Maskarna på Carmine Street av Håkan Nesser

Det här är en fristående bok av Håkan Nesser. Den handlar om författaren Erik Steinbeck och hans fru konstnären Winnie Mason vars dotter försvunnit. En man med grön bil tar dottern medan Erik hjälplöst ser på inifrån huset och inte hinner reagera innan bilen är långt borta.

Winnie kollapsar och blir inlagd medan Erik gör vad han kan för att stötta henne och polisen i sökandet. Efter cirka ett och ett halvt år lämnar de Europa och flyttar till New York. Erik är övertygad om att hans dotter är död medan Winne tror att hon lever. Medan Erik försöker återuppta sitt skrivande sittandes på ett gammalt bibliotek blir Winnie allt konstigare och vill inte berätta vad hon vet. Samtidigt tar Erik hjälp av en ny vän som han mött på biblioteket och som dessutom råkar vara en före detta privatdetektiv.

Erik är bokens huvudperson och allt berättas genom honom och hans tankar och handlingar. Det är tillbakablickar i deras tidigare liv, hur de träffades och olika saker som inträffat, vissa tillfällen mer underliga än andra. Det är tydligt att den här boken skrevs under Nessers New York-tid och att han älskade att bo där. Boken kan få många att vilja flytta dit och röra sig bland caféer, restauranger med mera.

Efter att han betat av ett antal Nesser-böcker är stilen välbekant och eftersom jag dessutom lyssnar på dem, inlästa av Håkan Nesser blir rösten och stilen extra välbekant.

Jag ska inte hymla med att Barbarotti-serien förblir mina favoritböcker av Nesser tillsammans med Levande och döda i Winsford. Däremot föredrar jag den här boken framför Van Veeteren-serien. När jag googlar på den här boken jämför många den med Paul Austers böcker och det finns tydligen likheter. Jag har själv inte läst något av Paul Auster och kan inte tillföra något här mer än att jag känner att jag någon gång borde läsa något av honom.

Jag tyckte om Maskarna på Carmine Street men den slog inte an på mig lika mycket som flera av hans andra böcker. Kanske blev Erik Steinbeck lite för opersonlig för mig. Hans liv runt honom var för kaotiskt och det fanns inte människor som han verkligen stod nära eller verkade vilja stå nära. Om han visade känslor så handlade det mer om irritation och frustration. Kärleken till frun och dottern fanns där men kom inte fram tillräckligt starkt som motvikt. Samtidigt kändes han väldigt äkta på utsidan just därför. Vissa män kan upplevas på det här sättet eftersom de inte visar så mycket känslor utåt. Men här får man även ta del av hans tankar och där hade jag behövt lite mer sorg eller kärlek för att jag skulle känna fullt ut för honom.

Nu handlar det här om detaljer bara. Eller att jag inte blir lika förvånad och tagen av hans stil på hans nuvarande fristående böcker. Håkan Nesser är en utmärkt författare och att lyssna på hans böcker är faktiskt en njutning. Maskarna på Carmine Street är en väl läsvärd bok!