Handling: Som ensamstående mamma har Åsa och hennes son alltid varit nära. Men relationen förändras när sonen träffar en ny flickvän som snart blir gravid. Åsa gör sitt bästa för att knyta an till sin nya svärdotter, men då Åsa försöker hjälpa till uppfattas hon som gränslös. Det blir början på en konflikt som kommer att splittra hennes familj.
Det blir smärtsamt uppenbart för Åsa att den viktigaste personen i sonens liv inte längre är hon själv, utan svärdottern och den nya familjen. Och när Åsas egen mamma går bort, står hon plötsligt alldeles ensam.
Det här är en bok som jag sett många positiva omdömen om och jag tror att alla i som lever eller har levt i en relation kan relatera till boken. På ett eller annat sätt. I bästa fall för att det varit precis tvärt om.
Åsa har varit en ensamstående mamma till Andreas under större delen av Andreas liv och de har en väldigt nära relation. Men när Andreas blir kär i Josefin ändras allt. Hon är inte alls särskilt intresserad av att umgås med Åsa som älskar när det är liv och rörelse - och där hon själv är i fokus. Josefin föredrar att inte ha något överdrivet umgänge med Åsa och är dessutom mån om att en hel del egentid.
Vi får historien berättad ur de tre huvudpersonernas perspektiv. Men det är Åsa som får höras mest vilket kanske är lite synd. För länge har jag svårt att se vad som gör att det blir så fel. Men det är ju för att vi får början av historien helt genom hennes egna ögon och hon förstår ju såklart inte själv.
Boken väcker många känslor i mig och jag har svårt att lägga den ifrån mig. Självklart går tankarna till min egen svärmor och trots att vi är väldigt olika som personer har hon varit väldigt mån om att inte vara just en sån här svärmor och riskera att det blir en schism. Plus att hon aldrig visat något minsta negativt mot mig.
Jag är glad att jag läste boken som var svår att släppa och som väckte en hel del tankar. Så betyget blir en stark fyra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar