söndag 20 februari 2011

Flickan under jorden av Elly Griffiths

Tillslut kom den här boken i min ägo och den behövde inte vänta länge på att bli läst. Och det bästa av allt var att jag trots höga förväntningar inte blev besviken. Det enda tråkiga var att den tog slut lite för fort.

Handling: I sumpmarken utanför Kings Lynn i Norfolk hittar polisen människoben. Man misstänker att det är kvarlevorna efter Lucy Downey, en flicka som kidnappades för tio år sedan, och kallar in arkeologen och benexperten Ruth Galloway. Det kommer att förändra hennes liv för alltid.

Den överviktiga Ruth Galloway närmar sig fyrtio och har försonats med tanken på att hon kommer att vara singel resten av livet. Hon bor ensam med katterna och radion som enda sällskap och föreläser på universitetet. När Ruth undersöker benen visar det sig, till kriminalkommissarie Harry Nelsons besvikelse, att benen är mer än tusen år gamla.

Ända sedan Lucy kidnappades har Nelson fått mystiska brev som innehåller referenser till rituella offer. När ännu en flicka försvinner och Nelson får ett nytt brev ber han Ruth om hjälp med att tolka breven. Samtidigt som Nelson och Ruth närmar sig varandra visar det sig att Ruth svävar i livsfara för att hon hjälper polisen. Jakten på kidnapparen blir en kamp mot klockan för både den försvunna flickan och Ruth själv.


Det här var en deckare helt i min smak. En gång i tiden älskade jag Patricia Cornwells böcker (innan de spårade ur) och det har funnit flera författare som skrivit liknande böcker som jag också tyckt mycket om. Jag gillar att jag kommer att få följa Ruth Galloway och Harry Nelson i fler böcker och ser fram emot att läsa Janusstenen framöver. Fast jag väntar nog till den finns på pocket. Miljöbeskrivningarna känns levande och ofta lite ruggiga och det enda stora minuset är att den känns lite för tunn.

2 kommentarer:

  1. Finns på min "Att läsa"-lista också! Även jag har rätt höga förväntningar på den då jag hört så mycket bra om den.

    SvaraRadera
  2. Det är alltid jobbigt när förväntingarna är höga men den här höll trots allt!

    SvaraRadera