onsdag 8 augusti 2012

Honungsbiets hemliga liv av Sue Monk Kidd

En mysig men samtidigt sorglig bok!

Handling: South Carolina 1964. Rasoroligheter. Medborgarrättsrörelsen växer i styrka. Mordet på president Kennedy är i färskt minne hos alla. 

Lily Owens är fjorton år. Hon sörjer sin mamma som gick bort för tio år sedan i vad som verkade vara en tragisk olyckshändelse. Lilys pappa är en brutal och känslokall tyrann och hon tyr sig till familjens svarta nanny Rosaleen, en stolt och beslutsam kvinna. Det enda Lily har kvar efter sin mamma är ett kort som föreställer den Svarta Madonnan. På baksidan har någon skrivit Tiburon, S.C. 

Lily vill ta reda på sanningen om sin mor och efter det att Rosaleen misshandlats och trakasserats av rasister, bestämmer sig Lily för att rymma med Rosaleen. Tiburon är målet och där adopteras de av tre svarta biodlande systrar med de originella namnen May, June och August. Honungen de producerar säljs under varumärket Svarta Madonnan. 

Hos kalendersystrarna finner Lily och Rosaleen gemenskap och harmoni och den livsvisdom som August förmedlar hjälper Lily att försona sig med sitt öde och finna en väg tillbaka till sin älskade mamma. 

Lily Owens har ingen lätt uppväxt med en död mor och en helt kall och okänslig far. Endast hennes svarta nanny Rosaleen bryr sig om henne. Efter att Rosaleen hamnat i bråk med rasister rymmer de tillsammans. De hamnar hos tre biodlande systrar och får stanna tills vidare och tar del i det dagliga jobbet. För första gången i sitt liv får Lily Owen känna sig värdefull och uppskattad av någon mer av sin nanny. Tyvärr är inte livet enkelt även om hon hamnar hos några som verkligen bryr sig.

Boken rymmer en inblick i livet i den amerikanska söderns 60-tal med rasism men också gemenskap. Den är snabbläst och mysig men har även en del tyngre sorgliga inslag. Trots det så andas boken hopp och framtid.

7 kommentarer:

  1. Kommer ihåg att jag gillade den mycket! En av de böcker man kan rekommendera till dem som gillade Niceville!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Feelgoodbibliotekarien: Ja, Niceville är även en av mina favoritböcker och jag tänkte lite på den när jag läste Honungsbiets hemliga liv (likheter och olikheter).

      Radera
  2. Den här läste jag helt nyligt och jag gillade den jag också. Den påminde mig om Niceville, som också är en bra bok om rasism.

    SvaraRadera
  3. En ny bok för mej, skriver upp den på "Att läsa"-listan!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Boksnoken: Kul! Men bara så du vet, även om det finns likheter med Niceville så är de ändå väldigt olika.

      Radera