En mysigt lättsam deckare.

Handling: Viveka är en ganska vanlig frikyrkopastor runt femtio som börjar tröttna på att alltid finnas till för alla andra. Hemma har hon fyra barn och en tankspridd man och på jobbet de bitska, bakande tanterna. När en av kvinnorna i kaffekommittén hittas död börjar pastorn nysta i fallet. Kan en mördare gömma sig i idyllen? Är bokhandlaren Abbe att lita på? Vad har den lokale mäklaren i görningen? Och vilka ligger bakom den mystiska Stormhattarnas förening?


Den här boken fick jag i present när jag fyllde år i höstas. Det är också en sådan bok som jag lätt kunnat köpa till mig själv. Då och då är det riktigt skönt med en lättsam deckare.

Här är huvudpersonen frikyrkopastor och hon har fullt med både familjen och församlingen och det börjar bli lite väl mycket. Just känslan över att hon inte mår så bra känns lite jobbig för mig. I synnerhet när församlingen får större fokus än barnen. Men det är väl å andra sidan lätt att hamna just i den fällan.

Boken utspelar sig i Gamla Enskede söder om Stockholm och jag gillar hur det framställs. I synnerhet när det blir fokus på ett koloniområde. Jag roas över tanterna i församlingen som har det som sitt kall att baka sina specialkakor och som inte vill ha några förändringar.

Den här boken klassas visserligen som en deckare och folk blir mördade. Pastor Viveka cyklar runt och undrar lite vad som hänt så på sätt och viss utreds brott. Men brottet i sig känns kanske inte jättespännande och det är inte det som ger någon större behållning. Utan det är Viveka och människorna hon har runt sig.

Det är inte alls omöjligt att jag tar mig an nästa bok.

Betyg 3 av 5.

onsdag 8 februari 2017

Veckans utmaning: Arbete, liv, arbetsliv

Den här veckan hoppar jag på Kulturkollos fråga eftersom jag genast kom och tänka på en bok som jag verkligen gillade när jag läste den för många år sen.

Frågan löd: "Veckans utmaning uppmanar er kort och gott att tipsa oss om en bok, en pjäs, en dikt, en novell, en opera, en film, ett TV-program eller en låt som ni kommer att tänka på när ni hör ordet arbetsliv."

Eftersom jag jobbar med IT och tidigare var systemutvecklare så kom jag att tänka på boken Microslavar av Douglas Coupland som jag tror jag läste under slutet av nittiotalet. Det var en bok jag verkligen gillade (då i all fall) och som etsat sig fast. Jag är osäker på vad jag skulle tycka om den nu.


Fler svar hittar ni här!

Om Microslavar: "Datanörden Daniel Underwood och hans kollegor jobbar på Microsoft. Här arbetar de med att skriva och leta fel i mjukvarukod. Men gänget vill bli något mer än bara kuggar i företagets stora maskineri. De lämnar datorimperiets arbetsbostäder i Redmont, Washington, och flyttar till Silicon Valley för att arbeta med ett nytt projekt. Där försöker de desperat skapa fullvärdiga liv och hitta kärleken."

fredag 3 februari 2017

Bokbloggsjerka 3 - 6 februari

Annika har kört igång jerkan igen och jag hakar på den här veckan.

Helgens fråga lyder: Finns det några författare som du har ”tappat bort” under din läsarbana?

Jag scrollade igenom min lista på böcker som jag har på bloggen. Det finns ett antal författare där som jag övergivit medvetet. Eller i alla fall bokserier som t.ex två gotlandsdeckarserier av dels Anna Jansson och dels Mari Jungstedt. Däremot har jag läst helt andra böcker av författarna efteråt. Den enda författaren som jag kommer på att jag glömmer bort i nutid då och då är Ingrid Hedström och hennes Villette-serie. Den läser jag gärna vidare på ett tag till. Den hamnar bara inte överst på listan.

Sen finns det många författare från när jag var yngre som jag glömt bort trots att jag tyckte om dem. Giles Blunt som Annika nämnde var en av dem. Desmond Bagley, Alistair MacLean och Clive Cussler är några andra. Men nu har också min smak ändrats sen dess. Men jag kan känna att Lee Child stöttar de gånger jag är sugen på något hjälte som klarar det mesta.

torsdag 2 februari 2017

Jag är här av Clélie Avit

En bok som fångade mig direkt men som jag ändå är lite kluven till.

Handling: Efter en svår fallolycka i Alperna har Elsa hamnat i koma. Hennes familj och läkare har efter månader av väntan gett upp hoppet på att återuppliva henne och står nu inför beslutet att stänga av maskinerna som håller henne vid liv. Vad de inte vet är att Elsa sedan kort tid återfått delar av medvetandet och kan höra allt som sägs runt hennes säng. 

På samma sjukhus befinner sig Thibault för att besöka sin bror. Hans liv är i kaos och när han letar efter ett tyst rum att andas ut i hamnar han hos Elsa. Något med henne fångar Thibault, och han börjar besöka henne regelbundet. Ju mer han får veta genom hennes familj och vänner, desto starkare blir Thibaults känslor. När han pratar med henne är det dessutom som att hon hör varje ord han säger. Men hur ska de någonsin kunna nå varandra på riktigt, och vad händer när Elsas familj inte orkar vänta längre? 


Det här var en bok som jag lätt hade kunnat sträckläsa på en kväll om jag bara lagt mig i tid. Istället blev det två sena kvällar där den var klar efter kväll två.

Boken är bara på drygt 180 sidor och det är nog det som skapar kluvenheten. Allt går så fort. Samtidigt är det det som får mig att sträckläsa den. Det händer saker hela tiden.

Boken är skriven i jag-form och är uppbyggd så vartannat kapitel är Elsa jaget och vartannat är Thibault. Det är aldrig några problem att hålla reda på vilket jag det handlar om eftersom boken är så lätt och tydlig.

Ska jag vara riktigt ärlig lär jag aldrig känna Thibault på riktigt även om han verkar vara en trevlig kille. Sen handlar det lite om hur han agerar när han är i Elsas rum. Det hör nog inte till vanligheterna. Samtidigt mår han rätt usel av förklarliga skäl.

Det är också lite udda att vara i Elsas värld - en värld där hon börjat vakna upp och hör men inte kan visa några tecken. Det påminner i sin tur väldigt mycket om boken När jag var osynlig om en kille som plötsligt blir helförlamad och inte kan förmedla någonting. Det är alltså hans memoarer och har hänt på riktigt. Så därför känns Elsas koma inte helt otrolig förutom att hon här börjat vakna upp men att det då är hörseln som kommer igång först.

Det här är en rätt udda kärlekshistoria där kommunikationen är rätt ensidig. Men den väcker helt klart en hel del känslor. Vill man ha en lättläst bok som inte är en utpräglad chick-lit kan den här passa bra. Totalbetyget blir nog 3.5 just nu i alla fall. Om den hänger kvar längre än förväntat kanske jag höjer det på sikt.

Mannen som talade med elefanter av Lawrence Anthony

En helt underbar bok om Afrikas djur och människor som värnar om dem.

Handling: Lawrence Anthony ägnade sitt liv åt att skydda hotade djurarter och värna naturen. När han ombads att ta hand om en flock vilda elefanter tackade han motvilligt ja. Elefanterna var aggressiva och misstrodde människor; flera i den ursprungliga hjorden hade skjutits ihjäl av tjuvjägare. Elefanterna skulle avlivas om han inte tog sig an dem.

Under åren som följde blev Lawrence Anthony en del av elefanternas familj. Genom sitt stora tålamod fick han flocken att lita på honom och han kom att spendera resten av sitt liv åt att skydda och ta hand om elefanterna.


Uppläsare: Håkan Julander


Jag har läst minst ett väldigt positivt omdöme om den här boken på en blogg och blev nyfiken när jag såg den i Storytels utbud. Och jag gjorde helt rätt i att lyssna. Den är underbar.

Lawrence Anthony växte upp i södra Afrika. Han blev föreståndare för reservatet Thula Thula i Sydafrika nära östkusten och gjorde sitt bästa för få djuren där att må så bra som möjligt. Mycket fokus i boken ligger såklart på samspelet mellan honom och elefanterna. Det är många fascinerande berättelser om hur han lyckades lugna ner den rädda och stressade hjorden till att bli en trygg samling.

Men boken rymmer så mycket mer. Det handlar om många olika djur där i reservatet, om tjuvjägare, om stammarna som bor runt om reservatet och där vissa av dem vill få marken att själva ha djur på. För att få reservatet att gå runt behöver de få dit turister och då måste de vara säkra på att de inte utsätts för skada.

Det går inte att undgå Lawrence Anthonys kärlek till djuren. Det är fantastiskt att läsa om den och det känns om jag nästan är med där ibland. Samtidigt är jag väldigt glad att jag inte är det eftersom han hamnar i en hel del farliga situationer. Där är jag betydligt mesigare. Tyvärr dog han 2012 av en hjärtattack bara 61 år gammal.

Rent språkligt är inte boken något mästerverk utan mer helt ok. Så som det ofta är när en person skriver en bok för att förmedla ett speciellt ämne eller sitt liv istället för en kärlek till språket. Men ämnen i sig är så intressant trots att jag inte skulle beskrivas som någon djurfantast. Iakttagelserna av djurens liv får mig att tänka på Pingvinlektionerna, en riktig pärla som jag lyssnade på förra året.


söndag 29 januari 2017

Entry Island av Peter May

Året fortsätter med riktigt läsvärda böcker!

Handling: När det isolerade ösamhället Entry Island skakas av ett mord, det första i mannaminne, beger sig kriminalpolisen Sime Mackenzie till ön som del av ett utredningsteam från Montréal. Affärsmannen James Cowell, en av öns drygt hundra invånare, har knivhuggits till döds i sitt hem, och det mesta talar för att det är hans hustru, Kirsty, som hållit i vapnet.

Utredningen ser först ut att bli en formalitet, men när Sime träffar Kirsty överväldigas han av en märklig känsla. Trots att han vet att de inte kan ha träffats förut känner han igen henne. Det är något hos den mordmisstänkta kvinnan som rör upp djupt begravda minnen inom honom.

I takt med att utredningen fortskrider börjar Sime hemsökas av drömmar om ett avlägset förflutet på en skotsk ö, femhundra mil bort historier som hör till en fjärran värld men ändå tycks sträcka sig in i nuet, mot Entry Island och de mysterier som ön ruvar på.



Precis som serien om Svarthuset så är den här riktigt bra. Men den här gången utspelar sig bara en del på de Yttre Hebriderna utanför Skottlands fastland och istället ligger större delen av handlingen i Kanada. Men även där har en karg ö en viktig roll.

Jag tycker om Sime Mackenzie som dock inte har det särskilt lätt. Hans fru har lämnat honom och han har stora problem med sömnen. Mitt i allt detta kastas han in i något som rör hans förflutna utan att han alls förstår hur.

Miljöerna är som alltid fantastiskt beskrivna och trots att det låter hemskt att bo så så vill man ändå inget annat än att vara i den miljön. Det är rätt udda.

Om jag ska fortsätta att jämföra med Svarthus-serien så tycker jag att den här boken känns aningen mörkare. Sime är rätt ensam trots att han har både kollegor och släkt. Men han känner sig inte nära någon. När det är som mörkast för Sime är det dessutom väldigt tufft i den dåtida historien som spelas upp för oss. Nu i efterhand känner jag inte av mörkret på samma sätt när jag ser helheten.

Den här boken är helt fristående från andra böcker. Jag hade gärna velat se mer av Sime men samtidigt tycker jag att boken fick ett bra slut. Dessutom får jag mig en historialektion och boken avslutas med att informera om vad som är påhittat och vad som bygger på hur det faktiskt var.

Jag lär definitivt läsa mer av Peter May!

lördag 28 januari 2017

Kommande böcker i februari 2017

Jag hittade först inte så många böcker som kommer ut i februari. Men tillslut blev det ett gäng ändå.

Först ut är en biografi om några kvinnliga matematiker. Den måste jag såklart spana in.

Dolda tillgångar av Margo Lee Shetterly 
Harper Collins Nordic

Det är tidigt 60-tal. En intensiv rymdkapplöpning pågår mellan USA och Sovjetunionen. I sin jakt på kompetent arbetskraft hittar NASA oanade talanger i en grupp svarta kvinnliga matematiklärare.

De har alla odds emot sig, men lyckas ändå bli en del av NASA:s mänskliga räknare. Kvinnornas avancerade uträkningar ligger bakom en av de största bedrifterna i USA:s historia: att sända en astronaut till månen.













______________________________________________


Den här boken kommer jag verkligen läsa!!! Det som är jobbigt är att jag läste den förra i maj 2013 så det är mycket jag har hunnit glömma.

Syndafloder Kristina Ohlsson  
Piratförlaget

En man hittas skjuten i bröstet, sittande i en fåtölj framför brasan. Märkligt nog bär han sin dotters vigselring på lillfingret.
I en annan del av stan söker en begravningsentreprenör efter sin bror. En bror som han verkar vara ensam om att sakna och som han fruktar kan vara borta för alltid.
Samtidigt kämpar en kvinna för att inte förlora kontrollen när hennes man blir mer och mer farlig. Tiden rinner snabbt undan och hon får allt svårare att skydda sig själv och sina barn.
Fredrika Bergman och Alex Recht ser samband mellan de olika fallen och leds in i en cirkel av spår där gamla synder kommer tillbaka. Någon lämnar meddelanden till Alex, någon som vill ställa allt tillrätta. Men vem är den anonyme brevskrivaren och varför tycks gärningsmannen alltid ligga steget före?







______________________________________________

Jag hittade den här boken men det finns tydligen en bok som kommer före den här.


Ljuset bakom ögonen av Tommi Kinnunen
Norstedts 

Helena är bara nio år när hon skickas iväg till en skola för blinda i femtiotalets Helsingfors. Gradvis tar hon till sig den stora stadens ljud och dofter och lär sig att beräkna avstånd utifrån antalet steg.

Fyrtio år senare flyttar Helenas brorson Tuomas till Helsingfors. Tuomas vill leva upp till familjens krav och förväntningar. Han drömmer om en egen familj. Men han har också en hemlighet. I staden lär han känna sin faster på nytt. Hur är det att livet igenom känna ett utanförskap? Går det att en dag bli accepterad för den man är? Tommi Kinnunen skriver inkännande om ensamhet och om att hitta sin egen väg, om en önskan att bli pappa och om konsten att vara mamma.

I Ljuset bakom ögonen fortsätter berättelsen från succéromanen Där vägarna möts, men den är samtidigt en fristående bok.





______________________________________________

Jag har läst en bok av Liane Moriarty som jag tyckte var helt ok. Det är inte omöjligt att jag läser den här vid tillfälle.

Andras vänner av Liane Moriarty 
Albert Bonnier Förlag

En grillkväll, sex ansvarsfulla vuxna, tre gulliga ungar och en liten hund. Vad skulle kunna gå fel?

Clementine och Sam har det bra tillsammans. De har två små döttrar, Sam har just börjat på sitt drömjobb och Clementine som är cellist förbereder sig inför en av sitt livs viktigaste provspelningar.

Clementine och den mer reserverade Erika har varit vänner sedan de var små. De känner varandra utan och innan men hamnar ofta på kollisionskurs med varandra. Så när Erika nämner att de alla blivit inbjudna till en grillkväll hos grannarna Vid och Tiffany, som med all säkerhet kan lätta upp stämningen, tackar Clementine och Sam ja på en gång.

Det blir en kväll som får livet att ta en annan riktning. Och efteråt kan ingen av dem sluta undra: Vad skulle ha hänt om vi inte hade gått dit?




______________________________________________

Hittills har jag alltid gillat Theodor Kalifatides böcker. Så det är stor chans att jag även gillar denna även om det är svårt att förstå vad den faktiskt handlar om.

Ännu ett liv av Theodor Kallifatides 
Albert Bonnier Förlag


Theodor Kallifatides känner krafterna sina och bestämmer sig för att det är dags att sluta skriva. Han gör sig av med arbetsrummet dit han gått varje morgon i decennier - och blir alldeles vilsen. Kan han verkligen sluta skriva? Osäkert. Men kan han skriva? Det blir också allt svårare. Tills förlösningen kommer från alldeles oväntat håll.

Den dagen när jag kom hem satte jag mig framför datorn och skrev en mening som surrade i huvudet på mig som en hästfluga. Jag har faktiskt glömt vad det var, men det kändes nödvändigt att göra något med den. Det var en stor lättnad, som om min stumhets troll hade förbarmat sig över mig.

Ännu ett liv är det som växer fram när han hittat tillbaka till skrivandet igen. Det är en njutbar, lätt och filosofisk skrift om minnet och språket, kärleken och tidens gång. Ja, om själva livet.






______________________________________________

Jag har inte läst den första boken i den här serien men jag tror faktiskt att jag snart kommer testa på den första boken.  

