Baksidestext: "Mitt namn är Frasquita Carasco. Min själ är en nål. De sidor du kastade ut i öknen finns här samlade på nytt, bundna i en bok som du kan slå igen för all evighet om min historia. Soledad, min flicka, känn denna vind mot ditt ansikte. Det är min kyss. Den jag aldrig gav dig.."
Soledad föds missbildad, bakom en mur i sanden, på en plats i öknen intill Medelhavet. Hennes mor är Frasquita Carasco, sömmerskan med de magiska krafterna som förmår åstadkomma vad som helst med sin synål: en solfjäder blir en fjäril som fladdrar iväg, madonnan i kyrkan får ett sidenhjärta som slår, ett söndertrasat ansikte lappas ihop igen och blir än vackrare.
När Frasquita spelats bort av sin make lastar hon sina barn på en dragkärra och ger sig ut på en odyssé genom ett Andalusien präglat av fattigdom och uppror.
Soledad bestämmer sig för att nedteckna sin mors fantastiska liv som en sista hyllning till denna remarkabla kvinna.
Den här boken påminner om böcker som Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren eller Den sista läsaren av David Toscana. Boken är som en saga med övernaturliga inslag. Den utspelar sig i en by för länge sedan med många okunniga och vidskepliga invånare. Människor som bryter normen blir snabbt utsatta och utstötta.
Texten ovan beskriver stora delar av boken vilket jag inte var beredd på. Jag förväntade mig mer men ändå vet jag inte av vad. Jag var inte heller beredd på alla tragiska livsöden. Trots det så slutar inte allt olyckligt.
För mig blev inte boken det jag hoppades på men det betyder inte att den var dålig. Den var bara inte det jag hade förväntat mig.
Åh, en bok jag verkligen vill läsa!
SvaraRaderaAnna: Vad kul att jag inte lät allt för dissande av boken. På en blogg fick den betyg 5 av 5 och det var därför jag köpte den.
SvaraRadera