Andra delen i ABC-morden.
Handling: På en stolpe hängde en frälsarkrans, och vid sidan om en båtshake. Han bräckte bort sprinten på lådan, lyfte på locket och plockade upp en plastpåse. Efter att ha fått isär det kraftiga blixtlåset drog han ur innehållet, tittade sig diskret omkring och gick tillbaka till svanparet. Välriktat, och med perfekt precision, kastade han nätet över den ena svanen.
En man har anmälts försvunnen av sin sambo Cecilia och polisinspektör Annika Vester tar sig an fallet. Men utredningen drar upp traumatiska känslor och minnen från Annikas förflutna som är svåra att bearbeta. När Cecilia blir utsatt för grov misshandel blir Annika allt mer engagerad i kvinnans privatliv och våldsamma händelser från förr uppdagas. Samtidigt som Annika börjar närma sig sextio och håller dottern, barnbarn, och särbon Rolf varmt om hjärtat måste Annika göra upp med Livet, både i jobbet och privat. Dessutom är det något som gnager när det gäller Cecilia. Men vad kan det vara som kvinnan håller hemligt?
Uppläsare: Kerstin Andersson
Den här serien börjar med Anagram och slutar med boken Collage. Den handlar om polisinspektör Annika Vester och hennes jobb mestadels och lite om hennes privatliv. Hon är en social person som har nära kontakt med sin dotter. Här får vi också veta mer om hennes uppväxt och saker hon varit med om. Det beskrivs visserligen på ett lite annorlunda sätt men det är ingen tvekan om att det är Annika det handlar om.
Jag tyckte om boken Anagram och den här gillar jag till stor del också. Men den är för överbeskriven. Alldeles för många oväsentliga detaljer är med som inte ger läsaren/lyssnaren något. Om att hon släcker en lampa eller flyttar undan något. Eller när ett helt vanligt vardagsrum beskrivs.
Jag gillar att hon beskriver polisarbetet på ett sätt som känns väldigt naturligt och trovärdigt. Men även där blir det ibland för detaljerat och med förklaringar som hade kunnat göras snyggare om det ens fanns ett behov av det. Trots detta gillar jag i gengäld hennes karaktärer. Många helt vanliga människor men ändå med lite egenheter. Annika är framåt och har driv men hon är definitivt inte perfekt eller ofelbar. Stämningarna på polishuset beskrivs också på ett bra sätt. Det är betydligt bättre nu än i förra boken men kvar finns ändå en misstänksamhet vilket inte alls är konstigt. Och den delen tycker jag görs på ett bra sätt.
Betyg 3- av 5. Och ja, jag kommer definitivt lyssna på den tredje boken också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar