En hyllad roman!
Handling: Kya Clark lever ensam och i samspel med naturen utanför en liten stad
vid North Carolinas kust. Byborna kallar henne "Träskflickan" och har i
många år spridit elaka rykten om henne. När en stilig quarterback hittas
död i våtmarken blir hon därför omedelbart misstänkt och en
mordutredning inleds. Men Kya är långt ifrån den obildade enstöring som
alla tror, och snart uppdagas sanningen om hennes liv.
När den här kom ut blev jag genast intresserad med tanke på att den var den mest säljande boken i USA under förra året. Efter det har jag hört många hyllningar men också någon enstaka som var lite mer negativ.
Vi får följa Kya vars familj är väldigt trasig. Hennes pappa dricker och är våldsam och familjen flyr en efter en. Till slut är det bara Kya kvar. Hon växer upp i träsket och överlever med lite hjälp.
Jag kan känna att början av boken har likheter med flera andra uppväxthistorier där männen varit ute i krig och kommer hem med PTS och gör livet svårt för familjen. Som till exempel Himmel över Alaska av Kristin Hannah eller Allt jag fått lära mig av Tara Westover men därefter tar berättelserna helt olika riktningar.
Miljön är väldigt speciell med träsket och dess djur och växtligheter. Man kan verkligen känna att man är med henne i vissa stunder när hon åker runt med båten eller gömmer sig i växtligheterna när det kommer okända. Och hur hon lär sig om djuren och växtligheterna.
Det är svårt att skriva det här inlägget för jag är så kluven till boken. I det stora hela gillade jag den verkligen men jag blev inte så tagen av den som jag trott. Kanske är boken lite väl amerikansk för min smak? Jag kan också verkligen förstå att många tycker att den är fantastisk. Kya är en tjej som växer upp och blir en vacker ung kvinna som både är intelligent och naiv. Det väcker såklart många beskyddarinstinkter hos oss läsare. Vissa delar i boken har jag lite svårt att köpa medan vissa delar fångade mig rejält. Sen vet jag att det råder lite delade meningar om slutet men jag hade inga problem med just den biten.
Mitt betyg slutar på en 4-.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar