måndag 12 september 2016

Den röda adressboken av Sofia Lundberg

En härlig bok som dels är mysig men som också får hjärtat att snörpas åt.

Handling: Livet är som ett pärlband av människor. Vi möts och vi älskar, vi skiljs åt, vi skrattar förtroligt i djup vänskap, vi går igenom nederlag och vi får våra hjärtan krossade.

Doris har haft samma adressbok sedan 1928. I den finns hennes alldeles egna pärlband av människor som hon mött genom livet. Nu lever hon ensam i en lägenhet på Bastugatan i Stockholm. De flesta av namnen i adressboken är överstrukna, döda, och de enda avbrotten i ensamheten är hemhjälpens besök och samtalen med systerdotterdottern Jenny på andra sidan Atlanten. 

En dag börjar Doris skriva ner sina minnen om vännerna i adressboken. Så att Jenny, som blir den enda att minnas Doris, också får tillgång till hennes minnen.


Uppläsare: Gunilla Leining

Den här boken tyckte jag verkligen om! Vi får följa en skröplig Doris som är pigg i hjärnan men vars kropp inte riktigt är med. Själva boken innehåller så många bra delar. Dels om hur utsatt en äldre människa är som är i behov av hemtjänst och vård. Det gör verkligen ont i hjärtat ibland hur fel det blir av något som borde vara rätt.

Vi får även följa Doris från ung tonåring och att hon tvingas börja jobba som hembiträde trots att hon så gärna vill gå klart skolan. Men Doris liv blir inte som så många andra unga svenskors liv eftersom kvinnan hon jobbar hos plötsligt ska flytta till Paris och vill ha Doris med sig.

Genom tillbakablickar i den röda adressboken får vi uppleva tiden då Doris kände personen. Det sker i kronologisk ordning men boken växlar mellan nutid och dåtid. I sådana här fall är det inte ovanligt att en av berättelserna är bättre än den andra men här tycker jag att båda ger mig lika mycket men på olika sätt. I alla fall när Doris är huvudpersonen i nutidsdelen.

Jag tror att många uppskattar boken som den är. Men jag kanske tycker att slutet blev aningen för tillrättalagt och det kändes som jag inte riktigt helt fick Doris hela liv. Men å andra sidan hände det kanske inte så mycket då heller förutom det som skrevs. Men det är petitesser på en annars mycket bra bok.

Jag skulle bli förvånad om den inte hamnar bland mina tio bästa böcker läsa i år.

8 kommentarer:

  1. Denna var fantastiskt bra. Jag grät floder på slutet. Den kommer säkert att hamna bland mina top 10 detta året.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, visst var den fantastisk på många sätt! Vad kul att även du tyckte det.

      Radera
  2. Horribelt omslag - sånt där avskräcker mig helt. Men din recension gjorde mig intresserad. Själva upplägget låter fantastiskt! Jag - som inte är i närheten av Doris ålder - har redan börjat stryka över i min adressbok och fått inse att nära vänner förvandlats till bekanta som knappt hör av sig, eller att de har dött. Låter som en läsvärd bok!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är intressant vilka känslor omslag kan väcka :). Men ja, jag tyckte om boken!

      Radera
  3. Jag stod och höll i den idag på biblioteket men det får bli en annan dag. Låter intressant :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tyckte definitivt att den var läsvärd Karro.

      Radera
  4. Å, den har jag helt missat, men nu vill jag läsa den! Och jag gillar omslaget :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tyckte om boken mycket, med lite minus på slutet som kanske vara lite väl tillrättalagt. Men den var helt klart väldigt läsvärd!

      Radera