Gränslösa av Carolina Neurath
Piratförlaget

Lånebolaget Kritan vinner entreprenörsvärldens finaste pris. Glädjen blir kortlivad för den unge vd:n Gustaf Ramstedt, son till en av Stockholms förmögnaste advokater. Bara dagar senare försvinner han.
Samtidigt påbörjar ekonomijournalisten Beatrice Farkas en granskning av bolaget, som ger lån med hög ränta till personer med svag ekonomi. Hon har nåtts av uppgifter om att företaget står inför en flytt till Malta för att kringgå svenska lagar.
Beatrices granskning blir tuff. Hon blir själv ifrågasatt och möts av hot.
Snart uppdagas att Gustaf lurats i en fälla och kidnappats. Oron sprider sig i bolaget och såren i hans sargade familj rivs upp.
Men inne på Kritan fortsätter vinstjakten, driven av Gustafs affärspartner och vän Pierre. Frågan är var gränsen för de unga entreprenörerna egentligen går i jakten på snabbare vinst? Och hur långt är Pierre beredd att gå i maktkampen om vd-rollen?




lördag 21 januari 2017

Silkesmasken av Robert Galbraith

Den andra boken om Cormoran Strike!

Handling: När romanförfattaren Owen Quine försvinner anlitar hans fru privatdetektiven Cormoran Strike. Först tror hon att han frivilligt gett sig av för några dagar - som han gjort förr - och hon vill att Strike ska hitta honom och se till att han kommer hem.
Men när Strike börjar undersöka saken står det klart att det finns mer bakom Quines försvinnande än hans fru anar. Författaren har just avslutat ett manus innehållande giftiga beskrivningar av nästan alla han känner. Om romanen publiceras kommer liv att slås i spillror - så nog finns det många som har anledning att tysta honom.
Det blir Strike själv som finner Quine brutalt mördad under bisarra omständigheter. I en kapplöpning med tiden måste Strike leva sig in i en hänsynslös mördares tankegångar, en mördare olik alla han någonsin träffat på ...

Uppläsare: Niklas Falk

Jag gillar verkligen den här serien. Med det menar jag inte att den är exceptionell men den passar verkligen mig.

Återigen samarbetar Cormoran Strike och hans assistent Robin Ellacott för att lösa ett fall. Cormoran är egentligen en ensamvarg men det blir tydligt att han faktiskt inte klarar sig helt själv i alla lägen. Dessutom jobbar han mer än han egentligen orkar för att bli av med ett lån som han inte vill ha. Ett lån som har vissa personliga kopplingar.

I den här boken kommer vi både Cormoran och Robin närmare vilket är trevligt. Och enligt vad jag förstår blir det ännu mer av det i nästa bok. Större delen av boken utspelar sig i London och det blir en hel del besök på olika pubar men även fina ställen.

Persongalleriet är rätt roande i den här boken. Det finns det en hel del excentriska personer kring den mördade författaren och med tanke på romanen borde mördaren finnas i hans närhet. Jag förstod vid något tillfälle under andra halvan vem mördaren var. En kommentar gjorde det rätt tydligt men sen kom det en några händelser som försökte få en att tro annat.

Vi några enstaka tillfällen får boken mig att fnissa till så även om det är en rätt traditionell deckare finns det lite humor i den.

Niklas Falk är uppläsare och jag är nöjd mestadels. Men det jag stör mig på är att rösten ibland hamnar i ett lätt viskande läge och eftersom jag ofta lyssnar när händerna är upptagna med annat är det besvärligt att försöka ändra på volymen för att sen sänka så fort visk-partiet är över. För mig är det oerhört viktigt att ljudnivån är jämn för öronens skull eftersom jag ofta lyssnar med mina mobilhörlurar som går rakt in i öronen. Att få ett skrik där är inte heller trevligt (men sånt gör i alla fall inte Niklas Falk).

fredag 20 januari 2017

Helgfrågan v. 3 19-22 januari

Mia har startat Helgfrågan nu när bokbloggsjerkan tyvärr lyser med sin frånvaro och jag hoppar genast på.







Helgfrågan lyder; Vad ska ni göra i helgen? Hur ser läsplanerna ut för helgen? 

Min helg började precis nu. Jag har precis kommit hem från en hektisk dag på jobbet (som det ofta är nu).

Nu ikväll ska vi äta något gott och det ska även bakas 2 kladdkakor.

Imorgon lördag ska sonen ha 10-årskalas för kompisarna. Det skulle ha varit före jul men då blev han sjuk samma dag (plus hälften av kompisarna). Nu måste vi köra eftersom vissa kompisar har börjat fylla elva år. 9 till 10 stycken kommer (endast en tjej) och vi ska bjuda på mat och fika. Däremellan får de köra en mobilskattjakt. Sonen längtar massor efter kalaset - själv längtar jag till lördag kväll. Jag är verkligen ingen kalasmamma!!!

På söndag vill jag ha en lugn dag med läsning (och lite lyssning). Sonen ska skjutsas till fotbollsträningen eller hämtas men det känns oerhört soft mot lördagen.

