Handling: Reacher går dit han vill, när han vill. Den här morgonen promenerar han 
västerut, under en skoningslös ökensol i Arizona, när han stöter på 
någonting märkligt. En bil har krashat in i det enda trädet på flera 
kilometers avstånd. En kvinna ligger hopsjunken över ratten. Men hon är 
inte död. Inget är som det verkar.
Kvinnan, Michaela Fenton, är 
en FBI-agent som letar efter sin tvillingbror. Reacher är bra på att 
hitta folk som inte vill bli hittade, så han erbjuder sig att hjälpa 
till, trots att han känner att Fenton döljer något för honom.
Brodern
 har hamnat i fel sällskap, i ett gäng med en skrämmande ledare. Reacher
 tar sig in till stan för att presentera sig själv för detta mystiska 
gäng, men det kommer bli svårt att få några svar. Flera av dem verkar 
hellre vilja dö än avslöja sina hemligheter.
Böckerna om Jack Reacher har för mig blivit lite som snabbmat för mig. Jag kan verkligen gå och längta efter det men efter några tuggor så är det inte så kul längre (ja, jag uppskattar inte alls snabbmat längre på samma sätt som jag gjorde för rätt många år sen). Och tyvärr så är den här boken inget undantag.
Precis som i många serier så gillar jag att återse huvudpersonen och se vad som händer. Men efter tjugosex böcker så är inte handlingen särskilt spännande och det känns som det blir allt mer våld i dem. Eller så tänker jag mer på det eftersom jag rätt snabbt tappar intresset för handlingen.
Sen har ju Lee Childs bror Andre tagit över mycket av skrivandet även om Lee Child fortfarande är med och bollar. Och jag kan inte säga att jag uppskattat dem mer för det. Enligt en artikel jag läst så kommer Andrew modernisera problematiken lite mer där hoten är lite mer digitala eller mer enligt dagens teknologi. Och just det är väl inte något jag misstycker om. Men ändå gick inte den här boken hem hos mig.
Jag har nog mest uppskattat böckerna där det blir någon koppling till hans dåtid lite mer tydligt. Eller i alla fall någon där han skapar relationer till några fler människor än bara en (eller max en åt gången).
Så den här boken får betyget 2+ av mig. Men gissningsvis kommer jag inte kunna låta bli nästa bok för det. 

 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar