Handling: Den dödsdömde mördaren Melvin Mars räknar ner timmarna till sin avrättning för det våldsamma mordet på sina föräldrar tjugo år tidigare, när han plötsligt beviljas ett oväntat uppskov. En annan man har erkänt brottet.
Amos Decker, nyanställd på FBI, intresserar sig för Mars fall efter att han upptäckt slående likheter med sitt eget liv: Båda männen var duktiga fotbollsspelare med lovande
karriärer som slogs till spillror av liknande incidenter båda männens familjer mördades brutalt. Och i båda fallen erkände en annan man mordet flera år efter dådet. Bekännelsen har potential att göra Melvin Mars till en fri man. Men vem vill befria Mars från fängelset? Och varför nu?
När en medlem i Deckers team försvinner, blir det tydligt att något mycket större och mer olycksbådande än bara en dömd brottslings liv står på spel. Det kommer krävas Deckers fulla potential för att stoppa en oskyldig man från att avrättas för ett brott han inte begått.
Den andra boken i serien tar vid strax efter att den första slutade. Amos Decker och Alexandra Jamison ska ingå i en specialgrupp inom FBI och jobba med speciella fall under agent Bogart. Men när Decker är på väg till jobbet så hör han talas om Melvin Mars på radion. En man som han har mött i ungdomen på planen och som har suttit i fängelse i tjugo år för mord på sina föräldrar. Men där nu en annan trätt fram och tagit på sig skulden. Precis innan det var dags för Melvin att avrättas.
Jag måste säga att boken är väldigt spännande och tar lite olika vändningar. Så allt är verkligen inte som det ser ut först. Vissa saker kan man gissa sig till men inte allt. Samtidigt tycker jag att de handlar rätt naivt i vissa stunder och inte har en tanke på att t.ex avlyssning kan ske. Men Deckers styrka ligger ju inte i att tänka så utan i hans otroliga och fotografiska minne som härstammar från hans skada. Den delen gör ju boken lite speciell också och hur han kopplar ihop saker.
Sen suckar jag över hur karaktärerna beskrivs och hur stereotypt det är. Dessutom är alla kvinnor vackra. Med männen är det inte helt tydligt. Det vi vet är att Amos Decker är att han definitivt är väldigt överviktig.
De tre kvinnor som förekommer mest i boken och hur de beskrivs:
"Hon var lång och söt med brunt hår och hennes uttrycksfulla ögon lyste upp när hon fick se Decker."
"Mary Oliver var runt trettiofem med kortklippt rödbrunt hår och fyrkantiga glasögon över gnistrande gröna ögon. Hennes kantiga, attraktiva ansikte pryddes av fräknar."
"Hon närmade sig fyrtio, hade kortklippt ljusblont hår, ett smalt, attraktivt ansikte, fyllig mun och gnistrande blå ögon. Kroppen var lång och atletisk, höfterna smala, axlarna symmetriskt breda."
De mest förekommande männen beskrivs så här:
"Och även om han inte var enorm var han inte heller liten. De flesta människor såg upp till honom, om än bara för att de var tvungna till det. En och nittio, så jämnt att det nästan var fånigt. ... Han vägde fortfarande över hundra kilo. Inget fett, bara stenhårda muskler. Ingen dålig prestation med tanke på vilken skit de serverade här i stället för mat..."
"Han var en stor man, hundranittiofem centimeter lång och vägde någonstans mitt emellan hundrafyrtio och hundraåttio kilo - exakt hur mycket berodde på hur mycket han åt vid en viss måltid."
"Han var en bra bit över fyrtio, lång och vältränad med mörkt hår med tilltalande inslag av silver. Han ägde den lågmälda auktoritet som man får av att föra befäl över andra under besvärliga uppdrag."
"Han var ungefär hundraåttio centimeter lång och vägde drygt åttio kilo. Precis som Bogart var han mycket vältränad och såg ut att kunna springa hur långt som helst utan att bli andfådd. Det mörka håret var militäriskt kortklippt, pannan naturligt rynkad, blicken i de ljusbruna ögonen intensiv, ryggraden garanterat lika rak som den randiga slipsen. Det fanns inget inbjudande eller välkomnande hos honom. Han såg ut att vara konstant allvarlig. "
Men det känns tyvärr lite som att det tillhör genren. Många chiclit är nog inte det minsta bättre och det är nog en stor faktor till varför de aldrig kommer tillhöra "fin-litteraturen". Och trots det här så gillar jag böckerna mycket för spänningen och att bli road för stunden. Däremot är det inga böcker jag minns sen efteråt särskilt väl. Mer känslan av teamets samarbete.
Trots beskrivningarna i karaktärerna och att deras handlingar ibland känns lite väl naiva så får boken betyget en svag fyra. Mycket just för spänningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar