Kvinnorna på stranden av Tove Alsterdal

Obehaglig om människohandel!

Handling: I gryningen vaknar Terese från Järfälla på en strand i södra Spanien. Hon vinglar ner till havet och kliver på liket av en afrikansk man. 

I skydd av natten smyger en kvinna i land i hamnen intill. Hon har smugglats över havet och räddats ur vågorna. Hennes namn är Mary, men inte länge till. 

I New York försöker Ally få tag i sin man som är en känd frilansjournalist. Han har åkt till Paris för att skriva om människohandel och slaveri. Ally trotsar sin cellskräck och tar ett plan över Atlanten för att söka reda på honom. Det blir en resa in i det mörkaste av Europa och djupt in i hennes eget förflutna. Kvinnorna på stranden är en svart thriller om tre kvinnor, tre liv som förändras brutalt. Tre vägar kommer att korsas vägar som leder dit inga lagar når, där ondskan styr bakom vackra fasader och människor kan köpas och säljas, byta skepnad eller dö.

Jag trodde att den här boken var uppbyggd med tre parallellhistorier. Men där blev det fel. Det är sant att det handlar om tre kvinnor men boken handlar huvudsakligen om Ally som letar efter sin man som försvunnit.

Boken handlar om människohandel från flera olika perspektiv och det finns en mörk dyster känsla som genomlyser historien. Om män (främst) som på olika sätt utnyttjar och tjänar pengar på att smuggla in människor i olika länder och sen tvinga dem att arbeta av sina skulder.

Vissa delar av boken kommer hänga kvar hos mig ett tag. Den griper tag i mig. Men det finns också saker i boken som jag har svårt att förstå - som hur Ally trots allt motstånd inte ger upp sökandet efter sin man.

Det är i alla fall en mycket bra debut av Tove Alsterdal. Innan har jag läst (eller faktiskt lyssnat på) hennes andra bok I tystnaden begravd som jag tyckte väldigt mycket om.

Tack Boksnoken för boken!