fredag 24 oktober 2025

Håll er borta av Iris Lindholm

Andra delen i Ålandsmorden!

Handling: Ålänningen Adam Svärd har slagit igenom som fotograf i New York och återvänder nu hem för att visa upp sina tavlor. Hans tre barndomsvänner reser också till ön, för första gången på 16 år, för att gå på vernissagen. Det hela verkar lyckat tills en bomb sprängs under välkomsttalet, och det får förödande konsekvenser. Men vem ligger bakom attentatet och vad var syftet? Frisören Agnes är med utställningen och får av en händelse reda på nyckeln till mysteriet. Den leder tillbaka till en händelse på Åland en sommar för många år sedan och Agnes försöker nysta ut sanningen samtidigt som hennes privatliv ställs på ända.

Uppläsare: Gunilla Leining

För ett och ett halvt år sen lyssnade jag på första delen i serien. Och inser än en gång att tiden sprungit iväg. Den första delen var kort och eftersom det var den första boken där huvudkaraktärerna ska presenteras så blir själva historien runt dem rätt tunn. Den här boken är lite längre och vi känner frisören Agnes och människorna runt henne. 

I stället får vi i andra boken lära känna ett gammalt kompisgäng som samlas på Åland efter att ha flyttat iväg till lite olika länder eller städer. Anledningen är att en av dem, Adam, ska ha en fotoutställning i Mariehamn efter att tidigare slagit igenom som fotograf i New York. Vår huvudperson Agnes blir inblandad eftersom hon får äran att klippa Adam samma dag som utställningen och hon bestämmer sig dessutom själv för att gå och se på fotografierna med sin pojkvän och kompis m.m. 

Behållningen för mig är helt klart att den utspelar sig på Åland. Jag ser verkligen Mariehamn framför mig när jag lyssnar vilket är mysigt. Historien är engagerande och håller ett snabbt tempo. För mig personligen är huvudpersonen Agnes lite väl snabb och impulsiv men det är ju samtidigt det som skapar det rappa tempot i boken. Hon har också hjärtat på rätt ställe så hon är ändå en sympatisk person. Sen finns det väl några få saker som minskar trovärdigheten men det är ju inte ovanligt i deckare. 

Betyget blir en trea även här men jag tyckte bättre om den här än den första delen. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar