Handling: I Atlanta dör kvinnor för en kallhamrad mördares hand, och han signerar sina dåd med en grotesk stympning. Bevisen han lämnar efter sig är tillräckliga för att ge bränsle åt en frenetisk polisjakt, och poliskommissarie Michael Ormewood kallas till en mordplats i de illa beryktade Grady Homes i Atlanta och står inför ett av de mest brutala morden i sin karriär.
Aleesha Monroe har hittats i en trappa, badande i sitt eget blod. När det uppdagas att mordet bara är ett i en serie liknande attacker kallas Georgia Bureau of Investigation in, och Ormewood tvingas arbeta tillsammans med specialagent Will Trent en man han instinktivt ogillar. Men bara ett dygn senare exploderar det våld Ormewood ser omkring sig dagligen på hans egen bakgård. Och det verkar som om mysteriet bakom Monroes död är ofrånkomligt sammanflätat med ett förflutet som vägrar att bli bortglömt.
Om jag ska vara helt ärlig så var den nästan lite väl brutal för mig. Det var lite för många rejält hårdkokta och skadade personer för att fånga mig totalt. Men samtidigt var inte boken det den såg ut att vara och det på ett positivt sätt.
Så nästa bok Fraktur har nu hamnat i önskelistan i väntan på en pocketversion.
Hmm, låter nästan lite väl rått för mej... Jag gillar inte när det blir alltför blodigt... T.o.m författaren har ju ett läskigt namn :-D.
SvaraRaderaBoksnoken: Haha, ja efternamnet är inte så snällt. Nu var den inte riktigt så blodig som man skulle kunna tro utan det är mer tonen i boken.
SvaraRadera