torsdag 4 februari 2016

Män ur mörkret av Håkan Östlundh

Den sista boken i serien!

Handling: En solig fredag i maj tar Finkalks informationschef Michael Nordborg årets premiärdopp i poolen. När han klättrar upp ur vattnet gömmer sig någon i skuggorna inne i huset. Tre dagar senare kommer hans fru hem från en weekendresa och hittar honom död i en av däckstolarna - bunden och torterad. Ett dygn senare upptäcks en politiker mördad i sin lägenhet i Visby. Hon har skrivit en debattartikel där hon uttalade sitt stöd för Finkalks omstridda kalkbrott på norra Gotland.

För de anhöriga till offren är det givet att mördaren finns bland den grupp militanta aktivister som försökt sätta stopp för den nya kalktäkten. Fredrik Broman och hans kollegor är inte lika säkra. Gärningsmannen tycks ha planerat morden in i minsta detalj. Det finns varken fingeravtryck, DNA eller andra användbara spår på brottsplatserna. De söker en mördare som har en nästan övernaturlig förmåga att överlista sina förföljare.

När ytterligare en av de välbärgade villaägarna i området strax norr om Visby dödas ökar trycket från både anhöriga, press och polisledning. Gärningsmannen måste hittas.

Fredrik Broman, tillförordnad chef för våldsenheten, står mitt bland flyttkartongerna när det första larmet kommer. När hans pappa blir allvarligt sjuk riskerar situationen att bli övermäktig. Allt fler signaler tyder på att Fredriks egen hälsa vacklar. Signaler han ignorerar. Till slut hotar jakten på den hänsynslösa mördaren att kosta honom livet.


Uppläsare: Mats Eklund

Ja, detta var tyvärr den sista boken i serien. I alla fall påstår författaren det och än så länge har han hållit ord.

Det här var en bok som jag mer eller mindre sträcklyssnade på så mycket det gick. Den var väldigt spännande och jag gillar när man inte alls vet vem som är mördaren under större delen av boken. Sen är det alltid trevligt att återse ett gäng poliser som jag läst om i ett antal böcker.

Gotlandsmiljön är också speciell. Jag var på Gotland varje år som barn och känner därför en speciell kärlek till ön och dialekten. Att höra gotländska gör mig glad. Jag skulle gärna åka dit mer men tycker tyvärr att det är lite väl dyrt med färjan.

Några negativa saker är att jag kanske inte har kommit poliserna riktigt så nära som jag önskat. Sen finns det en hel del som jag funderar på kring mördaren och hur den kunde agera som den kunde. Där finns det en hel del luckor... Jag skrev att jag sträcklyssnade på boken vilket jag gjorde. Samtidigt blev det lite för mycket av det goda och hade allt det här hänt i verkligheten hade pressen varit överallt. Så även om boken på många sätt innehåller många vanliga människor med vanliga vardagliga problem så är händelserna kring brotten rätt orealistiska. Men det är få deckare som är helt realistiska.

Som helhet tycker jag att det här är en läsvärd serie och att den slutar med en bra och spännande bok.

4 kommentarer:

  1. Ja, det här är ju en av de där serierna som jag har några böcker i. Olästa. Så fort jag känner att antalet pågående serier minskat så tänker jag ta tag i dem :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har inte varit någon favoritserien men jag tycker ändå att den har varit läsvärd. Sen gör ju miljön sitt (i synnerhet för mig som bor på Ostkusten). :-)

      Radera
  2. Jag känner mej också lite sugen på att ta tag i denna serie. När det blir lite tid över... ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, jag tycker definitivt att den är läsvärd (när tiden finns som sagt). :-)

      Radera