En annorlunda bok från Argentina!
Handling: I Dolores Reyes debutroman möter vi en flicka i tonåren med en övernaturlig förmåga: när hon äter jord kan hon för sitt inre se vad som hänt de som gått på jorden. Ryktet om hennes förmåga sprider sig och allt fler kommer till slumområdet där hon bor med sin bror för att få svar på var de som försvunnit befinner sig; en son, en dotter, en flickvän. I trädgården växer samlingen av flaskor med jord i. Till slut tar också polisen hjälp av henne för att lösa fall.
Berättelsen har drag av kriminalroman och magisk realism, men författaren har skrivit den för att sätta ljuset på alla mord på framför allt unga kvinnor i storstädernas fattiga förorter. Boken är tillägnad Melina Romero och Araceli Ramos, två tonåringar som hittades mördade i den förort till Buenos Aires där Dolores Reyes arbetar som lärare.
Nu under november och december är Kulturkollos Världsdelsutmaning i Sydamerika och jag blev nyfiken på den här boken som utspelar sig i Argentina. Även om det varierar kring vad jag tycker om magisk realism så trodde jag att det skulle kunna fungera här (vilket det gjorde).
Hon som äter jord handlar om en ung kvinna som förlorat sin mor och som sörjer stort. Hon och hennes bror bor med en faster som verkligen inte vill vara där med dem. När hennes kvinnliga lärare förvinner äter hon tillslut av jorden vilket får henne att ibland se vad som hänt med en person. Uppmärksamheten det leder till får henne att hoppa av skolan och gömma sig hemma och må allt sämre av allt som hänt.
Boken är rätt tunn och lättläst. Ur vissa perspektiv är den gripande kring hur de lever i nuet och på vissa sätt i ett mörker. Men samtidigt lever som vanliga unga med tv-spel och festande. Det är prat om här och nu men inte om sen. Det verkar inte finnas någon framtid. Här känns det mer som ett manus till en film eftersom den saknar lite av det som en bok naturlig kan ge i relation till en film i form av tankar till exempel. Ett annat perspektiv kan vara att den avskalade handlingen ger ett speciellt fokus. Men för min del räcker det inte hela vägen fram.
Boken får mig att tänka på en mexikansk bok - En bön för de stulna av Jennifer Clement som också är skriven om unga kvinnors utsatthet. Och jag måste erkänna att jag tyckte mer om den än den här.
Boken får betyget 3,5 av 5.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar