Handling: Enligt en gammal israelisk legend skulle den så kallade Papperspojken få liv om natten. Han kom med mörkret och skydde inga medel när han rövade bort sina offer. Nu för tiden är det nästan ingen som minns myten om Papperspojken, men så skjuts en förskolelärare på Judiska Församlingen i Stockholm till döds inför barn och föräldrar.
Bara timmar senare försvinner två judiska pojkarpå väg till sin tennisträning. Ett häftigt snöoväder rasar i Stockholm och spåren efter den skyldige är få.
Fredrika Bergman och Alex Recht ställs inför en av sina svåraste utmaningar när de dras in i jakten på en mördare som framstår som lika skoningslös som effektiv. Spåren i utredningen är många, men samtliga leder utredarna till en och samma plats: Israel. Och upprepade gånger nämns den så kallade Papperspojken. Men vem är han egentligen? Kan han ha fått liv och börjat söka efter nya offer?
I utredningens utkant figurerar Efraim Kiel som rest från Jerusalem till Stockholm med dunkelt uppdrag. Han har tidigare haft ett förhållande med Eden Lundell som är chef på Säkerhetspolisen, och Eden blir obevekligen en bricka in i det spel som mördaren skapat. Driven av sin vilja att en gång för alla få Efraim ur sitt liv, börjar hon nysta i sitt eget förflutna. Det dröjer inte länge förrän hon är en väl bevarad hemlighet på spåren.
Jag var aningen besviken på förra boken Paradisoffer men den här kompenserade för det och förklarar även Edens beteende till viss del. Det var en sak jag hade väldigt svårt för i förra boken.
Davidsstjärnor börjar väldigt spännande och tempot är högt hela tiden. Det är också alltid trevligt att återse huvudpersonerna och se hur deras liv har utvecklats. Det som var jobbigt var att barn blev inblandade i brotten och även att en viss del av slutet presenterades med jämna mellanrum. En sak jag har svårare för än mördares kursiva texter är spoilers om vad som komma skall. Oftast kommer det i meningar som "då anade hon inte vad som skulle komma...". Här var det 1- 2 sidor som då och då beskrev en viss del av slutet.
Nu längtar jag redan efter nästa bok.
Jag däremot gillar när man får aningar om slutet redan i början, tycker att det är ett snyggt upplägg och skickligt om man som författare lyckas behålla spänningen ändå :)
SvaraRaderaTänk vad olika man tycker om vissa upplägg. Men det leder ju också till stor variation i litteraturen. Även om jag stör mig på den detaljen tycker jag ändå hon är en av de bästa deckarförfattarna i Sverige :).
RaderaJag har inte läst något av Ohlsson, men jag skulle vilja göra det :)
SvaraRaderaGillar man deckare tycker man om hennes böcker. :)
RaderaÅh, måste införskaffas snarast!
SvaraRaderaDet som är jobbigt är att Jussi Adler-Olsens nya kommit och även Viveca Sten och Carin Gerhardsens nya. Just nu prioriterade jag Kristina Ohlsson och så får jag se när övriga blir lästa. Förhoppningsvis köper biblioteket in en eller två av dem. Det är så jobbigt att vänta till de kommer på pocket.
Radera