Handling: Det är varm sensommar i Hagfors. En mörk augustikväll brinner en villa ner till grunden och en fyrtiotreårig kvinna omkommer. Det man först trott vara ett blixtnedslag visar sig snart vara en mordbrand. Några dagar senare brinner nästa hus. Och sedan ytterligare ett. Hagforspolisen står inför en av sina största utmaningar medan den lilla värmländska staden lever i skräck. När kommer nästa hus att brinna? Christer Berglund får äntligen chans att visa vad han går för som tillförordnad polischef, men har han verkligen det som krävs? Till och med hans närmaste kollega och parhäst Petra Wilander börjar tvivla.
Journalisten Magdalena Hansson har landat i småstadslivet i sin gamla hemort, men är orolig för adoptivsonen Nils som inte lyckas hitta in i gemenskapen utan fortsätter att längta tillbaka till Stockholm. Förhoppningsvis kan nya skolan bli den vändpunkt han behöver. Det blir den inte. Tvärtom. När det dessutom visar sig att Magdalena, mot alla odds, blivit gravid ställs relationen till ungdomskärleken Petter på hårda prov. Magdalena dras in allt mer i jakten på seriepyromanen och till slut är hennes engagemang inte bara professionellt utan också djupt personligt. Och mycket riskabelt.
Jag tyckte väldigt mycket om Ninni Schulmans första bok och hade därför rätt höga förväntningar på den här. Även den här boken var väldigt bra men kanske inte riktigt lika bra som den första. Nu kan det bero på mig också eftersom det varit väldigt intensivt på jobbet så har jag inte haft ork att lyssna så mycket och sammanhängande och det drar ju ofta ner betyget lite.
Annars är jag väldigt förtjust i Ninni Schulmans sätt att skriva och hennes tre huvudpersoner. De är lätta att relatera till och känna med. De skulle mycket väl kunna vara personer i ens bekantskapskrets. Visst stör jag mig lite på Magdalena men jag känner också att jag kan förstå henne. Man får också en känsla för småstadsmentaliteten, både dess fördelar och nackdelar. Boken handlar också om hur svårt det kan vara att hantera människor som inte mår bra, mobbing och även vilken roll man får under sin uppväxt och hur svårt det kan vara att förändra den bilden.
Som uppläsare fungerar Angela Kovács bra. Hon läser neutralt och vare sig förhöjer boken eller sänker den med sin uppläsning.
Uppläsare: Angela Kovács
Utgivningsår: 2012
Journalisten Magdalena Hansson har landat i småstadslivet i sin gamla hemort, men är orolig för adoptivsonen Nils som inte lyckas hitta in i gemenskapen utan fortsätter att längta tillbaka till Stockholm. Förhoppningsvis kan nya skolan bli den vändpunkt han behöver. Det blir den inte. Tvärtom. När det dessutom visar sig att Magdalena, mot alla odds, blivit gravid ställs relationen till ungdomskärleken Petter på hårda prov. Magdalena dras in allt mer i jakten på seriepyromanen och till slut är hennes engagemang inte bara professionellt utan också djupt personligt. Och mycket riskabelt.
Jag tyckte väldigt mycket om Ninni Schulmans första bok och hade därför rätt höga förväntningar på den här. Även den här boken var väldigt bra men kanske inte riktigt lika bra som den första. Nu kan det bero på mig också eftersom det varit väldigt intensivt på jobbet så har jag inte haft ork att lyssna så mycket och sammanhängande och det drar ju ofta ner betyget lite.
Annars är jag väldigt förtjust i Ninni Schulmans sätt att skriva och hennes tre huvudpersoner. De är lätta att relatera till och känna med. De skulle mycket väl kunna vara personer i ens bekantskapskrets. Visst stör jag mig lite på Magdalena men jag känner också att jag kan förstå henne. Man får också en känsla för småstadsmentaliteten, både dess fördelar och nackdelar. Boken handlar också om hur svårt det kan vara att hantera människor som inte mår bra, mobbing och även vilken roll man får under sin uppväxt och hur svårt det kan vara att förändra den bilden.
Som uppläsare fungerar Angela Kovács bra. Hon läser neutralt och vare sig förhöjer boken eller sänker den med sin uppläsning.
Uppläsare: Angela Kovács
Utgivningsår: 2012
Jag har inte läst någon av dem men supernyfiken på båda!
SvaraRaderaNilma: Det är bara att läsa :-). Jag kommer definitivt läsa nästa bok.
SvaraRadera