Handling: När en äldre dam hittas mördad drar den ambitiöse och arrogante polisinspektör Scarpa snart slutsatsen att hennes hushållerska är skyldig till dådet. Fallet är avslutat, anser både han och polisledningen. Men när kriminalkommissarie Brunetti börjar titta närmare på saken upptäcker han att bevisen mot hushållerskan inte håller. Han beslutar sig för att lösa det hela på egen hand. Men eftersom ledningen inte vill att han arbetar vidare med fallet, blir Brunetti tvungen att använda sig av ljusskygga metoder för att hitta den skyldige.
Jag tycker mycket om Donna Leons beskrivningar av Venedig och maten. Men jag tycker så klart mindre om beskrivningen av korruptionen som härjar. Här får man i alla fall en behaglig deckare som inte är så väldigt blodig. Den lunkar på och man möter människor från många samhällsskikt. Jag tilltalas av Brunetti och hans familj som finns i periferin och ofta står för det gemytliga och stabila. Så trots att jag var tveksam efter förra boken om jag skulle fortsätta läsa Donna Leon så kunde jag inte hålla mig ifrån längre än så här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar