Handling: Gwennie Morgan är en fräknig, rödhårig tolvåring som växer upp i en småstad i Wales under 1950-talet. Hon anses allmänt lite udda, och hennes nyfikenhet skapar oro i det lilla samhället, där alla känner alla och noga vaktar på sig själva och varandra för att inte avslöja något som kan bli föremål för skvaller. Gwennie drömmer ibland att hon flyger och ser då saker som visar sig stämma med verkligheten. Hennes mor förbjuder henne att berätta för någon om sin "flygturer".
Då och då sitter Gwennie barnvakt åt grannfamiljen Evans två små flickor, trots att hon inte tycker om mr Evans. När mrs Evans en dag uppvisar spår av misshandel och hennes man är försvunnen börjar ryktesspridningen ta fart. Senare hittas mr Evans död, mördad, i en vattenreservoar. Något som Gwennie redan har skådat i en av sina flygdrömmar. Händelsen river upp gamla sår, och hemligheter som byborna helst vill glömma kommer i dagen. Tragedierna avlöser varandra. Gwennie bestämmer sig för att ta reda på vilka hemligheter som döljer sig i hennes egen familj samtidigt som hennes mammas psykiska hälsa bryts ner alltmer.
Den här boken lyckades jag inte sträckläsa men så jag har också varit rätt trött sen nyår då jag började läsa boken. Den utmärker sig i språket och genom att man får följa den lite barnliga men ändå intelligenta Gwennie. Jag stör mig inte på hur författaren framställer Gwennie. Däremot är den en lätt domedagskänsla över en stor del av boken och man väntar bara på att något hemskt ska hända.
Ibland tilltalas jag av det övernaturliga så det var därför jag blev nyfiken på boken. Jag ville veta mer om Gwennies drömmar. Till min glädje så tog de inte över utan det var den vakna Gwennie man följde. Gwennie och hennes relation till mamman, pappan, systern och lite andra medlemmar av samhället där de bor. Jag roas fortfarande lite över Gwennies matnoja (eller av moderns bristande matlagning) och vilka problem hon hade att få i sig maten.
Det ska bli intressant att se hur mycket boken kommer att hänga kvar hos mig. Den stora behållningen var just miljöbeskrivningen och stämningen mer än själva handlingen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar