Häxans tid av Árni Thórarinsson

En isländsk deckare som påminner om andra deckare jag läst från Island.

Handling: Den oborstade journalisten Einar blir ofrivilligt förflyttad till huvudstadstidningens nya filial i det idylliska, men sömniga Akureyri. Men snart spricker idyllen. En kvinna omkommer under en av lokalsamfundets raftingturer, men är det en olycka eller ett mord? Samtidigt försvinner Skarphedinn, den populära huvudrollsinnehavaren i en gammal isländsk teaterpjäs, kvällen innan premiären. Strax innan hans försvinnande uppförde han sig underligt, och Einar misstänker att han döljer något. Och har de två sakerna med varandra att göra?

På sin jakt efter svaren på dessa gåtor förs Einar längre och längre in i lokalsamfundets mörka sidor. Spåren leder till organiserad brottslighet och storpolitiska intriger.

Häxans tid är en elegant, smart och annorlunda spänningsroman, och ger samtidigt en inblick i det nyrika, moderna Island innan finanskollapsen. 

Den här är en hyllvärmarbok som tillslut blir läst (medan jag var på Teneriffa). Den påminner en hel del om Arnaldur Indridasons böcker genom sitt lugna tempo och miljön.

Einar har haft problem med för mycket alkohol men försöker i och med sin förflyttning till norra Island skärpa till sig. Det gör honom däremot knappast mindre sur och och lite bufflig. Men innerst inne är han en bra man. Jag tycker om hur han beskrivs och hur man sakta får komma honom lite närmare.

Han fastnar för en kvinnas drunkningsdöd, delvis på grund av hennes mammas övertygelse om att det inte är en olycka. Men även för en ung mans död - en man han intervjuat nyligen och som var ovanligt karismatiskt för sin ålder. Men redaktionen i Reykjavik försöker få honom att bevaka massa annat eftersom de inte tror att det finns något mer att komma med. Einar är däremot inte redo att ge upp sökandet efter sanningen.

Normalt sett tycker jag om långsamma deckare utan massa blodiga detaljer. Tyvärr blir däremot sällan böcker där huvudpersonen är journalist de jag gillar bäst. Men jag gillar den isländska miljön som alltid är något speciellt. Den här tar dessutom upp lite olika generella problem som finns i de flesta länder på ett bra sätt.

Boken fick pris för Islands bästa kriminalroman 2005.

Slutbetyget blir 3 av 5. Jag kan tänka mig att läsa fler böcker i serien men bara en till verkar vara utgiven.