torsdag 18 november 2010

Det som ska sonas av Olle Lönnaeus

En positiv överraskning!

Det här är en bok som jag inte sträcklyssnade på. Vissa böcker fastnar man direkt i och man gör allt för att läsa eller lyssna. De är ofta jättebra men de försvinner rätt snabbt från tankarna. Sen finns de sådana böcker som är tröga att komma igenom och som man inte känner något för och slutligen finns det böcker som den här som man inte sträckläser utan låter få ta sin tid men att det aldrig tar emot att ta upp.

Det som ska sonas handlar om journalisten Konrad Jonsson, en lätt nedsupen man efter ett kidnappningdrama långt bort där hans kollega dog och där han av någon okänd anledning fick fortsätta leva. Hittills har han alltid flytt från jobbiga stunder som vuxen efter en tuff barndom. Nu är han tillbaka i Sverige, i Skåne och efter att hans adoptivföräldrar hittats mördade tar han sig tillbaka till Tomelilla där han växte upp.

Som arvtagare blir han misstänkt och medan utredningen pågår så vandrar hans tankar tillbaka till uppväxten och mycket till hans polska mamma som försvann när han var sju år gammal. Hans adoptivföräldrar tog väl hand om honom men visade ingen större kärlek.

Man får upp följa hur det var att växa upp som barn till polskan i dåtidens Tomelilla och stämningarna där idag. När två invandrarkillar blir misstänkta för föräldrarnas mord känner Konrad att något inte stämmer och börjar gräva i det.

Det har gått några dagar nu sen jag lyssnade klart och då och då kommer jag tillbaka till boken i tankarna. Det är ett gott betyg för en deckare! Att uppläsaren (Christian Fex) till boken dessutom själv är skåning gör att boken känns ännu mer trovärdig och ökade nog stämningen. Jag fick både en sommarvarm härlig skånesommar i mina öron men även känna på vissa mörkare sidor av den.

Jag klassar den här som deckare men den är faktiskt mycket mer än så.
Betyg 4+ av 5 får den av mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar