Handling: Henrik HP Pettersson är en småhustlare som skiter i det mesta. En dag kommer han över en mobiltelefon som märkligt nog verkar veta det mesta om honom, och via den blir han inbjuden till en fascinerande ny upplevelse. Ett Alternate Reality Game som utspelar sig mitt i den intet ont anande Svennevärlden. Efter att han klarat inträdesprovet erbjuds han en rad olika kittlande uppdrag som alla filmas för att senare visas upp på en rankinglista och bedömas av ett slutet nätcommunity. I takt med att spänningen, belöningarna och inte minst creden från fansen växer tar HP allt större risker och snart är han beredd att göra nästan vad som helst för att få fortsätta spela.
Polisinspektör Rebecca Normén är HP:s totala motsats. Hon är anställd på Säpos livvaktsrotel och har järnkoll på sitt liv, ändå känner hon sig inte säker. Någon vet obehagligt mycket om hennes förflutna. Om sådant som ingen borde veta. Som till exempel att hon är en mördare... Är det någon som leker med henne? Efterhand som Spelet tränger sig allt djupare in i deras liv närmar sig HP:s och Rebeccas världar oundvikligen varandra. Men om verkligheten bara är ett Spel, vad är då egentligen på riktigt? Och är du verkligen säker på att du vill Spela?
När man läser Geim har man inte tråkigt en enda sekund. Den bjuder också på en del överraskningar vilket alltid är trevligt. Kanske för den går så snabbt framåt så man inte hinner tänka efter. HP:s dialog är full av slang och engelska uttryck.
"Hell yeah, han var säker. Stensäker! Det hela var egentligen en nobrainer. Få betalt för att springa runt på stan och laja, vem fan ville inte vara med på något sådant."
Rebecca är en mer tillbakadragen person och som inte tillåter sig några större utsvävningar på grund av skulden hon känner. Därför är hon också en väldigt bra polis. Trots bokens rappa tempo hinner man få bra koll på HPs och Rebeccas bakgrunder och förstår varför de är och mår som de gör.
Jag tyckte om boken mycket för att den speglar det moderna samhället med dagens datateknik. Eftersom författaren har jobbat inom Stockholmspolisen och sen med säkerhetsfrågor på ett IT-företag känns storyn trovärdig. Nu lämnar inte Geim några jättespår efter sig hos mig men den sticker ändå ut och jag kommer definitivt läsa nästa bok Buzz som redan kommit ut.
Jag fastnade på första sidan och tyckte boken var ok några sidor till. Nu ligger den och skräpar och jag har inte kommit längre än till sida 20. Språket är inte modernt utan snarare löjligt, detta är en av orsakerna att jag slutar läsa. Historien om Rebecka är det som gör att jag står ut att läsa de första 20 sidorna men sen blir den historien också ointressant.
SvaraRadera