onsdag 30 juli 2014

Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad

En viktig bok som visar det komplexa med att växa upp i en helt annan värld än den man härstammar från!

Handling: Stjärnlösa nätter handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarna med fniss och förebråelser. Amàr är först väldigt glad att återse sin jämnåriga kusin Amina. Men får en chock när det står klart att hans far över hans huvud bestämt att de ska gifta sig. 
Amàr klarar inte trycket från släkten och går med på giftermålet, men ångrar sig. Då utbryter det verkliga helvetet.

Den här boken blev väldigt omskriven när den kom. Jag köpte den som pocketbok men sen har den blivit liggande. Det här blev den sista hyllvärmaren som påbörjades på Åland och som avslutades på bilresan hem.

Det är några olika saker som slår mig när jag läser den här. Dels är språket väldigt enkelt vilket gör att den känns mer som en ungdomsbok. Eftersom den är skriven i jag-form känns också huvudpersonen rätt enkel eller har svårt att sätta ord för det han känner men han också väldigt rak i sina tankar. Det gör att boken berör på ett sätt som jag inte väntade mig.

En annan sak är att man sällan får den här historien från en ung mans perspektiv. Det är mer vanligt att höra den unga kvinnans historia. Men jag måste erkänna att Aminas situation berör mig minst lika mycket och kanske till och med mer. Men det beror nog på att jag är kvinna själv.

Jag har förstått att den här historien är till stor del självbiografisk och att Arkan Asaad nu skrivit en ny bok tillsammans med sin far. Först på slutet av boken blir pappan lite mer mänsklig och jag tror att hans historia behövs minst lika mycket för att vi ska kunna få en förståelse för dem som fortfarande lever med det gamla hemlandets seder främst istället för att anpassa sig till det nya. Jag hoppas även få veta mer om mamman och hennes historia. Men det återstår att se om den nya boken även tar med den biten eller om det bara blir ur faderns perspektiv.

Den gåtfulle fotografen av Douglas Kennedy

En bok som värmt hyllan länge men nu äntligen blivit läst - vilket jag är glad för.

Handling: Ben Bradford lever i den amerikanska drömmen. Han är förmögen delägare i en advokatfirma på Wall Street och bor med fru och två barn i ett stort hu i en fashionabel förort. Men bakom fasaden är det spänt. Ben vantrivs på jobbet och drömmer om ett äventyrligt liv som fotograf. Hans fru är otrogen och vill skiljas. 

Så tar Ben kontakt med sin frus älskare - ett möte som får katastrofala konsekvenser. Och Ben dras in i ett nät av lögner, bedrägeri och föreställning, och ger sig ut på vägarna i flykt från sitt förflutna.

Det här var den tredje hyllvärmaren jag läste på Åland. Jag funderade mycket på att läsa den när den kom. Vi något tillfälle fick jag ett ryck att köpa den från ett antikvariat men först nu när en kompis verkligen insisterat på att jag borde läsa den gjorde jag det.

Det är svårt att beskriva boken utan att avslöja mer än vad texten redan indikerar. Känslan är att boken nästan är som två eller kanske till och med tre olika böcker. Delarna är också väldigt olika vilket är både trevligt men också lite komplexfyllt. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om just det.

Men eftersom jag gillar fotografering och den här boken delvis handlar om det så höjs boken delvis av det. Alla delar har dessutom sin charm. Den första delen handlar mycket om parets relation och hur de hamnade där de inte ville var och hur svårt det kan vara att ta sig ur det. Här lyckas Douglas Kennedy beskriva en relation på ett mycket intressant sätt trots att det låter jättetrist om jag skulle försöka beskriva innehållet. Delen där fotograferandet tar lite större plats ger en stor miljökänsla och höjer boken på ett annat sätt.

Det är lite tvära kast vilket jag förstått inte är helt ovanligt i Douglas Kennedys böcker. Nu är det här den första jag läser men jag har två till i bokhyllan som också väntar och de kommer nog prioriteras upp. Jag är glad att jag faktiskt läste den här tillslut!

Mississippi av Hillary Jordan

En historia som är så svår att förstå sig på!

Handling: År 1946 flyttar Henry McAllan med sin hustru Laura till en bomullsfarm i Mississippideltat. För henne är det en både främmande och skrämmande miljö. Henrys kärlek till lantlivet delas inte av Laura, som sliter hårt med att uppfostra deras två barn under sträng övervakning av sin hatiske, rasistiske svärfar. När det regnar stiger vattnet och slukar bron som leder till staden. Familjen blir strandsatt i ett hav av gyttja.

Efter krigets slut återvänder två unga män från Europa för att hjälpa till med arbetet på farmen. Jamie McAllan är raka motsatsen till sin äldre bror Henry. Han charmar sin omgivning men förföljs av plågsamma minnen från kriget. Ronsel Jackson, äldste sonen till de svarta dagverkarna som bor på farmen, återvänder från kriget som en hjälte bara för att konfronteras med ett långt farligare motstånd: den djupt rotade rasismen hos sina egna landsmän. Den osannolika vänskapen mellan de två unga männen kommer att dra in dem alla i en förgörande tragedi.


En bok om två fäder, två mödrar och två hemkommande soldater. En historia sedd ur sex helt olika ögon och perspektiv.

Den här har värmt bokhyllan en längre tid. Inte för att jag trott att det skulle vara dålig - tvärt om. Utan för att jag var rädd för att den skulle vara allt för tung och tragisk och kännas allt för djupt. Dessutom ville jag kunna läsa den sammanhängande och därför fick den följa med på stugsemestern på Åland.

Mississippi är inte tjock men rymmer ändå så mycket information om flera familjer. Den målar verkligen upp de olika miljöerna inklusive Ronsels period i Frankrike och Tyskland på ett utmärkt sätt. Det gör boken väldigt levande. Det är heller inte så länge sedan men å andra sidan är behandlingen av judarna minst lika obegriplig om inte mer och än idag pågår krig och orättvisor och omänskliga handlingar.

Det som är lite ovanligt är att det finns sex olika jag-personer i boken. Det gör att man kan följa alla sex personers tankar och inte bara bedöma dem utifrån vad de säger och handlar utan även få en känsla för vad de faktiskt känner och tänker. Det ger också en känsla för hur mycket deras handlingar styrs utifrån uppfostran och att måna om det egna i en väldigt tuff värld.

Det är ändå svårt att förstå att de svarta kunde väcka ett sånt hat i Södern i synnerhet. Varför blev nordstatarna så mycket mer accepterande tidigare? Var det för att de svarta behövdes som billig arbetskraft i Södern i synnerhet och att det var enda sättet att ha dem genom att trycka ner dem så oerhört? Boken väcker väldigt många frågor och är en utmärkt för en bokcirkel. I mitt exemplar finns dessutom ett antal diskussionsfrågor i slutet av boken.

Dykaren av Håkan Östlundh

Den andra boken i serien om Fredrik Broman på Gotland.

Handling: Det är en ovanligt varm höst på Gotland, långt in i september dröjer sommarvärmen kvar. Två småpojkar, som åkt på badutflykt till ett gammalt vattenfyllt kalkbrott, gör en makaber upptäckt. Några meter under ytan flyter liket av en dykare. Det verkar först vara en olycka, men vid en närmare undersökning upptäcker man att han inte drunknat i kalkbrottet utan dränkts i ett badkar.

Under tiden pågår en annan ovanlig utredning vid Gotlandspolisen. En ung kvinna har anmält att hon sjutton år tidigare sett sin far slå ihjäl en ung kvinna i Frankrike. Problemet är att hennes minnen har dykt upp i drömmen. Trots vagheten i hennes vittnesmål påbörjar man en utredning, och det visar sig att hennes uppgifter stämmer kusligt väl överens med ett mord i Frankrike vid samma tid. Men minns hon verkligen allt, eller ligger det mer bakom?

När härvan av ledtrådar reds ut avslöjas mörka hemligheter som legat dolda i sjutton år och som kunde förblivit dolda om det inte varit för ett sommarbröllop och ett fotografi i ett bankfack.


Av någon anledning har jag inte kommit mig för att fortsätta serien efter Släke. Trots att den här har legat hemma. Delvis beror det på att jag mest lyssnar på deckare och det har känts onödigt att lyssna på den när jag redan äger den i pocket-format. Vi har nu precis varit på Åland en vecka och jag bestämde mig för att ta ett gäng pocketböcker - hyllvärmare. Böcker som jag faktiskt vill läsa men som ändå prioriterats bort. Dykaren blev först ut och den kändes som en bra bok att läsa i bilen på väg till Grisslehamn.

Dykaren handlar om två olika brott - ett för länge sen och ett nutida. Vid ett tillfälle oroar jag mig att det ska bli massa otroliga sammanträffanden som ofta sker i deckare men Håkan Östlundh får till det på ett mycket bra sätt.

Däremot vet jag inte vad jag tycker om Fredrik Bromans privatliv. Nu gillar jag när man får veta lite på lagom nivå så poliserna blir lite mer mänskliga. Men jag har svårt för när de fastnar i massa personliga problem gång på gång. Dessutom förstår jag mig inte riktigt på Fredriks fru men jag antar att det blir tydligare senare i serien. Jag blir alltid frustrerad på folk som inte kan prata med varandra. Som tur vad är det mest fokus på arbetet så boken löper på tillräckligt bra.

söndag 20 juli 2014

Om du får det här brevet av Sarah Blake

Ytterligare en bok om andra världskriget...

Handling: Året är 1940. Europa slits i stycken av kriget, i USA lovar presidenten att inga amerikanska pojkar ska sändas till striderna.
Iris James, postmästare i den lilla staden Franklin på Cape Cod, levererar nyheter om kärlek och sorg, glädje och förluster till ortsbefolkningen. Hon känner till deras hemligheter, och hon bevarar dem. 
Den föräldralösa Emma Trask gifter sig med den unge läkaren i Franklin, och ser framför sig ett liv där hon aldrig mer behöver vara ensam.
Den till synes orädda radiotjejen Frankie Bard rapporterar från blitzens London. Hennes röst når över Atlanten, och försöker få de motvilliga lyssnarna att uppmärksamma bomberna som faller över London, natt efter natt. 
Om du får det här brevet är berättelsen om tre oförglömliga kvinnor, om förlorad oskuld, och om vad som sker när de vi älskar lämnar oss.


Genom tre kvinnor får vi se andra världskriget ur några olika perspektiv. Det som var nytt för mig var just andan i USA innan de själva drogs in i det genom Perl Harbor. Om du får det här brevet börjar väldigt bra och jag tycker att jag får en känsla för kvinnorna. Men sen stannar det av. Visst händer det en del med Frankie Bard men det räcker inte för att täcka upp för de andra två kvinnorna. Det blir för ytligt och berör mig inte tillräckligt.

Så boken blir ett mellanspel som inte kommer lämna några större spår efter sig tyvärr. Men har man mycket tid över och även vill läsa lite mer lättsmälta böcker om andra världskriget så är den här ett bra alternativ.

tisdag 15 juli 2014

Havskatten av Ann Rosman

En härlig sommardeckare om Marstrand i nutid och dåtid!

Handling: Det är 1906 och kung Oscar II anländer till kurorten Marstrand. Runt honom flockas societeten och under två intensiva sommarmånader badar man tångbad, knyter kontakter och väver intriger. Direktör Lundberg med familj har tagit in på det nybyggda Turisthotellet, trots att det egentligen är alldeles för dyrt. Men förhoppningsvis kan den stärkande havsluften kurera den sjukliga dottern Karolina, och kanske kan de på köpet hitta henne en välbeställd make. I kretsarna runt kungen möter Karolina greve Douglas Lagercreutz, som snart visar sig bära på en skamlig hemlighet. 

En kväll i maj 2013 övar Marstrands deltidsbrandkår rökdykning inne på det anrika Turisthotellet, men övningarna avbryts när brandmännen hittar kroppen av en död man. Karin Adler vid kriminalpolisen i Göteborg kallas in för att utreda fallet. Har mannen blivit mördad? Och vem kan tänkas ha vinning av hans död?

Det är något speciellt med Ann Rosmans böcker. I dem blir deckardelen nästan en bisak och de flesta är nog rätt nöjda med det. Det är intressant att följa Karolina och trycket hon har över sig att finna en make. Att hennes far dessutom har ekonomiska problem gör inte saken bättre. Det märks också att Ann Rosman gör grundliga efterforskningar och hon lyckas verkligen måla upp bilderna för mig. Det enda negativa här är att hon blir lite väl övertydligt och också upprepande kring vissa beteenden hos främst huvudpersonerna.

Den nutida biten om polisarbetet är visserligen uppfriskande men lite irriterande med Karins ständiga önskan om att bara vilja bo på sin båt och svårigheterna att hitta kompromisser. Samma sak med Folke som visserligen bara blir äldre och det är ju få som ändrar beteende till det bättre på ålderns höst. Samtidigt vill jag ju veta hur allt hänger ihop och förstå kopplingen mellan de två historierna.

Jag undrar också om det blev några reaktioner den nutida delen som delvis bygger på verkliga händelser gällande en kommun och budgivningsförfaranden.

Jag tyckte om Havskatten men den är inte alls lika bra som Mercurium. Men på grund av den historiska biten så hänger Ann Rosmans böcker kvar i minnet mycket längre än traditionella dussindeckare.

Uppläsare: Mirja Turestedt - som passar mycket bra till Ann Rosmans böcker.

Sophies historia av Jojo Moyes

Om två kvinnor, två liv, två tidsperioder och en tavla...

Handling: Frankrike, 1916. Sophie Lefevre driver tillsammans med sin syster familjens hotell i hemstaden medan deras män slåss vid fronten. När den nye tyske kommendanten får syn på Sophies porträtt målat av hennes make Edouard föds en farlig besatthet som kommer att tvinga Sophie till ett ödesdigert beslut.

London, 2006. Sophies porträtt hänger hemma hos Liv Halston. Ett slumpartat möte avslöjar målningens verkliga värde och dess turbulenta historia, och hotar att vända upp och ner på Livs tillvaro


Sophies historia har en speciell målning av just Sophie målad av hennes man som röd tråd. Historien om Sophie är den som tilltalar mig mest. Den beskriver Sophie och människorna i hemstaden och hur kriget påverkar dem på helt olika sätt. Hur hemska människor kan vara mot varandra och då inte bara fienden utan vänner och bekanta. Hur långt får man gå i att rädda sina nära och vad blir priset?

Delen om Liv Halston i London är mer som en vanlig kärlekshistoria och jag måste erkänna att jag inte riktigt förstår mig på Liv helt som är huvudperson där. Den delen handlar mer om att hålla fast vid materiella saker när man är ensam kvar i sin sorg. Jag är nog lite för osentimental där men så har jag heller inte upplevt samma saker som hon heller.

Sophies historia skiljer sig mycket från hennes tidigare bok. Den enda likheten som jag kan se är att båda böckerna innehåller mycket allvar men samtidigt har de delar som är lite mer lättsamma.

Betyg 4 av 5.

fredag 11 juli 2014

Bokklubben vid livets slut av Will Schwalbe

En bok som jag är kluven till...

Handling: Vad är det du läser?« Det är frågan Will ställer till sin mamma, Mary Anne, när de sitter i väntrummet på cancermottagningen. Det är november 2007, kort efter att hon diagnosticerats med långt framskriden cancer.

Detta är den sanna historien om en son och hans mamma, och om den bokklubb som under hennes sista tid i livet för dem närmare varandra. I takt med att sjukdomen sprider sig läggs bok efter bok till läslistan, och i de personliga samtalen kring böckerna får Will och Mary Anne en möjlighet att återupptäcka sina liv och lära känna varandra på ett nytt sätt. I bokklubbens sfär är de inte längre den sjuka och den friska, utan en mamma och en son som tillsammans upptäcker nya världar.


Will Schwalbes bok är en hyllning till hans mor som verkar ha varit en mycket speciell och en sådan person som vågar kämpa för de som har det värst i världen. Jag blir glad av att läsa att det finns människor som har den orken och viljan att göra skillnad samtidigt som jag skäms över att jag inte gör mer i världen.

Boken är också väldigt amerikansk där en persons bra sidor hyllas och det finns inte mycket negativt i den. Det får mig att fundera om det verkligen var så bra. Eller ställs nackdelarna med en engagerad förälder mot hur mycket mer privilegierade hennes barn ändå är mot de som har det som svårast i världen. Jag hade nog uppskattat boken lite mer om jag fått lite mer av dessa tankar. Eller hur det känns att växa upp med en mamma som gör så mycket bra i världen. Vilka krav har man på sig själv som barn då?

Men nu handlar även boken om bokklubben som Will och hans mamma bildade och den biten ger mig inte alls så mycket som jag önskat. De har diskutera många böcker och jag blir mest frustrerad över att det som skrivs om dem inte ger mig särskilt mycket. Inte ens de böcker jag läst ger mig några större aha-upplevelser mer än att jag fascineras över Wills mammas tankar över Stieg Larssons bok Män som hatar kvinnor. Det känns som jag suttit bredvid dem och bara hört bråkdelar av en diskussion och det blir inte så givande alltid när jag inte ens vet vad det är för bok.

I slutändan var det inte boksamtalen som gav mig mest utan det var Will Schwalbes fina berättelse om hans mor som var mest givande. Helt tvärt emot vad jag hade trott från början.

söndag 6 juli 2014

Sankmark av Jhumpa Lahiri

En tankeväckande släkthistoria!

Handling: Bara femton månader skiljer i ålder mellan bröderna Subhash och Udayan. De är oskiljaktiga och förväxlas ofta med varandra i den förort till Calcutta där de växer upp. Men de är också varandras motsatser och deras framtid ser helt olika ut.

