Det är fredag och Annika har lagt ut en ny bokbloggsjerka!
Frågan är ställd av Carola och lyder: "Hur interagerar du med dina läsare, lockar till dig nya läsare och får de befintliga läsarna att fortsätta läsa bloggen. Hon vill även veta vad det är som driver dig till att blogga och hur mycket du tänker på dina läsare när du bloggar."
Mitt huvudsyfte med bloggen är att ha en bra läsdagbok. En där jag även får med tankar om boken jag läst. Sen har jag inte jättemånga i min omgivning som jag kan prata böcker med och då kan jag i alla fall få ner lite tankar här.
Jag försöker även skriva mina inlägg så jag inte avslöjar allt för mycket om boken. Jag vill själv inte veta för mycket om en bok jag inte läst samtidigt som jag vill veta om boken kan vara något för mig. Så där kan det bli lite trist ibland. Just i det läget saknar jag en bokcirkel som läst just den boken just då.
Sen är det alltid kul med kommentarer eftersom det är en bekräftelse att personen verkligen läst. Och dessutom väljer att lägga ner tid på att skriva en kommentar. När dessutom personer återkommer är det extra kul för då kan jag misstänka att de faktiskt följer mig och inte bara hittat inlägget av en slump. Här försöker jag alltid svara på kommentaren och sen gå till den personens blogg. Om jag tycker att jag har något att säga på något av personens inlägg skrivna den senaste veckan brukar jag skriva något.
Är det en ny person som kommenterat brukar jag alltid titta på personens blogg för att se om vi har liknande boksmak. I så fall brukar jag börja följa den på Bloglovin.
När tiden och lusten finns kommenterar jag andras inlägg om jag känner att jag har något jag vill skriva. Mycket för att jag vet själv hur uppskattat en kommentar kan vara.
Jag har inte jättemycket tid att lägga på min blogg så därför har jag inte som huvudmål att bli någon av de "stora". Men jag ser till att hålla den levande genom att skriva om alla böcker jag läser ut. Då och då hoppar jag på Jerkan och liknande saker för att få prata böcker på en helt annan nivå.
Jag saknar också det där att kunna prata ordentligt om en bok, handling och allt. Men bara ibland :)
SvaraRaderaPrecis, bara ibland. Vissa böcker finns det inte så mycket mer att säga om :).
RaderaKommentarerna är verkligen guld värda :)
SvaraRaderaJa, de är de som visar att bloggen kan vara intressant för någon annan också.
RaderaDet är väl det bästa med en bokblogg, att man får en massa trevlig kontakt med likasinnade. Även om det finns många olika ambitioner med våra bloggar kan vi mötas som bokmalar någonstans mitt i allt det andra :)
SvaraRaderaPrecis! Likheterna får mig att läsa dem men olikheterna är de som får mig att bredda mig. Och vissa får mig att vilja läsa böcker från andra länder än de allra vanligaste :).
Raderaallt som rör böcker är kul! kommentarer är jättekul
SvaraRaderaEn bra sammanfattning :).
Raderajag uppskattar kommentarer men vet med mig att jag själv är dålig på att lämna avtrycke efter mig. Vågar inte lova bot och bättring, men jag ska försöka.
SvaraRaderaMan kan inte vara bra på allt :).
Raderavisst är det bra att man kravlöst själv kan bestämma, hur mycket man bloggar.
SvaraRaderaJa, det är jätteskönt att ha det så. Vi har tillräckligt med måsten i våra liv idag.
RaderaJo visst är det kul med kommentarer, speciellt då intresset är ömsesidigt: Böcker och läsning. :D
SvaraRaderaJa, kommentarerna ger kanske den där extra energin som gör att jag orkar upprätthålla bloggen år efter år.
RaderaKul att du är så systematisk! Jag är så varierande, i vad jag orkar kring att kommentera. Det finns ju så många bloggar som jag tycker är läsvärda!
SvaraRaderaJag är nog rätt systematisk av naturen :). Men orken att kommentera på andras bloggar varierar stort. Och ja, det är otroligt många som är läsvärda. Problemet är när jag följer för många så orkar jag inte läsa något av dem ordentligt.
RaderaJag uppskattar väldigt mycket att kunna dela med mig av tankar kring böcker till människor vars ögon inte blir glasartade efter en stund. Har heller inte så mycket bokintresserade människor i min närhet ;)
SvaraRaderaHaha, jag känner igen det där med glasartade ögon... Jag försöker med kollegorna men de flesta har inte samma boksmak. Det är några få böcker som kan ena oss.
RaderaKul att få kommentarer, snacka med de likasinnade liksom.
SvaraRaderaPrecis, så är det.
RaderaFör rätt så många år sedan bildade jag och några vänner en bokcirkel. Vi läste samma bok och sedan träffades vi på ett café och diskuterade boken. Tyvärr övergick det mer till att fika än att prata om boken, och vissa var väl inte så analytiska och att bara få en kommentar att boken var bra eller inte bra är inte så givande i längden. Det var i alla fall roligt den första tiden, och jag kan också sakna att få diskutera en bok som gjort intryck. Eller en film för den delen.
SvaraRaderaJag kan tänka mig att det blir lätt så. I synnerhet om det är bokcirkeln som gör att man faktiskt träffas. Då är det nog svårt att inte prata om allt som händer runt omkring också.
RaderaMin blogg fungerar faktiskt också som en läsdagbok.
SvaraRaderaDet är så enkelt att jag bara fortsätter år efter år. Ambitionsnivån sätter jag ju själv.
Radera