Comedy Queen av Jenny Jägerfeld

Om att hantera en stor sorg!

Handling: Mamma fick folk att gråta. Hon får fortfarande folk att gråta fastän hon inte ens lever. Ibland när pappa duschar hör jag att han gråter. Jag tror att han tror att det inte hörs. Men det gör det. Därför tänker jag aldrig gråta. Aldrig! Och jag tänker inte få folk att gråta. Jag tänker få folk att skratta. Det är min mission!

Sasha har just fyllt tolv år. Atomnumret för magnesium. Hennes mamma brukade säga att en del människor har funny bones. De är liksom roliga ända in till skelettet. Sen finns det de som kan lära sig att bli roliga, om de övar. Det finns också en tredje sort som inte är roliga alls, hur mycket de än försöker (troligen är Cecilia, Sashas lärare, en sån). Tyvärr misstänker Sasha att hon inte har funny bones, men hon har en plan: Hon SKA bli en riktig comedy queen! Och hon tänker öva tills vartenda halvtrist ben i kroppen är roligt. Om hon bara lyckas få folk att skratta kanske det andra försvinner. Det som ligger bakom ögonen och bränner och hotar att trilla ner för kinderna i form av - jo faktiskt - livsfarlig gråt.


Eftersom jag och sambon ska på Vi Läsers författarkryssning där Jenny Jägerfeld ska prata ville jag läsa något av henne. Jag är rätt säker på att det inte är den här boken hon kommer prata om utan troligtvis Blixtra, spraka, blända! Men jag var mer sugen på att läsa den här.

Den handlar om Sasha som precis fyllt tolv (vilket min son gjorde för en månad sen). Sasha har nyligen förlorat sin mamma och boken handlar mycket om hur hon hanterar sin sorg. Egentligen vill jag bara krama henne och säga att det är ok att gråta.

Comedy Queen är definitivt en bok som berör. Förutom sin pappa har Sasha sin bästa kompis som verkligen finns där för henne och tränger igenom skalet. Som stöttar i alla väder. Just stunderna med henne är något som verkligen griper tag i mig.

Jag har nyligen läst en liknande bok (Tusen ord för allt av Conny Palmkvist) men där är huvudpersonen en kille som precis förlorat sin pappa. Trots att det är många likheter så finns det ännu mer olikheter i boken (som att den senare är en vuxenbok och även har en gammal man som huvudperson). Och båda är otroligt bra!

Jag tycker att Jenny Jägerfeld har lyckats skriva otroligt bra om en väldigt känsligt ämne. Och det fungerar utmärkt att läsa den som vuxen även om den riktar sig mot yngre personer (9 - 12 år på Bokus och Adlibris). När jag var på Öppet hus på min sons skola låg just den här boken på en av bänkarna i klassrummet vilket gjorde mig glad.

Betyg 4 av 5.