Det är 1960-tal. Udayan, som är karismatisk och impulsiv dras till Naxaliterörelsen, som slåss mot ojämlikheter och fattigdom. Han riskerar allt för det han tror på. Subhash, den plikttrogne, delar inte sin yngre brors politiska engagemang. Han lämnar hemmet för vetenskaplig forskning i en lugn kustort i Amerika. Men när Subhash får veta vad som hänt brodern återvänder han till Indien. Där hoppas han kunna samla ihop det som återstår av den splittrade familjen och att läka de sår Udayan har lämnat efter sig.


Den här boken är den första boken jag läser av Jhumpa Lahiri trots att jag har hennes novellsamling Främmande jord hemma. Jag tyckte mycket om första halvan av boken där brödernas uppväxt beskrivs och hur olika de är och hur det visar sig allt mer. Någonstans mitt i stannar den av och jag har svårare att greppa personerna även om boken sen flyter på igen. Antagligen beror det på att jag har svårare att förstå dem och i synnerhet Gauri utifrån mina egna preferenser.

Sankmark väcker många tankar hos mig eftersom den tar upp flera allvarliga ämnen som orättvisor, terrorism, föräldraskap, att utvandra till ett annat land för att nämna några. Just tankarna kring föräldraskap är de som jag funderar mest på i den här boken även om bilden av ett föränderligt Indien är starkt och det som riktigt höjer boken.

Det är svårt att skriva mer detaljerat eftersom jag då måste gå in på handlingen och det är bättre att inte veta om vad som kommer att hända.

Boken får av mig en stark fyra i betyg just för att den ger mig en komplex familjehistoria och för att den tar upp flera tunga ämnen som sen hänger kvar i mig.




Sista paret ut av Arne Dahl

Den sista boken om Opcop-gruppen?

Handling: Stämningen i Europa hårdnar. Maffian är starkare än någonsin, narkotikamarknaden mer avancerad och metoderna våldsammare - något som Paul Hjelm och hans kollegor brutalt har fått erfara. Men nu utmanas maffian på allvar, från oväntat håll. Någon är mäktigare, starkare. Någon som i lagens ständigt växande gråzoner kan nästla sig in på Wall Street och samtidigt ta över den växande marknaden för designerdroger. Samtidigt utsätts det lilla svenska bioteknikföretaget Bionovia AB för avancerat cyperspionage. Spåren leder hela vägen till Kina och till en omfattande nätavlyssning - men hur kommer det sig att de utsatta företagen alla arbetar med genetisk forskning? I en hårdnande värld, där maktens spelregler ständigt snävas in, finns det kanske bara en sak kvar att manipulera: människans eget dna.

Opcop-gruppen har samarbetat ett tag nu. Några medlemmar har ryckts ifrån dem, andra är ärrade för livet. I Stockholm håller Kerstin Holm och Sara Svenhagen fortfarande ställningarna: i Haag märks Paul Hjelm och Jorge Chavez. Övriga medlemmar rör sig runt världen: Kina, New York, Belgien. Och nog har de uträttat mycket, liv har räddats och ligor sprängts. Samtidigt är det några människor, organisationer, som ständigt gäckat Opcop och hela tiden legat steget före. Kommer de att visa sig igen?

Opcop-gruppen samlar sina styrkor. Det blir en kraftmätning för den stukade gruppen, och kampen mot brottslighet blir personlig - inte minst för Paul Hjelm själv.


Jag har efter att ha läst många av Arne Dahls böcker köpt konceptet att i princip allt går in i varandra. Och så länge jag inte hakar upp mig på det så är böckerna riktigt bra. De är rappa och tar upp aktuell världspolitik och brottslighet. Och genom att överge A-gruppen och istället satsa på Europol-enheten Opcop så kunde Arne Dahl vidga vyerna ännu mer än tidigare.

Det jag tidigare haft problem med bland Opcop-böckerna var att jag inte känner att karaktärerna särskilt sig så mycket. De är mest namn och i bästa fall nationalitet för mig. Men efter att ha lyssnat på hela serien gick det bra i den här sista boken. De var nu tillräckligt bekanta för att jag inte skulle störa mig.

I den här boken knyts mycket ihop och det blir ett avslut som fått ta sin tid och lämnar inte några större frågetecken efter sig mer än en stilla undran över om vad som blir nästa projekt. Kan det komma en fortsättning trots allt eller är Arne Dahl klar nu med sitt gamla och nya gäng?