Handling: När studenten Markus Nielsen hittas död i sin lägenhet tyder allt på att han har begått självmord, men Markus mamma är övertygad om att han blivit mördad och bönfaller Nackapolisen att gräva vidare. På stationen är situationen redan ansträngd - kriminalinspektör Thomas Andreasson var nära döden ett halvår tidigare då isen utanför Sandhamn brast under hans fötter. Kommer han någonsin att kunna återhämta sig?
Vid polisens undersökning av fallet leder spåren till Korsö militärförläggning utanför Sandhamn, där de hårdföra kustjägarna haft sin bas i decennier. Thomas bästa vän, Sandhamnsbon Nora Linde, blir tillfrågad om hon kan ta reda på mer om Korsös hemligheter. Nora har just gått igenom en svår skilsmässa och välkomnar chansen att få tänka på annat. Kort därefter dör ytterligare en man som har kopplingar till Korsö. Finns det något i det förflutna som inte får komma i dagen?
Jag lyssnade även på förra boken av Viveca Sten och det var inte särskilt trevligt. När man läser en bok har man fördelen att kunna skumma när texten blir allt för obehaglig (eller tråkig) men när man lyssnar så måste man långsamt ta in varje ord (eftersom uppläsaren läser långsammare än när man själv läser tyst för en själv). Därför blir stycken men människors lidande så mycket jobbigare när man väljer att lyssna, för det går inte att komma undan och det är inte så lätt att spola för man vet inte vad man missar. Det var anledningen till att jag inte var så förtjust i förra boken vilket kanske är lite orättvist.
Den här har också jobbiga tillbakablickar men här är personerna unga vuxna och inte ett försvarslöst barn vilket gör det mindre jobbigt. Balansen mellan tillbakablickarna och den nutida historien kändes mycket bra.
Det här är också första boken då Nora inte utgör den stora behållningen av boken för mig. Även om det fortfarande är intressant att följa henne så var allt kring henne väldigt förutsägbart. Istället var det kombinationen av henne, Thomas och själva kriminalgåtan som tillsammans utgjorde boken.
Katarina Ewerlöf gör ett utmärkt jobb som uppläsare. Jag har haft lite svårt för henne i vissa böcker men antingen har jag börjat uppskatta hennes sätt att läsa upp mer eller så har hon dämpat sig aningen utan att för den sakens skulle blivit tråkig. Jag har bara lite svårt för när det blir lite för teatraliskt och i synnerhet när hon ska härma män.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar