Handling: En liten flicka skickas till fosterföräldrar utan att veta när hon
kommer att återvända. I främlingarnas hus får hon för första gången
uppleva vad trygghet och kärlek är. Det tredje ljuset räknas i dag som
en en modern klassiker på Irland.
Bill Furlong beger sig en tidig
morgon, strax innan jul, till klostret utanför staden för att leverera
kol, men innan dagen är slut har han konfronterat mörkret och tystnaden i
en stad som kontrolleras av kyrkan. Små ting som dessa är den
fristående uppföljare vi väntat på i elva år.
Den här boken läste jag tack vare @kaffeochkultur:s världsutmaning där Irland är landet under juni. Och än en gång får jag läsa en liten guldklimp tack vare den.
Jag tyckte titeln var lite konstig eftersom jag inte förstått att det handlade om två längre noveller men kom sen till klarhet. Båda novellerna grep verkligen tag i mig. När jag läst den första trodde jag inte att den andra kunde bli lika bra. Men den grep mig ur vissa perspektiv mer än den första.
I den första är en flicka huvudpersonen och hennes pappa kör henne till ett par där hon från att ha haft massa syskon runt sig plötsligt blir det enda barnet. Hon blir också sedd på ett sätt som hon aldrig tidigare blivit.
Den andra novellen handlar om en vuxen gift man med fem döttrar. Livet lunkar på för honom men i honom finns det en gammal sorg. Och ett besök i klostret väcker upp många dolda känslor i honom.
Dessa två noveller är väldigt olika men båda belyser problem som funnits (finns?) på Irland utan att vara särskilt tydlig med grundproblemet. Men smärtan blir väldigt tydlig när jag läser novellerna. Den här boken skulle också passa väldigt bra i en bokcirkel för den väcker så många känslor och frågor. Och tankar om moraliska dilemman.
Betyg 5!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar