En speciell roman som beskriver utmaningarna med att vara svart och kvinna!
Handling: Amma är en radikal pjäsförfattare som i medelåldern ser sin karriär ta fart. Nu ska hon sätta upp en pjäs på National Theatre, ett genombrott som förunnats få svarta dramatiker. I publiken sitter gamla vänner och partners, var och en med sin egen historia, och med olika erfarenheter av att leva som svart i England. Flicka, kvinna, annan är en kollektivroman där tolv öden interfolieras. Tillsammans skapar rösterna ett modernt körverk som tagit världen med storm.
I hyllvärmarutmaningen #färggladahyllvärmare2025 så var temat för augusti Randig och vad passar då inte bättre än en bok tillägnad LGBTQI-personer m.m. Och där delar av boken är randig på omslaget. Nu var boken ett gränsfall till hyllvärmare men den har i alla fall legat hemma i över ett år och väntat.
När jag sen öppnade och skulle börja läsa var jag nära att ge upp direkt. Boken saknar punkter! Och har bara stor bokstav i början i bland. Den är även rätt poetiskt skriven vilket gör den mer svårläst. Översättaren är själv poet så jag kan ändå känna att texten är genomarbetat och vad jag läst så har ingen stört sig på översättningen i sig.
I boken får vi träffa tolv olika kvinnor där varje kvinna har sitt kapitel. Och varje kvinna känner ett antal andra kvinnor så det blir väldigt många olika namn att försöka komma ihåg. Och här och var finns det en koppling mellan vissa av dem.
Vissa historier är väldigt gripande och engagerande och läsningen flyter på när det är mer sammanhängande stycken och där texten flyter. Men varje gång jag började min lässtund så kom jag inte ihåg vilken kvinna jag läste om och vad som hänt innan. Det var lite som att börja om i en ny bok gång på gång. Ett tag funderade jag på att backa och börja skriva upp alla namn och rita kopplingarna. Men sen bestämde jag mig att för att bara försöka njuta av texten istället och människorna vi får lära känna genom boken.
Många av kvinnornas öden griper mig. I synnerhet de äldsta kvinnorna som fått möta så mycket mer rasism. Och där det inte ens var tänkbart att visa att man ibland/alltid föredrog det egna könet. En av historierna handlar om Megan/Morgan som visar hur mycket mer komplext det blivit nu för tiden kring definitionerna och vad som är vad.
Jag är kluven till boken. Jag förstår hyllningarna. Men jag kommer nog ganska snart glömma stora delar av boken eftersom den handlade om så många olika kvinnor att de tillslut flyter ihop. Däremot kommer jag att minnas små bitar här och var gällande att vara kvinna och svart i England, även om jag kanske inte minns att det var just från den här boken.
Betyget blir tre av fem där jag verkligen uppskattade vissa delar. Men samtidigt blev det för splittrat med alla personer så det gick mer åt att vara en novellsamling samt att läsflytet inte gick att få till periodvis på grund av hur texten var skriven.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar