Kråkflickan av Jerker Eriksson och Håkan Axlander-Sundquist

En obehaglig och hemsk bok!

Handling: Psykoterapeuten Sofia Zetterlund utreder två klienter: Samuel Bai, barnsoldat från Sierra Leone och Victoria Bergman, en kvinna mitt i livet, bärande på ett stort, oläkt sår från barndomen.

Två olika människor med samma problematik: de visar båda tecken på multipla personligheter.

Samtidigt hittas en ung pojke död i ett buskage. Kroppen är svårt sargad. Torterad? Han är av utländsk härkomst och ärendet får låg prioritet då pojken saknar historia. Saknad av ingen?
Kriminalkommissarie Jeanette Kihlberg och terapeuten Sofia ställs inför samma fråga: hur mycket lidande kan en människa utsätta andra för innan hon själv upphör att vara människa och blir ett monster?
När de två kvinnliga utredarna dras alltmer till varandra kommer svekets krafter att hota även äppelträdsidyllen i Gamla Enskede.

Den här var bra men hemsk och jag klarade inte av att streckläsa den. Den var lite för obehaglig helt enkelt. Jag är inte helt såld på den och är osäker på om jag kommer läsa bok två som redan finns ute (blir tre totalt). Ibland påminner den lite om Hypnotisören i just obehagskänslan, våldet, de psykiskt sjuka. Sen känns det som författarna försökt tillfredsställa alla grupper av deckarläsare med inslag av det mesta som kan finnas i en deckare.

Men visst finns det en nyfikenhet på hur det ska gå och kanske blir nyfikenheten så pass stor så jag införskaffar bok två.

I det sista regnet av Janesh Vaidya

En underbar, tänkvärd och vacker bok!

Handling: Berättaren är på väg tillbaka till sin hemby i Kerala i södra Indien. Det är strax före en våldsam regnperiod. Han minns sin uppväxt där hans älskade farmor var den som stod honom allra närmast. Under dagarna som följer sker händelser som förändrar hans syn på livet. Samtidigt väcks många känslor hos byns invånare, känslor som varit fördunklade under alltför många år.

Författaren manar fram magiska händelser och berättar om oemotståndliga människor i en liten vacker by i Kerala vid södra Indiens kust. Det här är inte bara en färgstark barndomsskildring utan också en roman om livsvisdom och om kärleken till livet.

Precis som flera andra uttryckt sig så känns den här mer biografisk än skönlitterär vilket inte gör den sämre på något sätt. Berättarens farmor praktiserar ayurveda i byn och är mycket klok. Hon bor också med pojken och hans mamma och tar en stor del av hans uppfostran de första åren.

Trots att många visdomsord är självklara så är det ändå bra att bli påmind om dem för det är lätt att glömma bort självklarheter i dagens stressamhälle. Men allt är inte självklarheter utan visdomsord som man faktiskt behöver fundera lite på. Nu för tiden läser jag sällan om böcker men den här skulle jag nog kunna tänka mig att läsa om och då fokusera på budskapen mer än handlingen. Eller så köper man Janesh Vaidyas bok om Ayurveda istället.

Ögonbindeln av Siri Hustvedt

Siri Hustvedts debutroman som jag av en slump hittade på biblioteket.

Vi får följa Iris Vegan som studerar på Colombia University i New York. Hon lever själv under väldigt knapra förhållanden. Boken skildrar olika möten hon gör med starka personligheter och stundtals känns det som man läser en novellsamling förutom att huvudpersonen är densamma.

Hon jobbar extra åt en Mr Morning som vill att hon ska läsa in detaljerade beskrivningar av saker som tillhört en mördad kvinna. Hon går med på att fotograferas och en av bilderna väcker stora känslor. En svår migrän leder till en sjukhusvistelse med nya möten och ett forskningsuppdrag hos en professor leder till en kärlekshistoria och även långa nattliga ensamma vandringar där hon undrar vem hon egentligen är.

Här kunde jag ibland känna igen känslan som jag fick när jag läste Vad jag älskade. Det är något speciellt med Siri Hustvedts sätt att skriva och den här väckte mer känslor hos mig än boken Sorgesång som lämnade mig rätt oberörd medan boken Vad jag älskade hör till en av de bästa böcker jag läst.

Iris Vegan har det inte lätt och gör det inte lätt för sig heller. Samtidigt träffar hon på många intressanta personer som av olika skäl dras till henne eller hon till dem. Boken bygger på mötena och känslorna som personerna bakom mötena väcker.

Efter att ha läst den här kommer jag vid tillfälle leta upp Lily Dahls förtrollning som jag också vill läsa.

Den femte årstiden av Mons Kallentoft

En bok som inte var lätt att lyssna på.

Handling: Det är tidigt i maj som den unga barnfamiljen på skogspromenad utanför Linköping hittar det svårt sargade liket. Det är otäckt välbevarat och spåren efter tortyr på kvinnokroppen är bara alltför tydliga. Den femte årstiden är den femte delen i den kritikerhyllade serien om Malin Fors vid Linköpingspolisen. Kriminalinspektör Malin Fors tycker sig omedelbart se likheter med fallet Maria Murvall, den unga kvinna som hittades våldtagen och brutalt misshandlad i skogen för flera år sedan och som sedan dess varit okontaktbar där hon sitter inspärrad på Vadstena sjukhus. Av en slump träffar Malin en psykolog från St Lars i Lund som berättar om ett liknande fall, och plötsligt tycks Maria bara vara en liten pusselbit i något mycket större. Men vad är det som är så fruktansvärt att det inte går att tala om? Malin, som länge varit besatt av att få veta vad som hände Maria, är fast besluten att ta reda på sanningen, oavsett vart det kan föra henne.

Det blev inte bara fyra böcker om Malin Fors utan fem. Och den här var oerhört brutal och hemsk att lyssna på. När man läser en bok kan man skumma när scenerna blir allt för hemska men när man lyssnar går präntas varje detalj in i en långsamt och brutalt. Att spola skulle förstöra boken. Att få lyssna på hur en man torterar en kvinna på ett fasansfullt sätt är oerhört obehagligt. Men trots det kändes det bra att få fortsätta att följa Malin Fors. Att se hur hon hanterar att vara nykter alkoholist. Att leva med en nya man. Att ha en utflugen dotter. Och Malin Fors är inte känd för att göra livet lätt för sig.

Kallentoft har annars ett poetiskt språk som passar väldigt bra att lyssna på. Torsten Wahlund gör som vanligt ett bra jobb som uppläsare. Att de döda får röster har jag inget alls emot men jag har däremot lite svårt för att de döda alltid är så oerhört verbala. Det blir vackert men samtidigt lite för overkligt.

I det stora hela tycker jag den här boken var bra. Den är inte hans bästa men den håller ändå en hög nivå som de brukar göra. Och den här boken känns mer som ett avslut än den förra.

Vinterdöd av Rennie Airth

Det här är den tredje och sista delen om John Madden.

Handling: London, november 1944. Den vinterkalla staden är mörklagd på grund av kriget. En ung polsk flicka hittas brutalt mördad. Det visar sig att den unga flickan arbetade på den pensionerade kriminalkommissarien John Maddens gård och han dras in i utredningen. Tyngd av samvetskval bestämmer han sig för att hjälpa sina gamla kollegor vid Scotland Yard, Angus Sinclair och Billy Styles, att lösa fallet.


Polisens resurser är begränsade i ett London som får ta emot flyktingar från stora delar av ett krigshärjat Europa. Snart inser man att mordet har sin lösning i händelser som inträffade för flera år sedan och att mördaren kommer att slå till igen. Kan Madden stoppa honom i tid?

Jag har länge längtat efter den här boken. Det nästan tio år sen jag läste den första och den hör hör nog till de bättre jag läst i deckarväg. Det blir ett kärt återseende av John Madden som nu blivit rätt mycket äldre (den första boken utspelar sig 1921 och den andra 1932).

Det är inte samma fokus på John Madden i den här boken vilket på ett sätt är lite tråkigt men å andra sidan tycker jag om de andra man träffar på (de flesta är även de gamla bekanta). Det som ändå gör att Rennie Airths deckare bryter av den enorma mängd deckare som finns är just beskrivningen av det dåtida England som i mitt tycke görs på ett väldigt bra sätt. Tidsandan lindas mycket diskret in men man ser ändå miljöerna framför sig.

Även om det här blir Rennie Airths sista bok om John Madden hoppas jag att det inte är hans sista deckare om det dåtida England. Tyvärr är risken stor med tanke på hur långt det är mellan böckerna och att han redan är runt 76 år (född 1935).

Sommarläsning

Efter ett (eller faktiskt två biblioteksbesök) och en Adlibrisbeställning har min hög med olästa böcker utökats rejält under sommaren.

Inköpta
Bennett Alan, Drottningen vänder blad
Gustafsson Sandra, Svedd
Rankin Ian, Misstro
Samartin Cecilia, Señor Peregrino
Sundström Josefin, Vinteräpplen
Vaidya Janesh, I det sista regnet
Östlundh Håkan, Dykaren

Kallentoft Mons, Den femte årstiden (mp3-bok)

Lånade böcker med lång lånetid
Adiga, Aravind, Mellan attentaten
Airth, Rennie, Vinterdöd
Ali, Monica, Brick Lane
Eriksson, Jerker, Kråkflickan
Hasan, Anjum, Bort, bort
Hāladāra, Bebi, Från mörker till ljus
Hustvedt, Siri, Ögonbindeln
Indriðason, Arnaldur, Mörka strömmar
Rosnay, Tatiana de, Bumerang
Thúy, Kim, Ru

När livet stannar av Malin Sävstam

Den här boken är fruktansvärd sorglig. Jag grät mig genom första halvan som beskriver tsunamin, förlusten av hennes två yngsta barn och mannen och den närmaste tiden efter.

Handing: Jag vet nu att man inte dör av sorg, skrev Malin Sävstam i sin dagbok nästan ett år efter flodvågskatastrofen, då hon förlorade två av sina tre barn, sin man och tre nära vänner. Då hade hon gått igenom en tid när hon kände det som ett straff att hon själv hade överlevt. Nu har hon skrivit en oerhört gripande bok om vägen tillbaka till viljan att leva. Där finns oändlig smärta och kaos, men också spirande hopp och okuvlig livskraft. En lång rad privata och professionella vänner har stöttat Malin och sonen Axel under de svarta åren efter katastrofen.

Att förlora stora delar av sin familj måste vara något fruktansvärt! Och det märks i hennes självutlämnande bok. Kvar några dagar efter tsunamin finns hon och hennes äldste son. Visserligen omgivna av vänner och släkt men de kunde inte lindra den fruktansvärda sorg som river i dem. Däremot kunde vänner och släkt se till att hjälpa till med allt praktiskt och se till att de inte föll ihop totalt. Men de var nog båda så nära botten som man kan vara. Nu är det visserligen Malins sorg man får följa och den är extremt självutlämnande. Och jag kan förstå att vissa kan uppleva den egoistisk. För sorgen är inte snäll mot hennes närmaste, i synnerhet inte mot sonen alla gånger. Sonen som var mitt i sin tonårsperiod när det här hände och på väg att börja frigöra sig. Istället förlorar han sin älskade far och småsyskon och hamnar i sorg, oro och trots. Hans mamma saknar sina yngre barn och den närhet man så naturligt får från yngre barn och ska istället hantera en tonåring som hellre drar sig undan. Men livet går vidare och tillsammans lyckas de ta sig upp ur sitt mörka hål och fortsätta leva. Ett liv som alltid kommer präglas av deras förlust men ändå ett liv.

Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

Efter att ha läst om den här på ett antal bloggar så blev jag så pass nyfiken att jag köpte den. Att sen sonen blev sjuk precis när jag börjat läsa den gjorde att jag kunde sträckläsa den (istället för att gå till jobbet).

Handling: Engelsfors. Vackert namn, risig stad. Omgiven av djupa skogar där människor ofta går vilse och försvinner. Höstterminen har just börjat när en elev hittas död på en av gymnasieskolans toaletter. Alla förmodar att det var ett självmord. Alla utom de som vet sanningen.



En natt då månen färgats mystiskt röd förs sex tonårstjejer till den nedlagda folkparken. De har inget gemensamt. De vet inte hur de kommit dit eller varför de är där, men utan varandra kommer de inte att överleva.
 
Jag hade inte köpt den här utifrån texten ovan utan det som tilltalade mig var det som skrevs bloggarna jag läser. Att en stor del av behållningen var tjejerna som det handlar om. Hur man kan identifiera sig med en eller flera av dem och känna igen andra i dem. Hur komplex tonårsperioden kan vara. Hur olika familjer kan se ut när man skrapar på ytan. Det är den stora behållningen.
 
Att den sen innehåller mycket mer är bara positivt. Spänningsdelen har en bra balans och ger mersmak. Som tur vad är det här del 1 (av 3?) så man har mycket spännande framför sig. Men slutet på del ett känns så pass avslutat så man faktiskt kan ta en paus utan att det blir alltför jobbigt. Men hade del två funnits ute så hade jag redan köpt den. Trots att jag är vuxen och sällan läser ungdomsböcker (det här är min tredje sen jag startade bloggen).

Vickis Vintagebutik av Isabel Wolff

En riktig myspysbok som liknar En liten hattaffär på hörnet.

Handling: Vicki Swift är 34 år och har just förverkligat sitt livs dröm: att öppna en second hand-butik med inriktning på vintagemode. Hon har ett passionerat intresse för vackra designerplagg, men det som får henne att ta steget är bästa väninnans plötsliga död - en händelse som rubbar hela Vickis tillvaro. Hon kastar sig in i sitt nya arbete, stänger ute både sorg och uppvaktande män, och gläds åt att återställa kläderna till deras forna glans och sälja dem vidare till nya ägare, nya liv.


I butiken får Vicki ta del av kundernas levnadsöden och klädernas historia. En dag blir hon uppsökt av Therese Bell, en äldre fransyska som vill sälja hela sin samling av gamla fina kläder, förutom ett alldeles speciellt plagg. När Therese berättar historien om den lilla ljusblå flickkappan från andra världskrigets Frankrike, blir Vicki starkt berörd. De båda kvinnorna visar sig ha mycket gemensamt. Framför allt har de svikit en väninna på värsta tänkbara sätt. Hemligheter ur det förflutna väcks till liv genom deras möte och Vicki står plötsligt inför flera avgörande beslut.

Om man vill läsa något lätt, mysigt, lite ledsamt, romantiskt och med en historisk anda så är den här boken ett utmärkt val. Den här tillsammans med En liten hattaffär på hörnet kommer nu tillhöra några av mina favoriter i just den här genren.
 
Sen är det väldigt tacksamt att lägga handlingen i en butik eftersom det rör sig så många olika människor där och vi får förmånen att följa några av dem lite extra.

Triptyk av Karin Slaughter

En överraskande men rätt rå deckare som trots allt gav mersmak.

Handling: I Atlanta dör kvinnor för en kallhamrad mördares hand, och han signerar sina dåd med en grotesk stympning. Bevisen han lämnar efter sig är tillräckliga för att ge bränsle åt en frenetisk polisjakt, och poliskommissarie Michael Ormewood kallas till en mordplats i de illa beryktade Grady Homes i Atlanta och står inför ett av de mest brutala morden i sin karriär.



Aleesha Monroe har hittats i en trappa, badande i sitt eget blod. När det uppdagas att mordet bara är ett i en serie liknande attacker kallas Georgia Bureau of Investigation in, och Ormewood tvingas arbeta tillsammans med specialagent Will Trent en man han instinktivt ogillar. Men bara ett dygn senare exploderar det våld Ormewood ser omkring sig dagligen på hans egen bakgård. Och det verkar som om mysteriet bakom Monroes död är ofrånkomligt sammanflätat med ett förflutet som vägrar att bli bortglömt.
 
Om jag ska vara helt ärlig så var den nästan lite väl brutal för mig. Det var lite för många rejält hårdkokta och skadade personer för att fånga mig totalt. Men samtidigt var inte boken det den såg ut att vara och det på ett positivt sätt.
 
Så nästa bok Fraktur har nu hamnat i önskelistan i väntan på en pocketversion.