Pågående böcker just nu är Entry Island av Peter May som jag precis börjat läsa:


och som ljudbok lyssnar jag nu på Mannen som talade med elefanter av Lawrence Anthony:




tisdag 17 januari 2017

Mambo i Chinatown av Jean Kwok

En bok jag inte vill ska ta slut...

Handling: En inspirerande askungesaga om flickan som finner ett nytt liv med dansens hjälp!
Tjugotvååriga Charlie Wong växte upp i New Yorks Chinatown som den äldsta dottern till en ballerina från Peking och en nudelmakare. Trots att hon fötts i USA har hon levt hela sitt liv enbart i dessa kvarter. Nu i vuxen ålder lever hon i samma lilla lägenhet med sin änkling till far och sin elvaåriga syster, och vantrivs med sitt jobb som diskare. 

När hon börjar jobba som receptionist på en dansstudio får hon tillträde till en värld hon hittills knappt förstått existerar, och den klumpiga Charlie visar sig ha ärvt sin döda mors danstalang. Charlie blommar ut, långt från sin fars traditionella österländska regler.

Men så blir hennes lillasyster sjuk kommer Charlie kunna rädda sin syster utan att behöva offra sin nya värld och identitet?


Förra året läste jag en annan bok av Jean Kwok - Nästan hemma som var väldigt bra. Det ingav mersmak och när jag läste om den här blev jag genast intresserad. Jag blev lite rädd för beskrivningen "askungesaga" - att den skulle vara lite för rosenskimrande men hade inte behövt oroa mig.

Precis som i förra boken beskriver Jean Kwok vilket tufft liv det kan vara för de fattiga kineserna i Chinatown. Hon lyckas göra det på ett väldigt levande sätt och jag njuter av beskrivningarna även om det var mer av det i förra boken. Här finns det i stället ett gäng intressanta karaktärer som till exempel hennes närmaste vänner, hennes farbror som är en kinesisk läkare och Synen som anses kunna se sånt som inte andra ser.

Jag verkligen gillar Charlie massor. Och jag älskar stunderna i dansstudion trots att jag inte är mycket för att dansa själv. Även här finns flera intressanta människor och villkoren de lever under. Enligt vad jag läst om författaren så har hon själv erfarenhet av det tuffa livet i Chinatown och även dansvärlden och det märks! Jag märker att när jag är mitt uppe i boken att jag inte vill att den ska ta slut. Jag vill stanna kvar och följa Charlie.

En annan sida av boken visar hur svårt det kan vara att att växa upp i ett land men där föräldern fortfarande lever enligt sitt födelselands sedvänjor och räds det nya landets livsstil. Boken är på närmare fyrahundra sidor men rymmer ändå så mycket.

Boken får en väldigt stark fyra i betyg.

söndag 8 januari 2017

Där gryningen dröjer av Anna Lihammer

En passande deckare under vinterns kyla!

Handling: Kriminalkommissarie Carl Hell blir motvilligt stationerad i Berlin under olympiaden 1936. Efter brutala mord i Stockholm kallas Hell tillbaka för att leda utredningen, och till sin hjälp har han återigen polissyster Maria Gustavsson. Arbetet leder dem både till gåtfulla händelser i det förflutna och till skrämmande skeenden i samtiden. Vad hände egentligen under den där isande kalla polarexpeditionen 20 år tidigare? Och varför återvände deltagarna som skuggor av sina forna jag?


Här är återigen en välskriven historisk bok om tiden på 30-talet. Men det är knappt att jag vill kalla den för en deckare för det är inte så jättemycket polisarbete som sker.

På så sätt kändes det lite tråkigt för det var inte så mycket av Carl och Marias samarbete som jag annars uppskattar så mycket. Samtidigt har jag sett det i andra blogginlägg så jag var lite beredd. I gengäld får vi en väldigt intressant sidohistoria. Det är lite extra passande nu när det blev riktigt kallt här. Det känns lite som det blev syftet med den här boken. Att få visa hur en polarexpedition kunde gå. Det gör den här boken lite till en mellanbok där det inte händer så mycket med våra huvudpersoner.

Men jag njuter ändå av läsningen - båda delarna. Och jag får stora obehagskänslor över tidens anda som är lätt att förtränga i neutralitetens namn. Och jag längtar efter nästa bok!

Trots besvikelsen över att det inte var så mycket samarbete mellan Maria och Carl får boken ändå en fyra i betyg.