Det som göms under sten av Thomas H. Cook

Spännande och lite obehaglig.

Handling: David och Diana Sears uppfostras av sin paranoida schizofrena pappa, som ideligen plågar dem med sina märkliga intellektuella frågelekar och sina skrämmande raseriutbrott. I pappans förvridna värld existerar David bara i sin briljanta systers skugga - det är hon som ska uträtta storverk i livet! När fadern dör är David glad över att systern förefaller att kunna gå vidare. Hon gifter sig med en begåvad biokemist och de får en son, Jason. Men det står snart klart att Jason inte är som andra barn, man misstänker att han ärvt morfaderns sjukdom. När han sex år gammal hittas drunknad i en sjö i närheten av familjens egendom är Diana är övertygad om att han blivit mördad, och att hennes man är den skyldige, trots polisens slutsats att det hela var en olyckshändelse. Hon har inga bevis, bara en "inre röst" som avslöjat sanningen. Världen är hennes enda vittne, och hon hävdar att stenarna kan tala och berätta vad de sett. Per fax och mejl börjar hon sända David tidningsurklipp om äldre mordfall, och denne vet först inte vad han ska tro. Kan sorgen ha gjort att den mentalsjukdom som präglat deras familjehistoria till sist kommit ikapp henne? Eller ligger det något i Dianas påstående att ett mord är begånget? När hon drar in även Daves lättpåverkade tonårsdotter i sina förvirrade teorier börjar hennes maniska beteende till slut bli omöjligt för honom att ignorera, och han börjar frukta för sin familjs säkerhet. 

Den här har jag fått av Boksnoken när jag fyllde år. Jag har varit lite orolig att det skulle vara väldigt obehaglig men när jag väl började läsa så flöt hela boken på. Det var inga problem alls trots att den var lite obehaglig.

Bokens huvudperson är David och boken börjar med att han sitter tillsammans med kommissarie Petrie i ett förhör. Här vet vi inte alls vad som hänt men får bit för bit veta vad som hände före och efter att Jason dog. I hela boken återkommer del för del av förhöret och del för del går vi tillbaka och är med när det hände. Det berättarsättet fungerar mycket bra för mig. Jag har generellt svårt för antydningar i böcker om vad som ska komma att hända senare men när man här får det berättat direkt som en form av svar fungerar det mycket bra.

Genom boken finns en oro över vad som ska hända och i synnerhet med dottern Patty som dras med i sin fasters tankar om att Jason blev mördad.

Den som göms under sten var definitivt läsvärd och kan nog finnas kvar lite längre i tankarna än många traditionella deckare. Tack Boksnoken för att jag fick den!