Andra boken om kommissarie McLean.
Handling: Varje jul under tio år hittas en ung kvinnas kropp i Edinburgh. Mördarens tillvägagångssätt är identiskt från jul till jul: De döda kvinnorna placeras ut i olika vattendrag, nakna, noggrant rengjorda och med ett rakt snitt över halsen. Tio år, tio kvinnor. Det sista offret, Kirsty Summers, var den dåvarande kriminalassistenten Tony McLeans fästmö. Men detta år, 1999, begick julmördaren ett misstag; i källaren under ett antikvariat fann McLean den makabra tortyrkammare där kvinnorna bragts om livet och kunde till sist sätta stopp för Donald Andersons blodiga framfart. Tio år senare blir Anderson mördad i fängelset. Men när julen börjar närma sig hittas ännu ett kvinnolik och mordet bär alla julmördarens kännetecken. McLean är övertygad om att han har att göra med en copycat-mördare, men kan samtidigt inte värja sig för den oundvikliga frågan: Satte han dit fel man? Motvilligt måste McLean återvända till sitt livs mest plågsamma fall och försöka få klarhet i vad han missat tio år tidigare.
Uppläsare: Anders Jansson
I den första boken - Flickoffret nämns det hur Tony McLean förlorade sin fästmö. Det tynger honom mycket fortfarande men nu när fästmöns mördare dör i fängelset börjar morden återigen och smärtan växer. Eftersom alla detaljer kring morden publicerats i en bok finns det många möjliga kandidater. Men pressen finns där och undrar om verkligen rätt man hamnade i fängelset.
Jag tycker om Tony McLean. Men i den här boken är han mer instabil på grund av allt som händer honom. Han klara inte av att hålla igen när andra tar idiotiska beslut och tyvärr straffar sig sådant. Det är alltid lite jobbigt när man tycker om en karaktär och ser hur de hamnar ur balans.
Precis som i förra boken finns det övernaturliga inslag. I det stora hela är boken som en "vanlig" deckare men på några ställen gäller inte det logiska längre. Vissa delar är lite förutsägbara men det är få deckare som lyckas överraska läsaren totalt idag.
Så fort boken tar slut undrar jag vad den tredje boken kommer att handla om för jag hoppas innerligt att det blir fler. Dessutom hänger känslan kvar av den skotska miljön och de stora gamla husen som figurerar lite här och var.
Det är samma uppläsare till Själarnas bok som till Flickoffret och Anders Jansson gör ett mycket bra jobb.
Gillade första boken så jag är så spänd på att läsa denna.
SvaraRaderaJag kunde inte vänta länge innan jag lyssnade så det var samma här :-).
RaderaJag hade lite hoppats på ett han skulle ha övergett det övernaturliga, men jag kan nog stå ut :)
SvaraRaderaDet behövs ju egentligen inte men han gör det kanske för att skilja sig mot mängden. Och det tar ju inte över som tur är.
RaderaNyfiken på hans böcker!
SvaraRaderaJag tycker de är jättebra men man måste klara en dos av övernaturlighet för att gilla dem :-).
RaderaLite övernaturlighet är ok, bara det inte blir för flummigt och överdrivet...
Radera