Det här är den andra boken jag läser av Helena Henschen. Spontant tyckte jag nog att den andra (I skugga av ett brott) fångade mig lite mer. Men ändå är den här väldigt läsvärd.
Hon skriver om sin farmor Signe Thiel, född 1885 och dotter till en känd bankiren och konstmecenaten Ernest Thil. När farmodern dog så ärvde hon bland annat lite dagböcker och brev som hon nu till stor del baserar boken på.
Signe Thiel var gift två gånger och skild lika många. Hon födde sex barn och var mycket engagerad i Fredrika Bremerförbundet. Genom sin andra man Folke träffade hon den kända tyska forskaren Oskar Vogt som hon sen hade ett långt förhållande med trots att han var gift. På grund av honom är hon mycket i Tyskland under 1930-talet där nazismen börjar sprida sig och judehatet. Signe är själv jude från födseln även om hon inte aktiv inom religionen.
Första halvan av boken handlar mer om Signe själv och hennes uppväxt som formade henne till den hon blev medan andra delen känns mer som en skildring av andra världskriget. Det är visserligen också väldigt intressant men boken blir mer splittrad.
Som helhet är boken ändå väldigt bra och intressant. Jag läser sällan historiska böcker men Helena Henschens böcker tilltalade mig och jag blev inte besviken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar