Den första boken om Manon Bradshaw!
Handling: Manon Bradshaw är 39 år gammal, och även om hon är en respekterad medlem
av poliskåren och älskar sitt jobb önskar hon sig ett helt annat
privatliv. Manon är singel, längtar efter barn, och stämpeln desperat
medelålders kvinna närmar sig. En sen kväll, efter ännu en katastrofal
nätdejt, sätter hon som vanligt på polisradion för att låta dess
bakgrundsljud vagga henne till sömns och hör ett meddelande som får
henne att omedelbart bege sig till en förbryllande brottsplats.
Edith
Hind student vid Cambridge och den vackra dottern till den kungliga
familjens läkare har varit försvunnen i nära tjugofyra timmar. I hennes
hem finns få ledtrådar: några blodstänk i köket, hennes telefon och
nycklar som lämnats kvar, och den öppna ytterdörren utan tecken på
åverkan. Manon förstår att fallet kommer att bli stort och att varje
sekund är avgörande för om Edith kommer att hittas levande eller inte.
Allteftersom sökandet utvidgas och trycket från media ökar, kommer fler
av Ediths hemligheter fram: hennes krångliga kärleksliv, och hennes
underliga beteende före försvinnandet.
Utan tydliga ledtrådar
tvingas Manon använda sin skicklighet och intuition för att lösa fallet,
och det hon upptäcker får chockerande konsekvenser, både för Ediths
familj och för Manon själv.
Manon Bradshaw är polisinspektör och trivs med att jobba som utredare. Så mycket hon nu kan trivas med något. Hon är inte en särskilt positiv person men när hon väl fastnar för något/någon så går hon helt upp i det. Kring sig har hon ett antal poliser och vi får lära känna några av dem lite närmare. Dessutom känner hon sin biologiska klocka ticka då hon är singel och närmar sig 40 år.
Jag kan inte säga att jag fallit helt för Manon. Hon är definitivt inte en lätt person att tycka om. Men hon började förmänskligas under den här boken och jag kan tänka mig att hon kan växa som person under kommande böcker eftersom hennes liv börjar förändras.
Det huvudsakliga fallet Manon jobbar med handlar om att en student försvinner. Hennes far visar sig röra sig i finare kretsar vilket får pressen väldigt intresserade vilket i sin tur gör arbetet rätt besvärligt.
Vi får främst följa Manon i sökandet efter Edith. Men det finns fler röster som till exempel Davy, en av Manons närmaste kollegor och oftast betydligt mer positiv till sinnet, Miriam, Ediths mamma och Helena, Ediths närmaste vän. Genom de två senare lär vi känna Edith lite närmare.
Det här känns som en väldigt brittisk deckare. Det är vinter och inget vidare väder. Man går på puben och dricker. Det är fokus på besparingar. Pressen finns som ett ständigt hot och det läcker information. Det finns inkompetenta chefer.
Jag är glad att jag kunde läsa boken rätt sammanhängande. Jag tror att den vinner på det eftersom tempot är rätt lågt och med bara korta stunders lästid blir det nog inte så bra.
Mitt betyg blir 4-.
Den här pratade de om på TV någon kväll för ett bra tag sedan. Då var det första gången jag hörde talas om den, vad jag minns, men jag blev väldigt nyfiken. Jag är fortfarande nyfiken 🙂
SvaraRaderaJag tror att den här kan passa dig! :-)
Radera