Handling: Jess Thomas' liv suger. Hennes man har stuckit och hon tvingas ha dubbla jobb för att försörja sina två barn. Styvsonen Nicky kommer ständigt hem från den ruffa kommunala skolan med nya blåmärken, och stänger in sig med datorn på sitt rum. Dottern Tanzie är lite av ett mattegeni, men när hon erbjuds en plats på en trevlig privatskola räcker pengarna inte till. Om hon inte kan vinna första pris i Skottlands matematikolympiad? Men Jess har varken bil eller pengar till tågbiljetter. IT-miljonären Ed, med ett eget kaotiskt förflutet, blir av en tillfällighet deras riddare i skinande rustning. När han erbjuder sig att köra den lilla familjen, inklusive illaluktande hunden Norman, tvärsigenom England till Skottland är det hans första osjälviska gärning på åratal - kanske någonsin. Men kommer de att hinna? Och om de gör det - kommer deras problem att vara över?
Då och då är det skönt att läsa en feel-good-roman men jag blir ofta besviken för många är lite för förutsägbara och ytliga. Ur vissa perspektiv är den här också förutsägbar och följer det klassiska mönstret. Men däremellan finns det så mycket mer.
Jess Thomas har det verkligen tufft. Hon kämpar för att vara en bra människa och mamma men hon har väldigt mycket emot sig. Jojo Moyes beskrivning av Jess Thomas familj verkligen berör mig och det känns äkta. IT-miljonären Ed känns kanske mer som en karikatyr. Men det går bra ändå. Han vägs upp av en syster som visserligen bara spelar en biroll i sammanhanget men som gör honom mer mänsklig.
I det stora hela är det här en mycket läsvärd bok bara man står ut med lyckliga slut.
Måste verkligen få tid att läsa böckerna av Moyes som står i min bokhylla. Tror jag har fyra stycken.
SvaraRaderaOj, ja då är det nog dags. Jag tror att du skulle gilla dem.
Radera